Bakgrund: När inte längre behandling eller läkemedel finns som kan bota eller bromsa sjukdomen hos en person övergår vårdens fokus till symtomlindring, minskat lidande och livskvalitet. Så kallad palliativ vård.  Idag finns 40 miljoner människor världen över som är i behov av palliativ vård. På grund av människans ökade livslängd kommer behovet av palliativ vård att öka.  Att som sjuksköterska vårda palliativa patienter i hemmiljö handlar om att ha en helhetssyn och arbeta utifrån ett personcentrerat sätt där patientens fysiska, psykiska och existentiella behov sätts i centrum.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där 12 artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Vad som framkom i resultatet var fyra teman; Vikten av att skapa en god relation, Vikten av samverkan mellan olika professioner, Det stora ansvaret och Vikten av att arbeta holistiskt, med tillhörande subteman. Temana belyser sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Slutsats: Att arbeta personcentrerat, känna stöd från kollegor samt ha kompetens är en stor del av vårdyrket. Strävan efter att tillgodose patientens önskan i livets slutskede var sjuksköterskans fokus i den palliativa vården. / Background: When there’s no longer any treatment or medicine that can cure or slow down a person's disease, the focus of care shifts to symptom relief, reduced suffering and quality of life. So-called palliative care. Today there are 40 million people worldwide who’re in need of palliative care. Due to the increased life expectancy of humans, the need for palliative care will increase. As a nurse, caring for palliative patients in a home environment is about having a holistic view and working from a person-centered way where you put the patient's physical, mental and existential needs at the center.   The aim: The aim was to describe nurse’s experience of palliative care in a home environment   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, 12 articles were quality reviewed and analyzed according to Frieberg’s five steps.   Results: What emerged in the result were four themes; The importance of creating a good relationship, The importance of collaboration between different professions, The great responsibility and The importance of working holistically, with appurtenant subthemes. The themes highlighted the nurse's experiences of caring for palliative patients at home.   Conclusion: Working person-centered, feeling support from colleagues and having competence is a large part of the care profession. The effort to satisfy the patient's desire at the end of life was the nurse's focus in palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård anses som en mycket viktig del i den sjukvård som ett land ska erbjuda och fokuserar främst på primärvård och vård i hemmet. Närstående inom palliativ vård är en viktig hörnsten för att kunna leverera god vård med ett familjeperspektiv. Redan år 2005 togs ett beslut av WHO att stötta utvecklingen av digital hälsa inom hälso- och sjukvård. För att kunna erbjuda likvärdig vård till ett rimligt pris i såväl höginkomst som låginkomstländer krävs teknik som gör det möjligt att nå familjerna där de befinner sig och är idag ett högprioriterat område. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av digitala stödjande interventioner inom palliativ vård ur ett närståendeperspektiv. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar från sökningar i Cinahl och PubMed. Analys utförd enligt Whittemore och Knafls (2005) modell. Resultat: Interventionerna visade sig vara ett direkt stöd till närstående men även ett indirekt stöd i att stötta närstående att vårda patienten. Resultatet delades in i positiva/ljusa och negativa/mörka erfarenheter. Den positiva kategorin visade på att en större tillgänglighet ökade tryggheten och att visuella hjälpmedel var mkt uppskattade. Den negativa kategorin handlade om känslan av att vara övervakad och att medikalisera dödsprocessen, tekniska problem och utebliven önskad effekt. Slutsats: Utifrån litteraturöversikten visade närstående inom palliativ vård på en vilja att införa och använda digitala interventioner i vården, oavsett ålder. Interventioner som kan stödja utan att vara påträngande är välkomna.