• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Om orsaker till färgförändring - vad blir man grön och röd av i ryska och svenska?

Gavatin, Peter January 2016 (has links)
Colour is essential to our perception of the world, regardless of the country we live in or what language we speak. Colour terms are part of all languages. Describing change of colour may be a way of underlining an emotion. Telling that a person turned green with envy, gives a more powerful picture of the person’s envy than just writing that he or she became very envious. Sometimes the change of colour is just a metaphor - no actual change of colour has occurred. In other cases describing a change of colour may be meant literally. Change of colour may be expressed in different ways in different languages. They may be expressed by using an auxiliary verb, describing the change, preceding the colour, e.g. become green or turn red. They may also be expressed using a specific verb that expresses the change of colour, such as redden or whiten. This essay compares constructions describing changes to the colours red and green in Russian and Swedish. It focuses on the following issues: Which are the most common causes of colour change in the two languages? How prevalent is the use of colour change as a metaphor? Which are the expressions most commonly used expressing change of colour to red and to green? How common are constructions using an auxiliary verb as opposed to specific verbs describing colour change? The analysis is corpus based, drawing on material partly from the Russian Nacional’nyj korpus russkogo jazyka, partly from the Swedish corpus Språkbanken. A difficulty is that the material in the two corpuses differs considerably as to age as well as to style. Thus, only conclusions based on very clear differences between the languages can be considered reliable. Some conclusions: Metaphorical use of colour change occurs in both languages and is common particularly for change of colour to green. The frequency of the causes for colour change differs considerably between the languages, regardless of whether the change of colour is meant metaphorically or literally. In Swedish, practically the only cause for metaphoric change of colour to green is envy. This metaphor is present also in Russian, but is far less frequent. Instead, different expressions of anger, to a varying degree, dominate. In the Russian material, time is the dominating cause of literal change of colour to green. The Swedish material, holding only few cases of literal change of colour to green, shows no example of this. In the Swedish material, the dominating cause of change of colour to red is shame. This is also an important cause in the Russian material. However, here different expressions of joy, dominate. The use of specific verbs describing colour change is significantly more common in Russian than in Swedish.
2

I och för sig och i och för sig : En komparativ studie av i och för sig i olika skeden av historien

Edgren, Matilda January 2018 (has links)
I och för sig är idag ett uttryck vars betydelse inte helt lätt låter sig härledas från de inbördes orden. En sökning i Språkbankens historiska korpusar ger vid handen meningar som […] lifwet är aldrig wigtigt i och för sig sielft, aldrig såsom ändamål, blott såsom medel till sedlighet (Stockholmsposten år 1820), där användningen verkar skilja sig från hur vi idag använder uttrycket. Metoden semi-automatic uniqueness differentiation (SUDi) är en nyligen framtagen metod för polysemidisambiguering. SUDi är framtagen för att utföra undersökningar av synkront material, och har tidigare inte används i en diakron undersökning. Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning är att med hjälp av SUDi finna empiriskt stöd för hypotesen att i och för sig idag är polysemt med hur det en gång har använts. Undersökningen syftar dock även till att evaluera hur väl SUDi lämpar sig för en diakron undersökning som denna. De två tidsperioderna som undersöks är år 1820–1839 samt år 2000–2013. Valet av perioden 1820–1839 motiveras av att träffarna på uttrycket först vid den här perioden är tillräckligt många till antalet, samt att texten uttrycken förekommer i håller tillräckligt hög kvalitet. Materialet består totalt av 200 meningar, 100 stycken från vardera tidsperioden, och utgörs av tidningstext. Uppsatsens teoretiska ramverk är konstruktionsgrammatiken. Metoden SUDi består av fem steg: (i) använd en korpus för att samla in exempel på formen som tros vara polysem, (ii) sortera intuitivt in exemplen i två filer, (iii) kör filerna genom ett annoteringsprogram som märker upp texterna med språkvetenskaplig information och producerar xml-filer av de annoterade texterna, (iv) kör xml-filerna genom Uneek, ett webbaserat verktyg som utför komparativa analyser av annoterad text, och presenterar vilka drag som är unika för vardera texten och vilka drag de har gemensamt, (v) tolka resultatet. Resultatet visar att i och för sig i det moderna materialet och i och för sig i det äldre materialet högst troligt är polysema. Ett par av de för det äldre uttrycket unika dragen som visade sig utgöra empiriskt stöd för polysemi är att själv kan stå omedelbart efter i och för sig i satsen, samt att i och för sig kan ingå i en participfras med betrakta. Vad beträffar metodens lämplighet för diakron undersökning påträffades tre problem: flera av skillnaderna Uneek tar fram i själva verket skillnader mellan de två språkskedena generellt, det krävs en del extra manuellt arbete som är tidskrävande, och delar av valideringen blir problematisk eftersom en nutida forskares språkliga intuition inte med tillfredsställande säkerhet kan bedöma meningars acceptans i tidigare skeden av historien. Trots dessa problem bedöms metoden, med viss anpassning, vara användbar även för diakrona undersökningar.
3

