<p>Sammanfattning</p><p>De senaste åren har en rad revisionsskandaler skakat omvärlden och revisorerna hamnade i och med detta i blåsvädret. Deras oberoende ifrågasattes och intressenterna tappade snabbt förtroendet för deras granskning. Antalet skadeståndsprocesser mot revisorerna ökade och intressenterna, media samt regeringen krävde hårdare regleringar inom området. Till följd av detta genomfördes förändringar av revisorernas regelverk och lagstiftning för att förhindra framtida skandaler. I Sverige har det sedan år 2002 införts bl.a. en ny revisorslag och den tidigare revisionsprocessen har ersatts av de internationellt influerade revisionsstandarderna, RS. Vidare infördes hårdare och utökade kvalitetskontroller för att återupprätta revisorernas rykte och höja kvalitén inom kåren.</p><p>I Sverige har det inte genomförts någon studie om huruvida de utökade lagarna och regleringarna har uppnått den effekt som de syftar till. För oss som blivande revisorer är det intressant att undersöka om och hur förändringarna har påverkat revisorernas arbete. Ett sätt att studera huruvida förändringarna påverkat deras arbete är att granska revisionsberättelsen, då den är det enda offentliga uttalande som revisorn lämnar vid sin revision. Med denna utgångspunkt har vi arbetat utifrån följande syfte:</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett antal revisionsberättelser och intervjuer, belysa hur revisorernas revisionsarbete har förändrats efter år 2001. Vidare avser vi att kartlägga vilka orsaker som ligger bakom orena revisionsberättelser samt hur de har förändrats mellan åren 2001 och 2005.</p><p>För att få svar på vår forskningsfråga har vi utifrån främst en hermeneutisk kunskapssyn, induktivt angreppssätt och genom ett intressentperspektiv använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. I den kvantitativa undersökningen har vi genom att granska 1 800 st revisionsberättelser under åren 2001 och 2005, observerat att antalet orena revisionsberättelser har ökat från 12,4 % till 14,9 %, d.v.s. det har skett en ökning med 20 %. Vidare har vi sammanställt anmärkningsgrunderna samt till- eller avstyrandeuttalandena för att undersöka om och hur dessa har förändrats mellan de två åren. För att erhålla en djupare förståelse inom vårt ämne har vi även valt att genomföra fem intervjuer med auktoriserade och godkända revisorer. Syftet med dessa var, förutom att få professionella utlåtanden om resultatet från vår kvantitativa undersökning, även få en inblick i hur deras arbete förändrats efter år 2001.</p><p>Enligt vår studie uppfyller de utökade lagarna och regleringarna sitt syfte då de resulterat i att revisorerna idag är hårdare i sin granskaning och uppmärksammar fler omständigheter i revisionsberättelserna. De utökade kvalitetskontrollerna har medfört att revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen har ökat då de annars själva riskerar att få en anmärkning av Revisionsnämnden. Revisorerna har även efter år 2001 fått ett mer detaljerat regelverk som medför att de fått ett utökat granskningsområde. Revisorerna har idag fler punkter att granska, ett kraftigt utökat dokumentationskrav och oberoendefrågorna har genom analysmodellen fått mer fokus, vilket resulterat i en klarare arbetsfördelning inom byrån. Vidare har deras arbete gått mot att granska mer ickefinansiella poster då RS bl.a. ställer högre krav på ifrågasättandet av företagets fortsatta drift och ökat fokus på väsentlighetsåtagandet. Ur ett intressentperspektiv är effekterna av skandalerna och den reformerade lagstiftningen positiv då det resulterat i att de numera uppmärksammas på fler omständigheter och får tydligare varningssignaler genom revisionsberättelserna.</p>

Sammanfattning De senaste åren har en rad revisionsskandaler skakat omvärlden och revisorerna hamnade i och med detta i blåsvädret. Deras oberoende ifrågasattes och intressenterna tappade snabbt förtroendet för deras granskning. Antalet skadeståndsprocesser mot revisorerna ökade och intressenterna, media samt regeringen krävde hårdare regleringar inom området. Till följd av detta genomfördes förändringar av revisorernas regelverk och lagstiftning för att förhindra framtida skandaler. I Sverige har det sedan år 2002 införts bl.a. en ny revisorslag och den tidigare revisionsprocessen har ersatts av de internationellt influerade revisionsstandarderna, RS. Vidare infördes hårdare och utökade kvalitetskontroller för att återupprätta revisorernas rykte och höja kvalitén inom kåren. I Sverige har det inte genomförts någon studie om huruvida de utökade lagarna och regleringarna har uppnått den effekt som de syftar till. För oss som blivande revisorer är det intressant att undersöka om och hur förändringarna har påverkat revisorernas arbete. Ett sätt att studera huruvida förändringarna påverkat deras arbete är att granska revisionsberättelsen, då den är det enda offentliga uttalande som revisorn lämnar vid sin revision. Med denna utgångspunkt har vi arbetat utifrån följande syfte: Syfte: Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett antal revisionsberättelser och intervjuer, belysa hur revisorernas revisionsarbete har förändrats efter år 2001. Vidare avser vi att kartlägga vilka orsaker som ligger bakom orena revisionsberättelser samt hur de har förändrats mellan åren 2001 och 2005. För att få svar på vår forskningsfråga har vi utifrån främst en hermeneutisk kunskapssyn, induktivt angreppssätt och genom ett intressentperspektiv använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. I den kvantitativa undersökningen har vi genom att granska 1 800 st revisionsberättelser under åren 2001 och 2005, observerat att antalet orena revisionsberättelser har ökat från 12,4 % till 14,9 %, d.v.s. det har skett en ökning med 20 %. Vidare har vi sammanställt anmärkningsgrunderna samt till- eller avstyrandeuttalandena för att undersöka om och hur dessa har förändrats mellan de två åren. För att erhålla en djupare förståelse inom vårt ämne har vi även valt att genomföra fem intervjuer med auktoriserade och godkända revisorer. Syftet med dessa var, förutom att få professionella utlåtanden om resultatet från vår kvantitativa undersökning, även få en inblick i hur deras arbete förändrats efter år 2001. Enligt vår studie uppfyller de utökade lagarna och regleringarna sitt syfte då de resulterat i att revisorerna idag är hårdare i sin granskaning och uppmärksammar fler omständigheter i revisionsberättelserna. De utökade kvalitetskontrollerna har medfört att revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen har ökat då de annars själva riskerar att få en anmärkning av Revisionsnämnden. Revisorerna har även efter år 2001 fått ett mer detaljerat regelverk som medför att de fått ett utökat granskningsområde. Revisorerna har idag fler punkter att granska, ett kraftigt utökat dokumentationskrav och oberoendefrågorna har genom analysmodellen fått mer fokus, vilket resulterat i en klarare arbetsfördelning inom byrån. Vidare har deras arbete gått mot att granska mer ickefinansiella poster då RS bl.a. ställer högre krav på ifrågasättandet av företagets fortsatta drift och ökat fokus på väsentlighetsåtagandet. Ur ett intressentperspektiv är effekterna av skandalerna och den reformerade lagstiftningen positiv då det resulterat i att de numera uppmärksammas på fler omständigheter och får tydligare varningssignaler genom revisionsberättelserna.

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.</p><p>Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud.</p><p>Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat.</p><p>Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen. Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud. Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat. Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.