Xylem Inc. develops pumps and integrated solutions for sewages systems. A new concept has been designed to reduce the levels of hydrogen sulphide, H2S, in wastewater. H2S is a toxic, stinking gas that smells at levels above 0.002-0.2 ppm. Recommended exposure level is 15 ppm for 15 minutes. The gas is soluble in water and arises with both increasing temperatures and long retention times. Levels of H2S normally differ between 0-1000 ppm, depending on the time of year. The new concept, a pre-chamber installed upstream a pump station, is called Odomin. Inside Odomin H2S is oxidized to sulphuric acid, H2SO4, on moist surfaces. A plate is used to splash thewastewater onto the moist surfaces surrounding the plate. This master thesis aims to find the reduction rate, in terms of H2S, between Odomin 65 and the pump sump and to evaluate three factors that have possibility to improve the performance of Odomin 65. The investigated factors are 1) a sacrificial anode made from carbon steel 2) a reduced area of the inlet which increases the splash effect and 3) an increased inner area to increase themoist surfaces inside Odomin. The evaluation is made with 23 factorial design. The analysis indicates that no factor affect the daily mean value with a significance at 5%. The sacrificial anode is the one factor showing a reduction by the levels of H2S in the pump sump for both mean and extreme values. The general reduction rate is 5.33 and this can be increased with 55% by using the splash. The tests were affected by several influences that impact the trustworthiness of the results. Therefore this analysis needs additional investigations in order to be verified. / Xylem Inc. utvecklar pumpar och lösningar för avloppssystem. De har utvecklat ett nytt koncept för att reducera halten av svavelväte, H2S, i avloppsvattnet. H2S är en giftig, illaluktande gas med kännbar lukt vid 0.002-0.2 ppm. Rekommenderat är att utsättas för högst 15 ppm under 15 minuter. Gasen är löslig i vatten och nivåerna ökar med både höga temperaturer och långa uppehållstider i ledningarna. Normalt sätt kan nivåerna av H2S variera mellan 0-1000 ppm, beroende på årstid. Det nya konceptet som kallas Odomin är en för-kammare som installeras uppströms till en pumpstation. I Odomin oxideras H2S till svavelsyra, H2SO4, på våta ytor. Genom att avloppsvattnet kaskaderar på en platta kan gasen komma i kontakt med våta ytor kring plattan. Examensarbetet syftar till att hitta reduktionstalet mellan Odomin 65 och pumpsumpen samt utvärdera 3 faktorer som kan förbättra effekten av Odomin. De undersökta faktorerna är 1) en offeranod av kolstål 2) en minskad inloppsarea för att öka kaskadet och 3) en ökad inre area, för att öka andelen våta ytor, i Odomin. De 3 faktorerna utvärderas med faktorförsök (factorial design). Utvärderingen ger indikationen att ingen av de tre faktorerna påverkar det dagliga medelvärdet på en 5 % signifikansnivå. Offeranoden är den faktor som tenderar minska både medelvärdet och extremvärdet i pump sumpen. Reduktionen av H2S mellan Odomin 65 och pump sumpen är 5.33 och analysen visar att en ökad kaskadeffekt kan öka reduktionen med 55 %. Testerna influeras av flera yttre faktorer vilket påverkar resultatens trovärdighet. Denna analys bör därför repeteras för att resultaten ska kunna verifieras.

Svavelväte, H2S, är en giftig och illaluktande gas. Den karakteristika ''ruttet ägg''-lukten kan kännas redan 0.02ppm och det hygieniska gränsvärdet för exponering under en arbetsdag ligger på 5ppm, enligt arbetsmiljöverkets restriktioner. Dessutom är gasen korrosiv på betong och övrig utrustning och minskar därmed livslängden på ledningssystem. Svavelväte bildas i avloppsvatten under anaeroba förhållanden vilka typiskt uppstår i spillvattenledningar med långa uppehållstider. Syftet med detta arbetet var att kartlägga vilka åtgärder för att minska bildningen av svavelväte som användes, hur dessa har fungerat i praktiken samt försöka hitta ett samband mellan vilka åtgärder som passar i vilket typ av system. Detta gjordes med en grundläggande litteraturstudie samt datainsamling via telefon, e-mail och intervjuer. Studien visar att dosering med kemikalier var den vanligaste åtgärden följt av någon typ av luftningsanordning. Mätningar på hur svavelvätehalter påverkas i samband med dessa åtgärder var dock svåra att hitta.  Arbetet visade på en komplexitet i bildandet av svavelväte. De fysiska förutsättningarna i ledningarna såsom dimensioner, flödeshastighet, temperatur etc. påverkar också svavelvätebildingen. Förutsättningarna i ledningarna beror av många faktorer vilka ständigt varierar. Samtliga beskrivna åtgärder har enligt de kommuner där de införts och testats haft önskad effekt utifrån en subjektiv bedömning. Studien visar att grundläggande mätningar är nödvändiga för att klargöra vilka åtgärder som är mest effektiva vid givna förutsättningar. För att i framtiden kunna tackla detta antagligen växande problem i svenska ledningsnät bör alltså fler och noggrannare mätningar göras. Mätningarna bör göras både innan och efter en åtgärd sats in samt uppföljande mätning för att se om åtgärden bibehåller önskad effekt. En databas med denna typ av mätningar skulle dels gynna framtida forskning, dels hjälpa kommuner att välja rätt metod för att lösa svavelvätereleaterade problem. / Hydrogen sulphide is a toxic gas with a malodorous smell. Even in very low amounts, 0.02ppm, the rotten egg odor is noticable. The limit exposure per day is 5ppm according to The Swedish Work Environment Authority's restrictions. In addition, the gas is very corrosive to concrete and equipment, thus reducing the lifetime of wastewater collection systems. Hydrogen sulphide is formed in wastewater under anaerobic conditions, which typically occur in wastewater systems with long residence times. The aim of this study was to find which methods are used to reduce the formation of hydrogen sulphide. How these have preformed in practice and try to find a connection between which methods are suitable in which type of system. This was done with a literature study as well as data collection via telephone, e-mail and interviews.  