La réussite scolaire au primaire est déterminante pour la réussite scolaire future de l’enfant. Certains éléments jouent un rôle important dans cette réussite comme la santé psychologique de l’élève et l’implication parentale. Ces dernières peuvent être ébranlées par certaines situations de la vie telle que le décès d’un parent. Ce mémoire porte sur une recherche qualitative effectuée auprès de trois élèves de niveau primaire régulier ayant perdu un parent au cours des deux dernières années. L’objectif de cette recherche est de connaître l’influence que peuvent avoir la perte parentale et le deuil chez l’élève sur sa réussite scolaire. Il existe peu de recherches qui ont été réalisées sur ce sujet et la plupart se sont principalement intéressées à l’influence des conséquences psychologiques du deuil sur la réussite scolaire. Dans le cadre de ce mémoire, nous avons décidé d’adopter une vision plus globale du développement de l’élève. Le projet de recherche s’intéresse non seulement à l’élève, mais aussi à ses parents et à son environnement scolaire. La recherche s’articule autour de trois concepts : le deuil, la réussite scolaire et l’implication scolaire. La méthodologie utilisée repose sur une approche qualitative exploratoire et une analyse de contenu. Les participants étaient composés de trois élèves endeuillés et non-immigrants, âgés entre 7 et 10 ans, de leurs parents survivants (deux) et de leurs enseignants titulaires (trois). Les données ont été recueillies à travers des entrevues semi-dirigées avec tous les participants, les bulletins scolaires des enfants et les plans d’intervention scolaire. Les résultats indiquent que les conséquences psychologiques du deuil peuvent avoir une influence négative sur la réussite scolaire des élèves du primaire. De plus, la perte parentale semble influer négativement sur le niveau socio-économique de la famille et sur tous les types d’implication parentale, que ce soit la supervision des leçons, la communication école-famille ou la collaboration du parent avec la communauté. Ces éléments peuvent à leur tour avoir une influence négative sur la réussite scolaire. / Elementary school achievement is a determining factor for the student’s future academic success. Some elements, like student’s psychological health and parental involvement, might play an important role in school achievement but can be undermined by some life events such as parental loss. Our thesis has focused on a research conducted on 3 students of regular elementary school in Montreal, who lost a parent in the last two years. The research aim was to study the influence of both parental loss and bereavement on elementary school children’s school achievement. Few studies have been conducted on this subject and most of them have examined mainly the influence of bereavement’ psychological consequences on school achievement. In this research, we have adopted a global developmental approach by focusing on the student himself, his parents and his school environment. The research relies on three main concepts: bereavement, school achievement and parental involvement. The methodology was based on an exploratory qualitative approach and on a content analysis. The participants consisted of 3 bereaved and non-immigrant children, aged between 7 and 10 years old; the surviving parent (2) and their teacher (3). Data had been collected through semi-structured interviews with all participants; children grade reports and school intervention plans. Our findings show that bereavement’ psychological consequences may have a negative influence on school achievement. Moreover, parental loss seems to have a negative influence on student’ family social economic status and on all parental involvement types, including helping at home with homework, collaborating with the school and the community. All those elements may influence negatively school achievement.

Games are a natural part of many people's everyday lives and have gone from being a divergent interest to become Sweden's biggest cultural export. As a result from this expansion, digital tools had to be further developed and through this progress these tools have reached new areas of usage, which has created new challenges for game developers. The games that offers a higher purpose than pure entertainment goes under the genre serious games. Serious games are used in various application areas such as; in the military, health care, education, business, and psychology, which is the framework of this thesis. By combining and unifying previous research grounded in psychology and game science I want to answer the questions: How can games be used as a therapeutic tool in a child's grieving process? and, Which features should such a game focus on? These questions are answered through the information gathered from two interviews conducted with respondents that have different expertise within the area of this study, this to reach a broader perspective. A child's grieving process can manifest itself in various ways depending on the individual's level of sensitivity. It is therefore difficult to draw any general conclusions on how such a game should be designed. All games have the opportunity to motivate and engage, but this is not unique to a serious game and therefore a measurement function is essential in a digital rehabilitation tool to provide the therapist with valuable information about the patient. The figurative language makes it possible for the child to communicate where the spoken language sometimes has limits. For older children social support can be important as it creates opportunities to meet others in similar situations and together work towards improvement. Grief is a non-linear process and can present itself in many different ways and it is therefore important that the game should offer various turn-outs to make it adaptable for the individual. / Spel är en naturlig del i många människors vardag och har gått från att vara ett mer avvikande intresse till att bli Sveriges största kulturexport. Expanderingen har även lett till att dessa digitala verktyg har fått utvecklats och hitta nya användningsformer som därmed skapar nya utmaningar för spelutvecklare. Spel som har ett högre syfte än den rena underhållningen hamnar under genren serious games och används inom olika användningsområden såsom försvaret, sjukvården, utbildning, affärsrörelser och psykologi vilket är ämnet för denna uppsats. Genom att kombinera och sammanföra tidigare forskning som bottnar sig i psykologin samt spelvetenskapen vill jag besvara frågorna: Hur kan spel användas som ett terapeutiskt verktyg i ett barn sorgeprocess? och Vilka egenskaper bör ett sådant spel fokusera på? Dessa besvaras genom granskning av tidigare forskning samt empiriskt insamlat material från två intervjuer med personer med olika specialistkunskaper för att få ett bredare perspektiv. Barns sorgeprocesser kan te sig väldigt olika beroende på individen och därför är det mycket svårt att dra några generella slutsatser för hur ett sådant spel ska designas. Spel har som möjlighet att motivera och engagera och detta är inget unikt för ett serious game, därför blir en mätningsfunktion avgörande i ett digitalt rehabiliteringsverktyg och ett sätt att förse terapeuten med information om patienten. Det bildliga språket gör det också möjligt för barnet att enklare förmedla sina känslor eftersom det talade språket kan vara en begränsning. För de äldre barnen så kan socialt stöd genom spelet vara viktigt för att kunna träffa andra i samma situation och tillsammans bearbeta sorgen. Sorgen är ingen linjär process och kan visa sig på olika sätt och därför bör spelet erbjuda olika tillägg för att kunna anpassas till den enskilda individen.

No description available.