Kollisioner mellan flygplan och fåglar har inträffat i över 100 år och den första kollisionen med dödlig utgång skedde 1912. Den ökande flygtrafiken sedan början på 1900-talet har lett till allt fler kollisioner och dödsfallen inom civilflyget var mellan 1988-2015 över 200 människor. Förutom dödsfall orsakar kollisioner dyra reparationer, uppskattat till 1.2-4 miljoner dollar, samt förseningar för resenärer.Syftet med studien är att presentera lösningsförslag för att minska risken för kollision mellan flygplan och fåglar vid Trollhättan Vänersborg flygplats. Minskar fågellivet kring flygplatsen bidrar det till att skapa en säkrare miljö för resenärerna samt en säkrare arbetsplats för flyg och markpersonalen.För denna studie valdes aktionsforskning som metod. Metoden har likheter med fallstudier och kartläggningar som inleds på liknande vis. Studien är i huvudsak kvantitativ med några få inslag av kvalitativ art.För att systematiskt förstå och sätta sig in i problematiken tillämpades Sex Sigma verktyget DMAIC, som med hjälp av litteraturstudier, samt intervjuer skapade en god grund för det fortsatta arbetet. Datainsamlingen analyserades och viktades ut efter kravspecifikationen för att ta fram de lämpligaste lösningsförslagen åt Trollhättan Vänersborgs flygplats AB. Det visade sig att förslag som högre gräs kring landningsbanan och att skapa en näringsfattig miljö var de två lösningsförslagen som fick högst betyg. De två förslagen har visat sig synnerligen effektiva på andra flygplatser och dessa i kombination med en list kring landningsbanan är de lösningsförslag som anses mest lämpliga för Trollhättan Vänersborgs flygplats AB.

The overall aim was to elucidate the effects of vehicle passengers on young drivers. This generated two specific aims and four papers. The first aim was to investigate the crash risk for young drivers with passengers and to establish whether such accidents involve any special circumstances compared to those that occur without passengers. This goal was achieved by analysing accident and exposure data from two registers. The second objective was to analyse the group processes that develop between four young men in a vehicle and to ascertain how those interactions affect driving behaviour. Those issues were addressed by performing an observational study of twelve young men driving an instrumented vehicle in real traffic with and without passengers. The interactions between the vehicle occupants were video and audio recorded, and the driving behaviour was registered in various ways. The results show that drivers with passengers have a lower crash risk compared to those driving alone regardless of the driver’s age, although this effect is weaker for young drivers (especially males) than for other age groups. Compared to driving alone, driving with passengers for young drivers is more extensively associated with single-vehicle crashes that occur at night, on weekends, and in rural areas on roads with higher speed limits, and it leads to more severe outcomes. It has also been found that the passengers sometimes try to induce the young drivers to act in either safer or more dangerous ways, although the drivers very often resist urging and coaxing from their passengers. Cohesion is another factor that affect the driver-passenger group: a high level of cohesion, especially task cohesion, is associated with a low number of unsafe driving actions. Consequently, it seems that the presence of passengers is not enough to ensure safe driving—substantial group cohesion is also necessary for such behaviour. / Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera passagerares effekt på unga förare, vilket genererade två delsyften och fyra delarbeten. Det första delsyftet var att undersöka olycksrisken för unga förare med passagerare och att ta reda på om dessa olyckor skedde under några speciella omständigheter. För att få svar på syftet gjordes en registerstudie där olycks- och exponeringsdata från två olika register analyserades. Det andra delsyftet var att analysera de grupprocesser som utvecklas mellan fyra unga män i en bil och att studera hur dessa interaktioner påverkar körbeteendet. Detta undersöktes med en observationsstudie där tolv unga män fick köra en instrumenterad bil i verklig trafik, både med och utan passagerare. Interaktionerna som uppstod i bilen spelades in med hjälp av videokameror och mikrofoner och körbeteendet registrerades med olika mätinstrument. Resultatet visar att förare med passagerare har en lägre olycksrisk jämfört med förare utan passagerare oavsett förarens ålder. Denna effekt är inte lika stark för unga förare (speciellt inte unga män) som den är för övriga åldersgrupper. Unga förares olyckor med passagerare är också mer vanligt förekommande under speciella omständigheter. Jämfört med olyckor utan passagerare sker de i större utsträckning under nattetid, under veckoslut, i tätbebyggt område, på vägar med hög hastighetsbegränsning, de är oftare singelolyckor och de får mer allvarliga konsekvenser. Vidare visar resultaten att passagerare ibland, på olika sätt, försöker få den unga föraren att köra på ett annat sätt än vad de gör vilket kan betyda ett säkrare eller ett mer trafikfarligt beteende. Det verkar dock som att förarna oftast står emot dessa övertalningsförsök och förolämpningar. En annan faktor som påverkar gruppen är kohesion: en hög grad av kohesion, speciellt uppgiftskohesion, visar sig leda till färre trafikfarliga körbeteenden. Med andra ord verkar det som att blotta närvaron av passagerare inte räcker för att få ett säkert körbeteende; det behövs även en betydande grad av kohesion.

