Denna avhandling undersöker hur omställningen av energisystemet har konstruerats i den riksdagspolitiska debatten, med fokus på förnybara energikällor. Utgångspunkten är det riksdagsbeslut som fattades 1980 och som innebar en omställning till förnybara energikällor. Studien bygger på textanalys av framför allt riksdagsprotokoll. Energipolitik är en ständig dragkamp kring definitioner och kategoriseringar och vilka ideal som bör utgöra politikens mål. I den riksdagspolitiska energidebatten om omställningen av energisystemet är det långt ifrån självklart vad som betraktas som problem, lösning och mål. Aktörer interagerar och förhandlar och skapar på så vis mening. Tre teoretiska begrepp är centrala i analysen av denna process: problematisering, obligatorisk passagepunkt och gränsobjekt. Den riksdagspolitiska debatten handlar om mer än bara vilka energikällor som är bäst lämpade. Livsavgörande framtidsfrågor har knutits till energiproduktionen. I den energipolitiska debatten väcks också frågor om kunskapsproduktion, hur energikällor och olika tekniska lösningar ställs mot varandra och blir argument i debatten om rationalitet och sanning. Förnybara energikällor har varit del av såväl utopiska som dystopiska framtidsbilder. De kan vara ett argument för det lilla och småskaliga, mot tillbakagång och det antimodernistiska, eller för utveckling, modernisering och det framtidsorienterade. Således handlar debatten om omställningen av energisystemet också om vad som utgör ”det goda samhället”. / This thesis examines how the energy system transformation has been constructed in the Swedish parliamentary debate, with a focus on renewable energy sources. The study is based on text analysis and the primarily material is parliamentary protocols. Energy politics is a constant tug-of-war over how to classify things, what categorizations to make and what ideals to turn into goals. Actors interact and negotiate, creating meaning and definitions. I draw upon three theoretical concepts to describe this process: problematization, obligatory passage point and boundary object. The decision to transform the energy system has been decisive for Swedish politics. In addition, it raises questions concerning knowledge production, pitting various energy sources and technical solutions against each other and making them into arguments in the debate on rationality and truth. Renewable energy sources serve as a basis for both utopian and dystopian visions of the future. Renewable energy sources can be used in multiple ways rhetorically, to advocate the local and small scale, to caution against regression and the anti-modern, and to uphold development, modernization and an orientation towards the future. Thus, the debate on what energy sources should be chosen also becomes a debate about the future and what constitutes “the good society”.Energy politics is a constant tug-of-war over how to classify things, what categorizations to make and what ideals to turn into goals. Actors interact and negotiate, creating meaning and definitions. I draw upon three theoretical concepts to describe this process: problematization, obligatory passage point and boundary object.