Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

Infrastrukturella projekt har ofta kalkylavvikelser, vilket har varit huvudanledningen till inriktningen för detta examensarbete. Rapporten beskriver mot en teoretisk referensram, kostnadskalkylering vid olika skeden i byggprocessen. Det redogörs hur kalkyleringen förändras och blir mer detaljerad i takt med att fler faktorer om det aktuella projektet efterhand blir kända. I rapporten läggs viss tyngdpunkt på uppföljningar av fyra stycken infraprojekt som kalkylerats hos Bygganalys på ÅF-Infrastructure AB. Kalkylerna har gjorts på uppdrag av beställaren Stockholms stad trafikkontor. Kostnadsuppskattningarna har ställts mot respektive entreprenörs anbudskalkyl/prissatta mängdförteckning för att identifiera vilka kostnadsposter som bidrar till kalkylavvikelser för de fyra projekten. Det redovisas även en uppföljning av den uppskattade ÄTA-summan som gjorts av Bygganalys för projekten, vilket ställts mot den verkliga ÄTA-summan. I uppföljningen av ÄTA-posterna har det även gjorts en identifikation av vilka avvikelser som orsakats av projekteringsfel och vilka som berott på ändrad arbetsomfattning eller kvalitetshöjande arbeten. I rapporten förekommer även slutsatser om orsaker till avvikelserna i kostnadsuppskattningarna och en redogörelse om vad avvikelserna kan bero på. / Infrastructural projects do often have calculated deviations, which has been the main reason to the selected orientation for this exam report. The report describes against a theoretical framework, cost accounting at different stages in the building process and how the calculations change and get more detailed as more factors about the current project gradually becomes known. The point of balance in the report is put on follow-ups of four infraprojects that has been calculated on Bygganalys at ÅF-infrastructure AB in request of the client Stockholm city traffic office. The calculations have been set against each entrepreneurs tender document/priced amount list to identify which costing post that contributes to the calculated deviation for the four projects. It also describes a follow-up of the estimated changed, additional and outgoing work sum that has been made by Bygganalys for the projects, which has been pledged against the actual outcome for changed, additional and outgoing work sum. In the follow-up of changed, additional and outgoing work posts it has also been made an identification of which deviations that has been caused by project planning failures and which that has been caused by changes in the amount of work or quality improvements.