Arbetsplatsintroduktion och onboarding handlar om att hjälpa nya medarbetare att transformeras från organisatoriska outsiders till att bli organisatoriska insiders. Genom att använda sig av strukturerade och formaliserade onboardingprocesser som baserar sig på vetenskaplig forskning kan organisationer bidra till att de nya medarbetarna får förståelse för sina arbetsuppgifter och sin roll i organisationen och hjälpa dem utvecklas till produktiva och engagerade medarbetare. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetsplatsintroduktionen inom ett företag upplevs av nyanställda medarbetare genom att besvara forskningsfrågorna; sker det någon systematisk arbetsplatsintroduktion inom organisationen och hur är denna arbetsplatsintroduktion utformad? Hur upplevs introduktionsperioden av nya medarbetare? Hur kan arbetsplatsintroduktion förstås med utgångspunkt i teorier rörande onboarding och organisationssocialisering? Metoden är kvalitativ och empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex informanter som samtliga arbetar inom IT-branschen. Det teoretiska ramverk som använts vid analys av insamlad empiri utgörs av Bauers (2010) modeller över organisatorisk och individuella aspekter av onboarding samt Lindelöws (2016) teori avseende innehållet i arbetsplatsintroduktion. Resultatet pekar på att den studerade verksamheten arbetar informellt och ostrukturerat med arbetsplatsintroduktion och att de nya medarbetarnas upplevelse ger uttryck för ett behov av förändring och formalisering av arbetsplatsintroduktionen. Ett förslag till förändring av den studerade verksamhetens arbetsplatsintroduktion som utgår från informanternas upplevelser och det teoretiska ramverket presenteras där åtgärder innefattar exempelvis mentorskapsprogram och tydligare information till nya medarbetare angående verksamhetens kultur och kärnvärden. / Workplace introduction and onboarding is about helping new employees transform from organizational outsiders into organizational insiders. By using structured and formalized onboarding processes based on scientific research, organizations can help the new employees understand their duties and their role in the organization and help them develop into productive and committed co-workers. The purpose of this study is to investigate how workplace introduction within a company is experienced by newly employed employees by answering the research questions; is there any systematic workplace introduction within the organization and how is this workplace introduction designed? How is the introduction period of new employees experienced? How can workplace introduction be understood based on theories on onboarding and organizational socialization? The method is qualitative and the empirical data has been collected through semistructured interviews with a total of six informants, that all work in the IT industry. The theoretical framework used for analyzing collected empirical data is Bauer's (2010) models of organizational and individual aspects of onboarding and Lindelöws (2016) theory regarding the content of workplace introduction. The result indicates that the studied organization is working informally and unstructured with workplace introduction and that the new employees experience the need for change and formalization of workplace introduction. A proposal for a change in the organizations workplace production is presented, based on the experiences of the informants and the theoretical framework, where measures includes, for example, mentorship programs and clearer information to new employees regarding the culture and core values ​​of the business.

Ce mémoire de maîtrise porte sur un type de tactique de socialisation organisationnelle, les programmes organisationnels visant l’amélioration de l’engagement des employés (POVAE). Je me suis intéressé à l’intersection des concepts d’engagement des employés ainsi qu’à la participation et l’implication de ces derniers dans ces programmes, le tout dans un contexte organisationnel d’ambiguïté extrême marqué par des réorganisations à répétition et des mises à pied massives. Afin d’étudier ce phénomène, j’ai réalisé une étude de cas naturaliste. À titre d’initié organisationnel, j’ai mené une série d’observations et d’entrevues au sein de Bombardier, leader mondial de la fabrication d’avions et de trains. En me basant sur les théories de Karl E. Weick, je me suis penché sur la création de sens du POVAE par des employés de Bombardier de différents niveaux hiérarchiques. Ce projet de recherche, un cas unique non généralisable, m’a permis d’étudier l’engagement des employés, le POVAE de Bombardier et la création de sens par les employés de ce programme, alors que leur engagement est mis à l’épreuve en raison de l’incertitude organisationnelle qui prévaut. Cette recherche m’a permis de conclure, dans ce cas-ci, 1) qu’une entreprise peut instrumentaliser des tactiques de socialisation organisationnelle; 2) qu’un POVAE n’amène pas nécessairement des gains de productivité ou d’engagement des employés; 3) que le rapport entretenu entre un gestionnaire d’équipe et un POVAE peut jouer un rôle déterminant dans la perception de ces employés et de ce POVAE; 4) qu’un POVAE peut également être un rituel organisationnel symbolique; 5) que les rencontres d’équipe d’une organisation peuvent être des performances symboliques; 6) qu’un contexte d’ambiguïté extrême peut influencer le sens que donnent des employés à un POVAE; et 7) qu’un rituel symbolique peut jouer un rôle de stabilisation dans une organisation éprouvée par un contexte organisationnel marqué par une ambiguïté extrême. / This thesis focuses on a particular organizational socialization tactic, namely organizational programs aiming to improve employee engagement (OPIE). I became interested in how the concept of employee engagement relates to employee participation and involvement in OPIE, specifically in an extremely ambiguous organizational setting characterized by repetitive reorganizations and massive layoffs. To study this phenomenon, I conducted a naturalistic case study. As an organizational insider, I led a number of observations and interviews at Bombardier, the world’s leading manufacturer of both planes and trains. I looked at how Bombardier employees of various hierarchical levels make sense of OPIE, based upon Karl E. Weick’s sensemaking theories. The present research project, a unique and non-generalizable case, enabled me to study employee engagement, Bombardier’s OPIE as well as sensemaking of this program, at a moment where employee engagement is tested by the prevailing organizational uncertainty. This research led me to conclude that, in this case, 1) a company can take advantage of organizational socialization tactics; 2) OPIE don’t always improve productivity or engagement; 3) the relationship between a manager and an OPIE can play a capital role in employees’ perception of said program; 4) OPIE can be considered as symbolic organizational rituals; 5) team meetings can be considered as symbolic performances; 6) extreme ambiguity can influence how employees make sense of an OPIE; and 7) symbolic rituals can stabilize organizations in periods of extreme ambiguity.