<p>Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå. Vidare presenteras även artiklar om den skepticism som stundtals finns kring outsourcing och dess fördelar. Vår undersökning baseras på den intervju vi har gjort med Dells nordiska redovisnings chef samt den person som är Nordic Credit Manager och därmed har nära kontakt med outsourcingparten i Riga. Vi kommer genom vår studie fram till att företag främst outsourcar ekonomifunktionen i syfte att nå kostnadsbesparingar via ökad effektivitet och standardisering av processer samt lägre personalkostnader, men att även strävan efter expertis gör outsourcing till något eftersträvansvärt. Vi finner att outsourcing av ekonomifunktionen innebär kostnader i form av risken för att företaget väljer fel utomstående part, högre personalomsättning, kulturella och språkliga barriärer, minskad flexibilitet och initiativtagande. Vissa av kostnaderna är specifikt kopplade till outsourcing utomlands. Sammantaget kommer dessa kostnader att minska det förväntade positiva utfallet av outsourcingen av ekonomifunktionen i olika påtaglig omfattning.</p>

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå. Vidare presenteras även artiklar om den skepticism som stundtals finns kring outsourcing och dess fördelar. Vår undersökning baseras på den intervju vi har gjort med Dells nordiska redovisnings chef samt den person som är Nordic Credit Manager och därmed har nära kontakt med outsourcingparten i Riga. Vi kommer genom vår studie fram till att företag främst outsourcar ekonomifunktionen i syfte att nå kostnadsbesparingar via ökad effektivitet och standardisering av processer samt lägre personalkostnader, men att även strävan efter expertis gör outsourcing till något eftersträvansvärt. Vi finner att outsourcing av ekonomifunktionen innebär kostnader i form av risken för att företaget väljer fel utomstående part, högre personalomsättning, kulturella och språkliga barriärer, minskad flexibilitet och initiativtagande. Vissa av kostnaderna är specifikt kopplade till outsourcing utomlands. Sammantaget kommer dessa kostnader att minska det förväntade positiva utfallet av outsourcingen av ekonomifunktionen i olika påtaglig omfattning.

Det har alltid varit viktigt för företag i alla branscher att ständigt kunna fatta rätt beslut. För att kunna göra det måste företagen vara medvetna om vilka kostnader som finns och kan uppstå i deras verksamhet. För att kunna göra en rättvis kostnadsuppskattning bör företag även sträva efter att identifiera osynliga kostnader. Detta arbete baseras på en fallstudie som genomfördes på företaget LKAB som bedriver gruvverksamhet. Syftet med denna studie var att utreda huruvida osynliga kostnader och förlorade intäkter existerar och i så fall var och i vilken mån de bör beaktas. Studiens mål var att ta fram ett underlag som ska kunna tillämpas i effektiviserings syfte hos olika företag. Studiens frågeställningar kunde besvaras. Med hjälp av intervjuer utformades en värdeflödeskarta som påvisade var kostnader uppstår. En ABC-kalkyl användes för att kunna identifiera kopplingen mellan kostnader och deras aktiviteter och resurser. För att kunna avgöra vilka av kostnaderna och de förlorade intäkterna som bör påverkas användes Leans definition på slöseri. Resultatet som erhölls visade på att osynliga kostnader och förlorade intäkter existerar samt i vilken mån de bör beaktas och hanteras vid den taktiska planeringen. De kostnader som bör påverkas visade sig vara Demurrage-kostnaden, transportkostnaden och särhanteringskostnaden. De förlorade intäkterna som inte visade sig skapa något värde för kunden och då borde beaktas var dödfrakt, fraktkompensation, rabatterat pris och förlorade intäkter som uppstår i samband med produktionsstopp och produktkassering. Resultatet visade även på att det går att få ett användbart resultat utan att använda en ABC-kalkyl fullt ut. / Before making a decision based on a fair cost estimate, careful consideration should be given to ensure that invisible operational costs have been adequately identified and incorporated into the estimate. We present the results of a case study conducted at the Swedish mining company LKAB in which we investigated to what extent do invisible costs exist, their impact on lost revenue, and whether they can be adequately captured within the framework of a fair cost estimate. Using data obtained from a series of interviews conducted at LKAB, we built a value-flow chart to model costs and used an ABC calculation to determine the linkage between the costs and their activities and resources. We then applied Lean's definition of waste to identify which, and to what extent, these costs and lost revenue should be affected. Specifically, we determined that the costs which should be considered are: Demurrage, transport, and special handling and the sources of lost revenue are: dead freight, freight compensation, discounted prices, production stoppages, and discard a product. Finally, our analysis showed that fair cost estimates including invisible costs and lost revenue are useful in making decisions about the efficiency of a company and that a full ABC calculation is not required to get a useful result.