Tidigare forskning gällande barn som förlorat en förälder genom dödsfall pekar på att det finns tydliga tendenser att fokus ofta läggs på den kvarvarande föräldern och att barnet många gånger kommer i skymundan eller glöms bort. Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattningar och yrkeserfarenheter om barns behov av stödinsatser då en förälder avlidit. Studiens teoretiska ansatser är; det salutogena perspektivet, ”den nya barndomssociologin” samt den konstruktivistiska struktureringsteorin. Metoden fenomenografi har använts för att fånga professionellas uppfattningar och materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet och slutsatserna visar att professionella utgår från någon form av modell i sitt arbete och modellen vägleder den professionelle i hur barnet kan få information, råd och stöd. Barnets behov av stöd är oftast att finna nya strategier, för att hantera sin vardag och för att skapa en identitet utan ena föräldern. Olika stödinsatser kan hjälpa barnet att avdramatisera och normalisera sina känslor då en förälder avlidit. Ambitionen för de professionella är att lyssna till det enskilda barnet och dennes familjesituation. Detta eftersom barn inte är en homogen grupp och för att på bästa sätt tillmötesgå det behov av stöd det enskilda barnet har. Det viktigaste är att barnet inte upplever att denne även förlorar närvaron och omsorgen från den kvarvarande föräldern genom förälderns egen sorgebearbetning. / Previous research of children with parental loss shows visible tendencies that focus is on remaining parent and that the child easily tends to fall in shadow or becomes forgotten. The study aims to investigate professional´s views and experiences of children´s needs for support when losing a parent. The theoretical views of the study are; the perspective of salutogenic, ”the new sociology of childhood” and the theory of structuration in a constructive perspective. The study was performed with a phenomenographic methodological approach to capture professional´s views and experiences and the material consists of seven semi-structured interviews. The result and conclusions shows that professionals proceed from some kind of model in their work and the model then guide the professionals in giving information, support and advice to the child. The child´s needs of support is mainly to find new strategies to deal with everyday life and the creation of identity when losing a parent. Different inputs of supports can help the child to defuse and normalise their expression of emotions in losing a parent. The ambition of the professionals is to listen to the child in order to meet each individual child and his/hers family situation, since children are not an homogenous group, their needs also vary. Most important is that the child doesn´t feel that he/she also is losing the remaining parent´s attendance and caring for him/her, through the parent´s own grieving process.

Games are a natural part of many people's everyday lives and have gone from being a divergent interest to become Sweden's biggest cultural export. As a result from this expansion, digital tools had to be further developed and through this progress these tools have reached new areas of usage, which has created new challenges for game developers. The games that offers a higher purpose than pure entertainment goes under the genre serious games. Serious games are used in various application areas such as; in the military, health care, education, business, and psychology, which is the framework of this thesis. By combining and unifying previous research grounded in psychology and game science I want to answer the questions: How can games be used as a therapeutic tool in a child's grieving process? and, Which features should such a game focus on? These questions are answered through the information gathered from two interviews conducted with respondents that have different expertise within the area of this study, this to reach a broader perspective. A child's grieving process can manifest itself in various ways depending on the individual's level of sensitivity. It is therefore difficult to draw any general conclusions on how such a game should be designed. All games have the opportunity to motivate and engage, but this is not unique to a serious game and therefore a measurement function is essential in a digital rehabilitation tool to provide the therapist with valuable information about the patient. The figurative language makes it possible for the child to communicate where the spoken language sometimes has limits. For older children social support can be important as it creates opportunities to meet others in similar situations and together work towards improvement. Grief is a non-linear process and can present itself in many different ways and it is therefore important that the game should offer various turn-outs to make it adaptable for the individual. / Spel är en naturlig del i många människors vardag och har gått från att vara ett mer avvikande intresse till att bli Sveriges största kulturexport. Expanderingen har även lett till att dessa digitala verktyg har fått utvecklats och hitta nya användningsformer som därmed skapar nya utmaningar för spelutvecklare. Spel som har ett högre syfte än den rena underhållningen hamnar under genren serious games och används inom olika användningsområden såsom försvaret, sjukvården, utbildning, affärsrörelser och psykologi vilket är ämnet för denna uppsats. Genom att kombinera och sammanföra tidigare forskning som bottnar sig i psykologin samt spelvetenskapen vill jag besvara frågorna: Hur kan spel användas som ett terapeutiskt verktyg i ett barn sorgeprocess? och Vilka egenskaper bör ett sådant spel fokusera på? Dessa besvaras genom granskning av tidigare forskning samt empiriskt insamlat material från två intervjuer med personer med olika specialistkunskaper för att få ett bredare perspektiv. Barns sorgeprocesser kan te sig väldigt olika beroende på individen och därför är det mycket svårt att dra några generella slutsatser för hur ett sådant spel ska designas. Spel har som möjlighet att motivera och engagera och detta är inget unikt för ett serious game, därför blir en mätningsfunktion avgörande i ett digitalt rehabiliteringsverktyg och ett sätt att förse terapeuten med information om patienten. Det bildliga språket gör det också möjligt för barnet att enklare förmedla sina känslor eftersom det talade språket kan vara en begränsning. För de äldre barnen så kan socialt stöd genom spelet vara viktigt för att kunna träffa andra i samma situation och tillsammans bearbeta sorgen. Sorgen är ingen linjär process och kan visa sig på olika sätt och därför bör spelet erbjuda olika tillägg för att kunna anpassas till den enskilda individen.