Dosing with chemicals proved to be the most common method to reduce hydrogen sulphide, followed by some kind of ventilation devices. Measurements of hydrogen sulphide content in connection with these methods was, however, difficult to find among the contacted users.  This study showed a complexity in the formation of hydrogen sulphide since the conditions in wastewater collection systems depend on many factors which constantly varies. According to the municipalities where methods were introduced and tested, the desired effect based on a subjective assessment was reached. The study shows that measurements are necessary to clarify which methods are most effective under given conditions.  In order to deal with this possibly growing problem in Swedish waste water collection systems, more accurate data collection should be done. Both before, after and follow up data, regarding the intervention should be collected when studying this issue. Doing so would greatly benefit future research and help municipalities in solving this problem.

Bakgrund   Malignt tumörsår utvecklas hos 5–10 procent av personer med avancerad cancer och är en direkt konsekvens av sjukdomen, vilket leder till ytterligare komplikationer och obehag. Den fysiska smärtan och odör vid maligna tumörsår kräver vanligtvis en kombination av behandlingar, inklusive lokal och avancerad sårvård. Dessa två symtom genererade konsekvenser ur många perspektiv, vilket undersöks ur de fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensionerna utifrån teorin total pain. Syfte Syftet med denna uppsats var att belysa personers erfarenhet av att leva med maligna tumörsår. Metod Uppsatsen var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Varje artikel kvalitetsgranskades noggrant enligt bedömningskriterierna för vetenskaplig klassificering och kvalitet via Sophiahemmet Högskola. En integrerad analysmetod tillämpades för sammanställning och bearbetning av resultaten från de olika studierna.  Resultat Maligna tumörsår orsakade betydande fysiska och psykologiska utmaningar för de drabbade, deras närstående och vårdpersonal. Smärtan var intensiv och svårbehandlad. Odören beskrevs som påträngande och svår kontrollerad. De psykologiska utmaningarna inkluderade skam och ångest, medan social isolering förstärktes av sårens odör och synlighet. Existentiella utmaningarna uppstod av att hantera en obotlig sjukdom och önskan om en fridfull död. Slutsats Uppsatsen belyste att personer med maligna tumörsår hade erfarenheter av lidande ur flera dimensioner. Enligt Saunders' teori krävdes en omfattande förståelse av smärtans alla aspekter för att förbättra välbefinnandet hos dessa personer. Effektiv hantering och identifiering av symtom relaterade till maligna tumörsår krävde utökad kunskap inom vården. Dessutom var det viktigt att öka allmänhetens medvetenhet för att minska stigma och skam kring tillståndet maligna tumörsår. / Background Malignant fungating wounds, occurring in 5-10 percent of individuals with advanced cancer, directly result from the disease and lead to significant complications and discomfort. Managing physical pain and odor often involves a combination of treatments, including local medications and advanced wound care. These two symptoms generated consequences from different perspectives, which is examined from the physical, psychological, social, and existential dimensions based on the theory of total pain. Aim The purpose of this study was to highlight the experiences of people living with malignant fungating wounds. Method The study was a non-systematic literature review based on articles with both qualitative and quantitative approaches. Ten scientific articles were selected and retrieved from the PubMed and CINAHL databases. Each article was meticulously quality assessed according to the criteria for scientific classification and quality via Sophiahemmet University College. An integrated analysis method was applied to compile and process the results from the numerous studies. Results Malignant fungating wounds caused significant physical and psychological challenges for those affected, their relatives, and healthcare providers. The pain was intense and difficult to treat. The odor was described as intrusive and hard to control. Psychological challenges included shame and anxiety, while social isolation was exacerbated by the odor and visibility of the wounds. Existential challenges arose from dealing with an incurable disease and the desire for a peaceful death. Conclusions The study highlighted those persons with malignant fungating wounds experienced suffering from multiple dimensions. According to Saunders' theory, a comprehensive understanding of all aspects of pain was required to improve the well-being of these individuals. Effective management and identification of symptoms related to malignant wounds required expanded knowledge within healthcare. Additionally, it was important to increase public awareness to reduce the stigma and shame associated with the condition of malignant fungating wounds.