Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom. Det som framkom i denna studie var att det fanns skillnader i symtombilden av en hjärtinfarkt mellan könen och bristande information, attityder och förhållningssätt ledde till rädslor, oro och osäkerhet hos patienterna. Diskussionen lyfte fram vikten av god information och kommunikation mellan patienterna och sjukvårdspersonalen samt hur attityder och bemötande uppfattades av patienterna. Skillnader i symtom mellan man och kvinna skiljde sig åt. Slutsats För läkare och annan sjukvårdspersonal gällde det att ha bra förkunskaper om dessa skillnader för att kunna delge patienterna denna viktiga information och därigenom minskades fördröjningen till att söka sjukvård i tid. Det första mötet med patienterna var viktigt för att de skulle kunna känna sig trygga och sedda.Nyckelord: Attityder, Bemötande, Hjärtinfarkt, Information, Litteraturstudie, Symtom,

Bristande information angående läkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter läggs in på sjukhus med läkemedelsrelaterade problem. En välinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i läkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvårdnad. Syftet med studien är att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att få en säker läkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007. Resultatet visar att sjuksköterskors förhållande till patientinformation angående läkemedelshantering är ganska begränsad. Brist på information är ett stort problem för många patienter, vilket leder till ett stort antal läkemedelsrelaterade problem. Utbildningsprogram i läkemedelshantering ökar kunskaperna och leder till en effektiv patientinformation. Sjuksköterskor, läkare och farmaceuter bör samarbeta för att minska andelen läkemedelsrelaterade problem. Sammanfattningsvis så har sjuksköterskan en viktig roll att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Genom att förse patienten med relevant information angående läkemedelshanteringen så kan oro över de läkemedel som patienten tar reduceras. / Lack of information regarding the medication use process could be a reason for admission in hospitals with drug related problems. A well informed patient with a good knowledge can reduce risks for mismanagement in the medication use process. Patient education should be seen as an important component in patient care. The aim of this study was to highlight the importance of nurse’s role in patient information regarding safe medication use process. The research was based upon literature reviews and scientific articles witch can be found on the databases CINAHL, PubMed and ELIN during the period of Septem-ber and October 2007. Findings indicate that the nurses’ contribution to medication educa-tion is commonly limited. Lack of information is a key concern for many patients leading to a wide range of medication related problems. Medication programmes increase knowl-edge of medication and contribute to an effective patient education. Nurses, physicians and pharmacists should work collaboratively to reduce medication mismanagement. Conclu-sions show that nurses play an important role in identifying drug related problems. Provid-ing patients with relevant individual information about their medication use process may help to reduce anxiety about the prescription medication they are taking.

No description available.

No description available.

No description available.

ABSTRACT Introduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff’s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients. It is the employer’s responsibility to make sure that violence or threats are prevented with every means possible. Aim: To illustrate the experiences of violence within the psychiatric wards, from the employees’ point of view. Method: A literary study was performed with systematic collection of studies concerning the matter. These studies were then reviewed by quality and reviewed to identify categories and sub-categories. Result: It was discovered that strong experiences of exposure is linked to the care of violent patients and the work was described as a world of insanity and madness. Many nurses feel that their work is psychologically taxing and the brutality they face affect the care and attitude towards the patient in a negative way. This leads to the fact that physical restraint may become a legitimate way to hurt the patient. It was found that work relations such as the physical work environment, the possibility for debriefing and the chance to influence shapes the impact of violence. Many caregivers demands training in managing violence. Discussion: The authors of this study claim that a development of training for the personnel on how to manage the violence is of great importance. The necessity to evaluate what has happened is pointed out and also the fact that good communication between the employees would help in stopping the violence.

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet. Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor. Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn. Deras situation skulle på många sätt kunna förbättras genom bättre kommunikation, stöd och möjlighet till avlastning. Nyckelord: Barn, föräldrar, hemsjukvård, litteraturöversikt, omvårdnad, upplevelser.

Introduction Children’s visits to hospital are often connected with painfulexaminations and treatments. If these situations are associated withunsuccessful alleviation of pain, the children may develop distress, anxiety and even pain sensitization. Effective pain management including pharmacological treatment and coping methods that support the children when undergoing examinations or treatments could reduce these harmful effects. Distraction methods such as serious games and music medicine are techniques to deviate attention away from procedural or postoperative pain, and these may help children create positive experiences. There is a need to examine these interventions among children in hospital. Aim The overall purpose of this thesis was to investigate procedural and postoperative pain management among children in hospital. The specific aims were to describe a group of children’s experiences of pain in conjunction with procedural pain to validate an observational behavioural scale for procedural pain assessment in children aged 5-16 years to study pain intensity and distress among children using serious games and music medicine to describe children’s experiences of the use of serious games and music medicine. Methods Two hundred and twelve children who underwent a medical or surgical procedure at the Queen Silvia Children’s hospital in Gothenburg participated in one or two studies, and data were collected with assessment scales, vital signs and interviews. All the data were analyzed using approved methods of analysis. Results The results showed that the children emphasized nurses who were clinically competent and that they wanted to participate in decision making concerning distraction techniques as a complement to pharmacological treatment. An observational assessment scale, the Face, Legs, Activity, Cry and Consolability (FLACC) scale, was avaluable tool for assessing procedural pain and complementing retrospective self-reported pain and distress. Distraction techniques were helpful coping strategies for the children, who also needed to feel secure in the pain management. In children undergoing needle related procedures, serious games reduced pain intensity, but only for those who liked the game, and the interviews showed increased wellbeing. Music medicine reduced morphine consumption and decreased the children’s distress when they underwent day surgery. Conclusions The conclusions of this thesis are that procedural pain can be evaluated using the FLACC scale, the children want to participate in decision-making on distraction techniques such as serious games or music medicine and these self-selected distraction techniques are also helpful coping strategies for the children. / All articles have been reprinted with kind permission of the respective journals.

No description available.

Sammanfattning Gemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby. Datainsamlingen gjordes med kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. I analysen framkom mönster som resulterade i två kategorier med innehåll som beskriver vad som ”möjliggör och hindrar delaktighet”. Resultatet visade att behovet av sociala aktiviteter varierar mellan individer och att flertalet äldre önskade mera aktiviteter medan andra i samma situation uttryckte att de var nöjda och kände mening i att helst vara för sig själv. Att delta i aktiviteter med andra gav positiva känslor av välbefinnande. Som betydelsefull social aktivitet framkom relationer och gemenskapens betydelse som viktiga men de hade förändrats. Resultatet av studien kan vara av betydelse och inspirera vårdpersonal till att lyssna in äldres önskningar för vad som ger en meningsfull tillvaro. Äldres upplevelser bör ses som vägledande för hur den enskildes vardag ska utformas för att stödja ett gott åldrande.   Nyckelord: meningsfull tillvaro, sociala aktiviteter, särskilt boende, åldrande