Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen “Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?” besvarades forskningsfrågorna Finns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete? Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå? Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten? Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete. Dessa intervjuades genom semistrukturerad intervju. Den teoretiska referensramen som upprättats applicerades sedan på empiri. Behandlingen av empiri skedde först genom tematisk analys, för att sedan använda teoritriangulering. Resultatet visade att intraprenören i undersökta fall behöver stöd från en överordnad för att lyckas, men att det ej krävdes en ursprungligen intraprenöriell organisatorisk kontext för framgången. Ingen enskild skapare av kontexten har kunnat urskiljas. Vidare uppdagades att en intraprenör kan skapa en gynnsam intraprenöriell kontext i sin omgivning, för att på så vis lyckas genomföra sin handling vilket utgjorde studiens forskningsbidrag. Detta kontextskapande kan ge upphov till att medarbetare börjar agera intraprenöriellt. Intraprenören kan således, efter att stöd givits från en överordnad, främja ytterligare intraprenörskap inom organisationen. / The word intrapreneur is not as well-known as its counterpart entrepreneur. Intrapreneurship can contribute to renewal and added value within the organization. To answer the question of this study “Which impact and meaning can the individual and the organizational context have for intrapreneurship?” three research questions where formed: Can any personal attributes between the intrapreneurs be distinguished which has affected their work? Can any contextual prerequisites be identified as necessary for intrapreneurship to develop? Can there be a creator of the intrapreneurial organizational context? The study was conducted through a qualitative approach with hermeneutic interpretation, where interviews were performed with a few respondents, in this paper referred to as cases. This sample consisted of six employed individuals within different organizations who have been awarded with award for intrapreneurship by the recruitment company Talentia AB. Interviews were conducted with the award winners, and these were conducted in a semi-structured fashion. The empirical findings were processed through a theoretical framework, and divided into three separate themes for further analysis via theory triangulation. The results showed that the intrapreneur needed a superior sponsor to succeed in all studied cases, but he does not need a foregoing intraprenerial context to be successful. No sole creator of the intraprenerial context could be identified, in the study. However the authors did discover that the intrapreneur is able to create an intraprenerial context within the work group after the intraprenerial process has started. This type of context has given rise to intrapreneurial action from other employees within the organization. Accordingly the intrapreneur can, with the support from a superior, encourage further intrapreneurial action.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.