Under påsken år 2022 eskalerade ett antal allmänna sammankomster på olika platser i Sverige till våldsamma upplopp med allvarliga konsekvenser. Händelserna har fått stor medial uppmärksamhet och en av städerna där upploppen skedde var Örebro. Forskning har visat att polisens arbete spelar en avgörande roll för uppkomst samt utveckling av upplopp och är därmed av intresse att studera. Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att undersöka polisers upplevelser och erfarenheter av de arbetsmetoder som verksamheten använde under påskupploppet i Örebro, där ett stort fokus har lagts på den särskilda polistaktiken. Detta har uppnåtts genom fem semistrukturerade intervjuer med poliser som var inblandade i och/eller har goda kunskaper om arbetet med påskupploppet i Örebro. Ett teoretiskt ramverk användes som stöd vid analys av det insamlade materialet. Detta bestod av Flashpointmodellen (Flashpoints model of public disorder) och Newburns relativt nya förklaringsmodell för upplopp (The life cycle model for the analysis of riots). Av resultatet framgick en gemensam upplevelse av svårigheter att förbereda sig inför påskupploppet, som främst berodde på att händelsen var oförutsägbar och att tiden till förberedelser var bristande. Den särskilda polistaktiken som metod under upplopp upplevs av respondenterna som god, men implementeringen av denna brast. Detta var en följd av resurs- och kompetensbrist, men även fysiska förutsättningar på plats. Efter händelsen har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts och metoden är idag fullt implementerad i region Bergslagen. Resultaten av studien förhåller sig väl till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. / During Easter in 2022, a number of public gatherings in various locations in Sweden escalated into violent riots with serious consequences. The events have received a lot of attention in the media and Örebro was one of the cities where the riots took place. Research has shown that the work of the police plays a crucial role in the occurrence and development of riots and is therefore of interest to study. The current qualitative study has aimed to investigate police officers' experiences of the working methods that the authority used during the Easter riot in Örebro, where a large focus has been placed on the Special Police Tactics. This has been achieved through five semi-structured interviews with police officers who were involved in and/or have good knowledge of the work with the Easter riot in Örebro. A theoretical framework was used to support the analysis of the collected material. This consisted of the Flashpoint model of public disorder and Newburn's relatively new explanation model for riots (The life cycle model for the analysis of riots). The results revealed a common experience of difficulties in preparing for the Easter riot, which was mainly due to the fact that the event was unpredictable and that the time for preparation was insufficient. The Special Police Tactics as a method during riots are perceived by the respondents as good, but the implementation of this failed. This was a consequence of a lack of resources and skills, but also physical conditions on site. After the incident, extensive work with developmenting the working method was carried out, and the method is today fully implemented in the Bergslagen region. The results of the study relates well to previous research and the theoretical framework.