Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden. / Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.

Bakgrund Sjuksköterskor vårdar patienter dygnet runt och skapar relationer både med patienter samt närstående. Att bedriva god vård kräver för det första professionell och yrkesspecifik kunskap i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik. För det andra krävs det mer generiska kompetenser som är gemensamma för alla i teamet, så kallade kärnkompetenser. Palliativ vård innebär att förbättra patientens livskvalitet genom att lindra symtom. Den varken påskyndar eller skjuter upp döden, men den integrerar psykologiska och andliga aspekter av patientvård. Palliativ vård betyder att man med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga lindrade behandling.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av palliativ vård. Metod En systematisk litteraturundersökning genomfördes för att besvara syftet med en kvalitativ studiedesign. PubMed och CINAHL användes för databassökningar. 15 artiklar valdes, varav 10 av dessa artiklar användes i resultatdelen. Resultat I resultatdelen framkom sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och deras upplevelser av kommunikation med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Dessutom framkom sjuksköterskornas upplevelser av den medicinska utrustningen samt stöd och samarbete. Slutsats Sjuksköterskorna uttryckte olika känslomässiga upplevelser av den palliativa vården. Sjuksköterskorna blev känslomässigt involverade när de vårdade de döende patienterna, särskilt när de hade vårdat patienterna under en längre tid och när de hade fått lära känna patienten och familjen. Sjuksköterskorna ansåg att brist på tid var ett hinder för att lyssna och kommunicera med patienterna. Vissa sjuksköterskor upplevde stolthet över sitt arbete och de tyckte att det var en unik möjlighet att vara inblandade i patienternas sista tid i livet. / Background: Nurses care for patients countinuely and create relationships with patients and relatives. To provide good care requires firstly, professional knowledge in the form of subject knowledge, personal skills, values ​​and ethics. Secondly, more generic competencies are required that are common to everyone in the team, called core competencies. Palliative care involves improving the patient's quality of life by relieving symptoms. It neither accelerates nor postpones death, but it integrates psychological and spiritual aspects of patient care. Palliative care means that you try to achieve the best possible palliative treatment with commitment and care. Aim: The aim of this literature study was to shed light on the nurse's experiences and experiences of palliative care. Method: A systematic literature review was conducted to answer the purpose of a qualitative study design. PubMed and CINAHL were used for database searches. 15 articles were selected, of which 10 of these articles were used in the results section. Results: In the results section, the nurses' experiences of palliative care and their experiences of communication with patients, relatives and care staff emerged. In addition, the nurses' experiences of the medical equipment as well as support and cooperation emerged. Conclusion The nurses expressed different emotional experiences of palliative care. The nurses became emotionally involved when caring for the dying patients, especially when they had cared for the patients for a long time and when they had gotten to know the patient and the family. The nurses considered that lack of time was an obstacle to listening and communicating with the patients. Some nurses felt proud of their work and they thought it was a unique opportunity to be involved in the patients' last days in life.