Bakgrund Sjuksköterskor vårdar patienter dygnet runt och skapar relationer både med patienter samt närstående. Att bedriva god vård kräver för det första professionell och yrkesspecifik kunskap i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik. För det andra krävs det mer generiska kompetenser som är gemensamma för alla i teamet, så kallade kärnkompetenser. Palliativ vård innebär att förbättra patientens livskvalitet genom att lindra symtom. Den varken påskyndar eller skjuter upp döden, men den integrerar psykologiska och andliga aspekter av patientvård. Palliativ vård betyder att man med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga lindrade behandling.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av palliativ vård. Metod En systematisk litteraturundersökning genomfördes för att besvara syftet med en kvalitativ studiedesign. PubMed och CINAHL användes för databassökningar. 15 artiklar valdes, varav 10 av dessa artiklar användes i resultatdelen. Resultat I resultatdelen framkom sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och deras upplevelser av kommunikation med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Dessutom framkom sjuksköterskornas upplevelser av den medicinska utrustningen samt stöd och samarbete. Slutsats Sjuksköterskorna uttryckte olika känslomässiga upplevelser av den palliativa vården. Sjuksköterskorna blev känslomässigt involverade när de vårdade de döende patienterna, särskilt när de hade vårdat patienterna under en längre tid och när de hade fått lära känna patienten och familjen. Sjuksköterskorna ansåg att brist på tid var ett hinder för att lyssna och kommunicera med patienterna. Vissa sjuksköterskor upplevde stolthet över sitt arbete och de tyckte att det var en unik möjlighet att vara inblandade i patienternas sista tid i livet. / Background: Nurses care for patients countinuely and create relationships with patients and relatives. To provide good care requires firstly, professional knowledge in the form of subject knowledge, personal skills, values ​​and ethics. Secondly, more generic competencies are required that are common to everyone in the team, called core competencies. Palliative care involves improving the patient's quality of life by relieving symptoms. It neither accelerates nor postpones death, but it integrates psychological and spiritual aspects of patient care. Palliative care means that you try to achieve the best possible palliative treatment with commitment and care. Aim: The aim of this literature study was to shed light on the nurse's experiences and experiences of palliative care. Method: A systematic literature review was conducted to answer the purpose of a qualitative study design. PubMed and CINAHL were used for database searches. 15 articles were selected, of which 10 of these articles were used in the results section. Results: In the results section, the nurses' experiences of palliative care and their experiences of communication with patients, relatives and care staff emerged. In addition, the nurses' experiences of the medical equipment as well as support and cooperation emerged. Conclusion The nurses expressed different emotional experiences of palliative care. The nurses became emotionally involved when caring for the dying patients, especially when they had cared for the patients for a long time and when they had gotten to know the patient and the family. The nurses considered that lack of time was an obstacle to listening and communicating with the patients. Some nurses felt proud of their work and they thought it was a unique opportunity to be involved in the patients' last days in life.

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 13 000 personer varje år av hjärtstopp, där HjärtLungRäddning (HLR) är primär åtgärd för chans till överlevnad. Ställningstagande att inte utföra HLR på sjukhus benämns ”beslut om utebliven HLR”. Befogenhet till beslut angår legitimerade läkare, men sjuksköterskor är en viktig resurs. I samskapande omvårdnad utformas vård i samråd mellan patienter och yrkesutövare, vilket tydliggör patienters ställning i vårdsituationen. Sjuksköterskor behöver säkerhet i beslut gällande utebliven HLR för att undvika att orsaka omotiverat lidande hos patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid beslut om utebliven HLR på somatisk vårdavdelning. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl samt Medline. Dataataanalys utfördes genom Fribergs analys i fem steg och inspirerades av Graneheim & Lundmans standardiserade modell.   Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman med tillhörande sub-teman. Huvudteman var Etik, Informationsutbyte samt Beslutsprocessen. Resultatet beskrev sjuksköterskors önskan att inte orsaka lidande samt att bevara patienters värdighet. En välinformerad patient ansågs förmögen för eget ställningstagande till beslut om utebliven HLR. Trots sjuksköterskors begränsade roll i beslutsfattandet beskrevs sjuksköterskors roll i uppmärksammande av förändringar i patienters status. Vidare beskrevs vikt av tydlig dokumentation, direktiv och riktlinjer. Slutsats: Trots nuvarande riktlinjer beskrivs sjuksköterskors osäkerhet vid beslut och vård av patienter med beslut om utebliven HLR. Vidare forskning, utveckling av PM och riktlinjer är nödvändigt för sjuksköterskors trygghet i sin yrkesutövning samt för främjande av patienters autonomi. / Background: In Sweden, approximately 13 000 people suffer cardiac arrest each year, where CardioPulmonaryResuscitation (CPR) is the primary measure for a chance of survival. A decision to not perform CPR in hospitals is referred to as a “Decision to not perform cardiopulmonary resuscitation”. The authority to make decisions about treatment restrictions concerns the authorized physician but nurses are important resources in the decision process. In the co-production of healthcare services, care is designed as a consultation between patients and professionals, which makes the patients ‘position clear. Nurses need certainty in their decisions to not perform CPR, to avoid causing unjustified suffering to patients.  Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients in the event of a decision of non-CPR in somatic care units.  Method: The literature review was based on 13 scientific original articles with qualitative methods. A literature search was performed in the databases Cinahl and Medline. Data analysis was performed with Friberg´s analysis in five steps and inspired by Graneheim & Lundman´s standardized model. Results: The results were presented in three main themes with associated sub-themes. The main themes were Ethics, Information exchange and Decision Process. The result described nurses ‘desire to not cause suffering and to preserve patients ‘dignity. A well-informed patient was considered capable of making their own decision about CPR. Despite nurses´ limited role in decision-making, nurses ‘role in noticing changes in patient´s status was described. Furthermore, the importance of clear documentation, directives and guidelines was described.   Conclusion: Despite current guidelines, nurses ‘uncertainty in the decision process and in the care of patients with decisions are described. Further research and development of PMs and guidelines are necessary for nurses ‘security in their work and for the promotion of patient autonomy.