Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status.

De flesta som jobbar med klarspråk är nog överens om att passiva verb är någonting man ska undvika i för stor utsträckning men har ingen forskning att luta sig tillbaka på. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på om det tar längre tid att förstå meningar med passiva verb än meningar med aktiva verb. Är så fallet kan det användas som argument till varför man bör undvika passiva verb i skrift. Metoden som använts går ut på att visa informanter en bild och en mening där de ska svara på om meningen är sann i förhållande till bilden. Informanternas svarstid jämfördes och resultatet blev att meningarna med passiva verb tog något längre tid än de med aktiva verb. Enligt teorin om konstruktionsgrammatik kan det bero på att informanterna förväntade sig en aktiv mening till att börja med men fick veta att verbet var passivt mitt i meningen. Då var de tvungna att ändra vem som var objekt i meningen vilket kan ha lett till att det tog längre tid att tolka meningen. Utifrån transformationsgrammatiken kan en orsak till resultatet vara att aktiva satser har en simplare djupstruktur än passiva.