Lösenord och användarnamn används för att identifiera och autentisera användare i olika system, tjänster och applikationer. För att försäkra att ingen obehörig får åtkomst till diverse system, tjänst eller applikation krävs korrekta autentiseringsuppgifter. Nya användare har oftast i uppgift att skapa egna lösenord, vilket har visat sig vara bristfälligt. Genom tidigare forskning har det fastställts att användare i stort omfång återanvänder eller skapar lösenord som är lätta att gissa. Genom att använda en lösenordshanterare kan skapandet av nya lösenord underlättas genom att generera nya via lösenordshanteraren. Lösenordshanterare kan även spara och lagra lösenord som gör det enklare att skapa lösenord som är mer komplexa. Tidigare studier visar på att webbaserade alternativ inte är lika säkra som fristående alternativ. Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar användningen av lösenordshanterare. Genom att genomföra en enkätundersökning med respondenterna som använder olika typer av lösenordshanterare kan en uppskattning av faktorer som påverkar användandet mätas. Att även rikta frågor mot personer som inte använder lösenordshanterare kan ge förståelse för användning av lösenordshanterare ur ett bredare perspektiv. Resultatet från studien visar på att upplevd nytta, vana, kostnad och tillit är faktorer som påverkar användningen av lösenordshanterare.

Kunskap om lösenord och deras säkerhet är idag något som förbises av den gemene datoranvändaren. Lösenordshanterare kan både hjälpa och skydda vid hanteringen av lösenord. De flesta webbläsare idag har inbyggda funktioner för lösenordshantering. Utifrån existerande litteratur kunde det identifieras att det behövs data kring vilka faktorer som påverkar webbläsares användare att använda respektive inte använda dessa inbyggda lösenordshanterare. Syftet med rapporten är att presentera en analys av faktorer som påverkar varför privatpersoner väljer att använda respektive inte använda webbläsares inbyggda lösenordshanterare. Resultatet presenteras med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där 33 respondenter deltagit och besvarat frågor kring deras hantering av lösenord och användning av webbläsares inbyggda lösenordshanterare. Resultat från intervjuer visade att faktorer som var av betydande roll för ickeanvändande respondenter var starkt kopplade till datorvana och hur ofta respondenter använde datorn. De faktorer som spelade störst roll för användare av verktyget var enkelhet och tidseffektivitet. Icke-användare tenderade att ha en behovsbrist gällande verktyget, mestadels på grund av deras avsaknad av datoranvändning. Faktorer som påverkar användare och icke-användare visade sig stämma överens med tidigare forskning. Dessutom sammanfattades att antalet respondenter som var användare av lösenordshanterare var betydligt högre än vad som tidigare hävdats i litteratur. Majoriteten av respondenterna (79%) var användare av lösenordshanterare, vilket motsäger tidigare studier som utförts där endast 23% använder sig av lösenordshanterare. / Knowledge of passwords and their security is today something that is overlooked by the everyday computer user. Password managers can both help and protect when managing passwords. Most web browsers today have built-in password management features. Based on existing literature, it could be identified that there is a need for knowledge concerning which factors influence web browser users to use or not use their built-in password managers. The purpose of the report is to present an analysis of factors that affect why private individuals choose to use or not use browsers built-in password managers. The results are presented with the help of qualitative semi-structured interviews in which 33 respondents participated and answered questions about their handling of passwords and the use of web browsers built-in password managers. Results from the interviews showed that factors that were significant for non-user respondents were strongly linked to computer skills and how often respondents used the computer. The factors that played the biggest role for users of the tool were simplicity and time efficiency. Non-users tended to have a lack of need for the tool, mostly because of their lack of computer usage. Factors affecting users and non-users were found to be consistent with previous research. In addition, it was concluded that the number of respondents who were users of password managers was significantly higher than previously claimed in the literature. The majority of respondents (79%) were users of password managers, which contradicts previous studies conducted where only 23% use password managers.

Password security is one of the most critical aspects of IT security, as password-based authentication is still the primary authentication method. Unfortunately, our passwords are subject to different types of weaknesses and various types of password-guessing attacks. The first objective of this thesis is to provide a general perception of the trends in offline password-guessing tools, methods, and techniques. The study shows that the most cited tools are Hashcat, John the Ripper, Ordered Markov ENumerator (OMEN), and PassGan. Methods are increasingly evolving and becoming more sophisticated by emerging Deep Learning and Neural Networks. Unlike methods and tools, techniques are not subject to significant development, noting that dictionary and rule-based attacks are at the top of used techniques. The second objective of this thesis is to explore to what extent Swedish personal names are used in real-life passwords. Hence, an experiment is conducted for this purpose. The experiment results show that about 26% of Swedish users use their personal names when they create passwords, making them vulnerable to easy guessing by password-guessing tools. Furthermore, a simple analysis of the resulting password recovery file is performed in terms of password length and complexity. The resulting numbers show that more than half of guessed passwords are shorter than eight characters, indicating incompliance with the recommendations from standard organizations. In addition, results show a weak combination of letters, digits, and special characters, indicating that many Swedish users do not maintain sufficient diversity when composing their passwords. This means less password complexity, making passwords an easy target to guess. This study may serve as a quick reference to getting an overview of trends in the password-guessing field. On the other side, the resulting rate of Swedish personal names in Swedish password leaks may draw the attention of active social actors regarding information security to improve password security measures in Sweden. / Lösenordssäkerhet är en av de mest kritiska aspekterna av IT-säkerhet eftersom  lösenordsbaserad autentisering fortfarande är den viktigaste metoden för autentisering. Tyvärr är våra lösenord föremål för olika typer av svagheter och olika typer av lösenordsgissningsattacker. Det första syftet med detta arbete är att ge en allmän uppfattning om trenderna inom verktyg,metoder och tekniker angående offline lösenordsgissning. Studien visar att Hashcat, John the Ripper, Ordered Markov ENumerator OMEN och PassGan är de mest citerade verktygen. Medan metoderna alltmer utvecklas och blir mer sofistikerade genom framväxande “DeepLearning”, och “Neural Networks”. Till skillnad från metoder och verktyg är tekniker inte föremål för stor utveckling, och notera att “dictionary” attacker och “rule-based” attacker är överst bland använda tekniker. Det andra syftet är att utforska i vilken utsträckning svenska personnamn används i verkliga lösenord. Därför genomförs ett experiment för detta ändamål. Resultaten av experimentet visar att cirka 26 % av svenska användare använder sina personnamn när de skapar lösenord, vilket gör lösenord sårbara för enkel gissning med hjälp av lösenordsgissningsverktyg. Dessutom utförs en enkel analys av den resulterande lösenordsåterställningsfilen vad gäller lösenordslängd och komplexitet. De resulterande siffrorna visar att mer än hälften av de gissade lösenorden är kortare än åtta tecken, vilket är en indikation på att de inte följer rekommendationerna från standardorganisationer. Resultaten visar också en svag kombination av bokstäver, siffror och specialtecken vilket indikerar att många svenskar inte upprätthåller tillräcklig variation när de komponerar sina lösenord. Detta innebär mindre lösenordskomplexitet, vilket gör lösenord till ett mål för enkel gissning. Arbetet kan fungera som en snabbreferens för att få en överblick över trender inom lösenordsgissningsfältet. Å andra sidan kan den resulterande andelen svenska personnamn i  svenska lösenordsläckor uppmärksamma de aktiva aktörerna i samhället gällande informationssäkerhet för att förbättra lösenordssäkerhetsåtgärderna i Sverige.