Password security is one of the most critical aspects of IT security, as password-based authentication is still the primary authentication method. Unfortunately, our passwords are subject to different types of weaknesses and various types of password-guessing attacks. The first objective of this thesis is to provide a general perception of the trends in offline password-guessing tools, methods, and techniques. The study shows that the most cited tools are Hashcat, John the Ripper, Ordered Markov ENumerator (OMEN), and PassGan. Methods are increasingly evolving and becoming more sophisticated by emerging Deep Learning and Neural Networks. Unlike methods and tools, techniques are not subject to significant development, noting that dictionary and rule-based attacks are at the top of used techniques. The second objective of this thesis is to explore to what extent Swedish personal names are used in real-life passwords. Hence, an experiment is conducted for this purpose. The experiment results show that about 26% of Swedish users use their personal names when they create passwords, making them vulnerable to easy guessing by password-guessing tools. Furthermore, a simple analysis of the resulting password recovery file is performed in terms of password length and complexity. The resulting numbers show that more than half of guessed passwords are shorter than eight characters, indicating incompliance with the recommendations from standard organizations. In addition, results show a weak combination of letters, digits, and special characters, indicating that many Swedish users do not maintain sufficient diversity when composing their passwords. This means less password complexity, making passwords an easy target to guess. This study may serve as a quick reference to getting an overview of trends in the password-guessing field. On the other side, the resulting rate of Swedish personal names in Swedish password leaks may draw the attention of active social actors regarding information security to improve password security measures in Sweden. / Lösenordssäkerhet är en av de mest kritiska aspekterna av IT-säkerhet eftersom  lösenordsbaserad autentisering fortfarande är den viktigaste metoden för autentisering. Tyvärr är våra lösenord föremål för olika typer av svagheter och olika typer av lösenordsgissningsattacker. Det första syftet med detta arbete är att ge en allmän uppfattning om trenderna inom verktyg,metoder och tekniker angående offline lösenordsgissning. Studien visar att Hashcat, John the Ripper, Ordered Markov ENumerator OMEN och PassGan är de mest citerade verktygen. Medan metoderna alltmer utvecklas och blir mer sofistikerade genom framväxande “DeepLearning”, och “Neural Networks”. Till skillnad från metoder och verktyg är tekniker inte föremål för stor utveckling, och notera att “dictionary” attacker och “rule-based” attacker är överst bland använda tekniker. Det andra syftet är att utforska i vilken utsträckning svenska personnamn används i verkliga lösenord. Därför genomförs ett experiment för detta ändamål. Resultaten av experimentet visar att cirka 26 % av svenska användare använder sina personnamn när de skapar lösenord, vilket gör lösenord sårbara för enkel gissning med hjälp av lösenordsgissningsverktyg. Dessutom utförs en enkel analys av den resulterande lösenordsåterställningsfilen vad gäller lösenordslängd och komplexitet. De resulterande siffrorna visar att mer än hälften av de gissade lösenorden är kortare än åtta tecken, vilket är en indikation på att de inte följer rekommendationerna från standardorganisationer. Resultaten visar också en svag kombination av bokstäver, siffror och specialtecken vilket indikerar att många svenskar inte upprätthåller tillräcklig variation när de komponerar sina lösenord. Detta innebär mindre lösenordskomplexitet, vilket gör lösenord till ett mål för enkel gissning. Arbetet kan fungera som en snabbreferens för att få en överblick över trender inom lösenordsgissningsfältet. Å andra sidan kan den resulterande andelen svenska personnamn i  svenska lösenordsläckor uppmärksamma de aktiva aktörerna i samhället gällande informationssäkerhet för att förbättra lösenordssäkerhetsåtgärderna i Sverige.