Kritiskt sjuka barn som vårdades på intensivvårdsavdelning väckte svåra känslosamma reaktioner hos föräldrarna. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnaden av sitt barn på intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förändrade utseende och smärta hade betydelse för hur föräldrarna upplevde barnets sjukdomstillstånd. Procedurer, miljön och medicinteknisk apparatur var viktiga faktorer för hur föräldrarna upplevde vården på barnintensivvårdsavdelning (BIVA). Föräldrars behov under BIVA-vistelsen var information, närhet och stöd. Föräldrars upplevelser på BIVA, på barnavdelningen och i hemmet fanns beskrivna. I diskussionen togs det upp att föräldrar som såg sitt barn ha ont, tappade sin föräldraroll eller var oroliga för att barnet inte skulle överleva löpte större risk för ohälsa. Med enkel, tydlig information och möjlighet att vara delaktig och nära sitt barn kunde den kritiska situationen upplevas som mindre stressande för föräldrarna.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar. Resultat: Sjuksköterskor har en nyckelroll i att förmedla information till patient, anhöriga och övriga i rehabiliteringsteamet. En annan del av rollen är att koordinera samverkan mellan olika yrkeskategorier för att främja patientens välbefinnande. Diskussion: Sjuksköterskor som arbetar på en rehabiliteringsavdelning, behöver mer kunskap och utbildning om bl. a kognitiva beteendeproblem. Dessutom behöver patient och anhöriga få bättre och mer enhetlig information om skadan och rehabiliteringsprocessen.

I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes. Studien omfattar intervjuer med sju undersköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. I analysen av resultatet framkom fem huvudkategorier som innehåller undersköterskornas beskrivning av vad de anser vara en god omvårdnad. Kategorierna är Kommunikation, Engagemang, Bemötande, Kunskap och Tillgodose behov. De flesta undersköterskorna i studien ansåg att kommunikation och samarbete med annan omvårdnadspersonal vara en viktig förutsättning för att kunna ge patienterna en god omvårdnad. / In the daily care nurses and assistance nurses have a close working relationship. Previous studies often focus on what nurses and patients consider to be a good care. To be able to provide for patients needs it is important to find out what assistant nurses consider being good care. The purpose of this study was to describe assistant-nurses experiences of good care in an Orthopaedic clinic. A qualitative analysis method was chosen. The study comprises interwiews with seven assistant nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis shows five main categories which contains seven assistant nurses descriptions of what they consider to be a good care, the categories are: Communication, Engagement, Treatment, Knowledge and Provide for ones needs. Most assistant nurses in the study considered communication and collaboration with the other nursing staff to be an important qualification for providing the patients good care.

Omvårdnadsbehovet är väsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhändertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 år sedan, medförde hopp om bättre metabol kontroll och livskvalitet. Den användes också i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvärvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvärdera dess betydelse för barndiabetesvården. Hittills har det emellertid kommit få rapporter om deras observationer. Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvårdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jämföra dessa med traditionell insulintillförsel. Samtliga informanter fann metoden användbar för barn. Bland fördelarna fanns bättre metabol kontroll, ökad flexibilitet och färre injektioner. En av nackdelarna var den ständiga påminnelsen om sjukdomen. Livskvaliteten ansågs bättre i jämförelse med insulin injektioner. Sammanfattningsvis, har den aktuella studien, även om den är liten, bekräftat att insulinpumpbehandling är en bra metod för barn med diabetes. En ökad användning och vidare utveckling av pumpen kommer troligtvis att ske i framtiden. / The need of nursing is crucial in type 1 diabetes, and the nurse plays a central part in the care. In type 1 diabetes there is a lifelong dependence on exogenous insulin. The insulin pump, developed about 25 years ago, brought hope of better metabolic control and quality of life. It is increasingly being used also in children. The pediatric diabetic nurses have acquired good knowledge of the method and have a unique possibility to evaluate its impact on the care in childhood diabetes. So far, however, there have been few reports of their observations. The aim of this interview study, was to illustrate pediatric diabetic nurses experiences and nursing strategies of insulin pump therapy in children with type 1 diabetes, and compare these with traditional insulin regimen. All the informants found the method useful for children. Among the advantages were better metabolic control, more flexibility and fewer injections. One of the disadvantages was the constant reminding of the disease. The quality of life was considered better, in comparison with regular insulin regimen. In summary, even though the present study is small, it has confirmed that insulin pump therapy is a good method for children with diabetes. An increased application and further development is likely for the pump in the future.

Förstoppning är ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men är särskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstånd eller äter vissa läkemedel. Tillståndet påverkar patienten på flera nivåer, både fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall även existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan på olika sätt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvårdnad. Resultatet bygger på fjorton artiklar som är utgivna mellan åren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt Åtgärder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten. Förstoppning kan vara belagt med skamkänslor och därmed visade det sig vara viktigt med ett icke nedvärderande och ett vänligt bemötande från sjuksköterskan. Bedömning och dokumentation av patientens status, användandet av handlingsplaner och riskuppfattningsskalor ökade kvalitén av omvårdnaden samt kvantiteten av dokumentationen. Åtgärder vid förstoppning visar att sjuksköterskan kan påverka och förebygga, genom att bland annat öka kostfiberintaget hos vissa av patienterna, ge individuell rådgivning och omvårdnad samt hjälp till egenvård. Sjuksköterskan har nyckelrollen i omvårdnaden vid förstoppningsproblematik och behöver därmed ha en god kunskap kring ämnet. Kvaliteten av omvårdnaden höjs om det finns en beredskap såsom en handlingsplan att tillgå.

No description available.

No description available.

Touch that is performed in a sensitive and gentle way can be a good complement in caring. To be stricken with illness can involve that the individual feels powerlessness and to have no control over the own body. This could lead to both psychical and physical suffering. To strength health is one of the nurses' responsibilities and to touch can be one way. The aim of the study was to describe patients' experience of the effects of touch. This literature study is based of scientific articles. The result showed that touch contributes to several positive effects as pain relief, reduced anxiety and increased wellbeing. The patients felt both physical and emotional strength after the touch and this could help them to take an active part in their health process. Touch experienced as getting a meaningful relief from suffering that disease cause.

No description available.

No description available.