Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan förstås genom posthumanistisk teoribildning. Denna studie är en kvalitativ etnografisk fältstudie där observationerna har utförts på en förskola i Stockholm med hjälp av en filmkamera. Syftet med den pedagogiska måltiden står delvis utan uttalat mål men är samtidigt till brädden fylld med intentionen att äta. Vid första anblick är det som om ”bara man får i sig mat så är det bra” men vår analys visar att måltiden är mer invecklad än så. Måltiden är komplex och fylld av motsägelser. När man tittar på måltiden med våra teoretiska utgångspunkter framträder mellanmänskliga förhandlingar. Vi menar också att de krispiga nachochipsen, den halvätna broccolin, det kladdiga, rapar – allt kan tolkas som medförhandlande till vad som blir måltiden. Sammanfattningsvis visar vår studie att en pedagogisk måltid kan förstås som ett nätverk där normer, pedagoger, barn och ting tillsammans skapar måltiden i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan förstås genom posthumanistisk teoribildning. Denna studie är en kvalitativ etnografisk fältstudie där observationerna har utförts på en förskola i Stockholm med hjälp av en filmkamera. Syftet med den pedagogiska måltiden står delvis utan uttalat mål men är samtidigt till brädden fylld med intentionen att äta. Vid första anblick är det som om ”bara man får i sig mat så är det bra” men vår analys visar att måltiden är mer invecklad än så. Måltiden är komplex och fylld av motsägelser. När man tittar på måltiden med våra teoretiska utgångspunkter framträder mellanmänskliga förhandlingar. Vi menar också att de krispiga nachochipsen, den halvätna broccolin, det kladdiga, rapar – allt kan tolkas som medförhandlande till vad som blir måltiden. Sammanfattningsvis visar vår studie att en pedagogisk måltid kan förstås som ett nätverk där normer, pedagoger, barn och ting tillsammans skapar måltiden i förskolan.