This thesis is about designing and implementing an affordable reversing camera sys-tem with object detection and OBD-2 integration for commercial vehicles. The aim is to improve the safety and efficiency of these vehicles by giving drivers a clear view of their surroundings behind the vehicle and alerting them to the presence of nearby obstacles. Ultrasonic sensors are used for object detection and give the driver control over the environment behind the vehicle and warn of present obstacles. The system is also integrated with the vehicle's on-board diagnostics system (OBD-2), which provides important information on speed and engine performance, among other things. This project contributes to making safety systems more accessible to com-mercial vehicles and reduces the risk of accidents and collisions. / Detta examensarbete handlar om att utforma och implementera ett prisvärt backkamerasystem objektdetektering och integration med On-Board Diagnostics 2 för kommersiella fordon. Syftet är att förbättra säkerheten och effektiviteten för dessa fordon genom att ge förarna en tydlig vy av deras omgivningar bakom fordonet och varna dem för närvaron av hinder i närheten. Ultraljudssensorer används för objekt-detektering och ger föraren en kontroll över omgivningen bakom fordonet samt var-nar för närvarande hinder. Systemet är också integrerat med fordonets omborddia-gnostiksystem (OBD-2), som ger viktig information om bland annat hastighet och motorprestanda. Detta projekt bidrar till att göra säkerhetssystem mer tillgängliga för kommersiella fordon och minskar risken för olyckor och kollisioner.

Att sträva mot en hållbar utveckling, inom alla dess aspekter, är i dagsläget högst aktuellt. Särskilt då medvetenheten ökat kring de negativa effekter som exempelvis utsläpp, föroreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla närvarande när man utvecklar en av samhällets allra mest vitala funktioner, nämligen transportinfrastruktur. Transportsystemen är, och har länge varit, ohållbara då bilar och andra motorfordon, som har stor miljöpåverkan, har prioriterats. För att minska utsläppen från transporter har Europeiska kommissionen uttryckt att andra typer av transportmedel, som kollektivtrafik, gång och cykling, bör ges högre prioritet. Flera stora städer i Europa har infört cykelvisioner och planer för att förbättra möjligheterna för att just cykla. Stockholm är en av dessa städer och en handfull projekt har därför införts för att rusta upp stadens cykelnät. Trots dessa cykelsatsningar görs dock få hållbarhetsanalyser av cykelinfrastrukturprojekt, vilket kan vara problematiskt då beslutsfattare ofta saknar adekvat underlag för att motivera investeringar. Arbetet har undersökt den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten hos ett cykelinfrastrukturprojekt genom att jämföra projektets investeringskostnad mot dess samhällsvinster via kostnads- och nyttoanalys (CBA). Projektet som har undersökts innefattar en byggnation av en 400 m lång gång- och cykelbana längs Skärholmsvägen i sydvästra Stockholm. Tidigare har vägen kantats av cykelfält på vardera sida och ingen gångväg har funnits längs sträckan. Projektet väntas vara klart under 2015 och beräknas kosta 4,16-5 miljoner kronor. Vid CBA utreds inledningsvis vilka effekter, som projektet ger upphov till, som ska beaktas i analysen. I detta arbete har hälsovinst, tidsvinst, bekvämlighetsvinst, olycksriskskillnad och miljövinst analyserats. Efter att effekterna kvantifierats omvandlas dessa kvantiteter till monetära termer för att kunna jämföras med projektets budget. Värdet för hälsovinster ges av minskad dödsrisk och värdet av ett statistiskt liv (VSL), tidsvinsten fås av ökad medelhastighet, bekvämlighetsvinsten beräknas genom att cyklisterna separeras från biltrafik, olycksriskskillnaden ges av förändringar i cyklisternas trafiksituation och miljövinsten fås av den andel nytillkomna cyklister som tidigare pendlade via bil. Projektet kommer, enligt utförda beräkningar, resultera i en samhällsnytta på mellan 1,05 miljoner kronor och 2,88 miljoner kronor beroende på mängden genomförda antaganden. Den effekt som bidrog mest till denna nytta är hälsoeffekter med ett bidrag på mellan 919 000 kr och 2,76 miljoner kr. Den effekt som bidrog med minst nytta är miljövinst med ett bidrag på mellan 168 kr och 630 kr. Nyttan kan sedan jämföras med projektets budget vilken förmodas minst uppgå till 4.16 miljoner kronor. Den planerade kostnaden för projektet uppgår dock till 5 miljoner kronor. Projektet kommer alltså