Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande. En innehållsanalys av det empiriska materialet har gjorts för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i lärarnas och rektorns beskrivningar av bedömning. Resultatet visar att lärarna har såväl gemensamma som skilda arbetssätt vad gäller undervisning, bedömningsunderlag och hur de arbetar med styrdokumenten. Resultatet visar även att lärarna i undersökningen talar om bedömning på en konkret, vardaglig nivå och rektorn talar om bedömning på en övergripande nivå utifrån läroplaner.

Det här är en studie om sambandet mellan matematiklärares syn på begreppet formativ bedömning och deras undervisning i gymnasieskolan. Det har genomförts intervjuer med fem matematiklärare på gymnasiet och observationer av deras matematiklektioner. Empirisk data presenteras tillsammans med teori och tidigare forskning kring formativ bedömning. Insamlad data pekar på att medverkande matematiklärare har en positiv syn på formativ bedömning även om det beskrivs som tidskrävande. Det verkar samtidigt vara mycket som ryms inom begreppet vilket förtydligas genom medverkande matematiklärares stundtals skilda sätt att applicera det i sin undervisning. En av lärarna menar att formativ bedömning ska stärka elevernas självkänsla genom uppmuntran i form av positiva kommentarer som exempelvis ”jättebra”. Samtidigt finns det medverkande lärare som istället vill framhålla formativ bedömning som detaljerad information till eleven om deras kunskapsläge och utvecklingsmöjligheter. / This is a study about mathematics teachers‟ views on the relation between formative assessment and their teaching in upper secondary school. In the study there have been five interviews with five mathematics teachers on upper secondary school and observations of their teachings. Empirical data is presented together with theory and previous research on formative assessment. Collected data indicates that participating mathematics teachers have a positive view on formative assessment even if it also is described as time consuming. It also seems as it is a wide term which clarified by the participating mathematics teachers sometimes different ways to apply it in their teaching. One of the teachers believes that formative assessment should strengthen students‟ self-esteem with positive comments like for example “well done”. At the same time there is participating teachers who emphasize formative assessment as detailed information to students about their knowledge and development.