slutligen ge upphov till en samhällskostnad på mellan 1,28 miljoner kr och 3,95 miljoner kr enligt genomförda beräkningar. Projektet kan möjligtvis anses vara samhällsekonomiskt gångbart om den procentuella bredden av gångbanan även motsvarar dess procentuella kostnad. Sedan miljöeffekten för projektet blev försumbar jämfört med övriga effekter kan ytterligare analysverktyg dock behövas för att vidare bedöma projektets miljöpåverkan. Detta är en indikation på att CBA är ett ofullständigt analysverktyg för att bedöma hållbarhet vad gäller cykelinfrastrukturprojekt. / Striving towards sustainable development, in all of its aspects, is currently exceedingly relevant. Particularly since the awareness of the negative side effects caused by emissions, pollution and noise have increased. These effects are all present while developing one of society’s most vital functions, namely transport infrastructure. The transport system is, and has long been, unsustainable as cars and other motor vehicles, having a large environmental impact, have been prioritized. To reduce transport emissions the European Commission has stated that other modes of transportation, such as commuting, walking and cycling, should be given higher priority. Several major European cities have implemented visions and plans to improve the possibility to bicycle. Stockholm is one of these cities and a handful of projects have thus been implemented to renovate the city’s cycling network. Despite these bicycle investments few sustainability analyses are made for bicycle infrastructure projects, which can be problematic since decision makers often lack proper support to justify investments. This work has examined the social, economic and ecological sustainability of a bicycle infrastructure project by comparing the investment costs of the project against its social benefits in a cost-benefit analysis (CBA). These benefits include health, time, comfort, accident risk and environment, which have been calculated through a cost benefit analysis (CBA). The examined project consists of a roughly 440 yard path for pedestrians and bicyclists located along Skärholmsvägen, southwest of the Stockholm city centre. Previously the road was lined with two bicycle fields on either side of the road with no path for pedestrians existing prior to the renovation. The project is planned to end during 2015 and the estimated cost amounts to 4,16-5 million SEK. In a CBA the effects which the project generates are initially investigated to assess which of the effects to consider in the analysis. In this work, health benefits, time benefits, comfort benefits, traffic accidents and environmental benefits have been analyzed. After the effects have been quantified these quantities are converted into monetary values to enable a comparison between the effects and the budget of the project. The value for health benefit is determined through decreased mortality risk and the value of a statistical life (VSL), the time benefit is calculated through an increased average velocity, the comfort benefit is determined through separating cyclists from car traffic, accident risk is estimated through the change in the bicyclists traffic conditions and the environmental benefit is calculated through the share of new cyclists who previously commuted by car. The project will, according to performed calculations, result in a societal benefit of in between 1.05 million SEK and 2.88 million SEK depending on the amount of performed assumptions. The effect which contributed the most to this benefit is the health benefit with a contribution of in between 919,000 SEK and 2.76 million SEK. The effect which contributed the least to the societal benefit is the environmental benefit with a contribution of in between 168 SEK and 630 SEK. The benefit can then be compared with the budget of the project which is estimated to amount to at least 4.16 million SEK. However the planned cost for the project amounts to 5 million SEK. The project will thus eventually yield a societal cost of in between 1.28 million SEK and 3.95 million SEK according to the calculations performed. The project can possibly be considered sustainable if the percentage of the width of the path corresponds to the percentage of its cost. Since the environmental effect could be neglected in this project compared to the other effects additional tools would thus be required to assess the environmental aspects of the project. This is an indication of CBA being an incomplete analysis tool to assess sustainability.