Läsbarheten påverkas av passiva verb eller passiva verb påverkar läsbarheten? : En psykolingvistisk studie i läsbarhet

Mattson, Marie January 2019 (has links)
De flesta som jobbar med klarspråk är nog överens om att passiva verb är någonting man ska undvika i för stor utsträckning men har ingen forskning att luta sig tillbaka på. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på om det tar längre tid att förstå meningar med passiva verb än meningar med aktiva verb. Är så fallet kan det användas som argument till varför man bör undvika passiva verb i skrift. Metoden som använts går ut på att visa informanter en bild och en mening där de ska svara på om meningen är sann i förhållande till bilden. Informanternas svarstid jämfördes och resultatet blev att meningarna med passiva verb tog något längre tid än de med aktiva verb. Enligt teorin om konstruktionsgrammatik kan det bero på att informanterna förväntade sig en aktiv mening till att börja med men fick veta att verbet var passivt mitt i meningen. Då var de tvungna att ändra vem som var objekt i meningen vilket kan ha lett till att det tog längre tid att tolka meningen. Utifrån transformationsgrammatiken kan en orsak till resultatet vara att aktiva satser har en simplare djupstruktur än passiva.
4

Partikelverben mit 'um' aus konstruktionsgrammatischer Sicht

Ervedal Rebelo, Marcel 06 June 2019 (has links)
Unter der Berücksichtigung konstruktionsgrammatischer Überlegungen untersucht diese Arbeit, welche Rolle die Partikel ‚um‘ in dem komplexen Gefüge aus Basisverb, Partikel und Argumentstruktur einnimmt. Dabei wird auf Fragen eingegangen wie: In welchem Verhältnis steht die Partikel zum Basisverb bzw. zur Argumentstruktur? Welchen Einfluss hat die Trennbarkeit der Partikel? Wie kann der Gebrauch systematisch erfasst werden? Vor allem auf letztere Frage bietet die Konstruktionsgrammatik einen vielversprechenden Ansatz, da sie grammatische Strukturen mit idiosynkratischer Bedeutung unabhängig ihrer Verortung als Konstruktionen betrachtet. Für rekurrente Argumentstrukturen in Verbindung mit Partikelverben werden daher Argumentstruktur-Konstruktionen formuliert, welche semantisch und syntaktisch durch die Partikel spezifiziert sind.:1 Einleitung 2 Konstruktionsgrammatik 2.1 Forschungsparadigma 2.2 Zur Entstehung/Hintergrund 2.3 Konstruktionsgrammatische Strömungen 2.4 Allgemeine Prämissen 2.5 Konstruktionsbegriff 2.5.1 Nicht-Kompositionalität und Konventionalität 2.5.2 Spezifizierungsgrad und Komplexität 2.5.3 Verknüpfungsbeziehungen 3 Verben und Konstruktionen 3.1 Frame-Semantik 3.2 Argumentstruktur-Konstruktionen 3.3 Fusion von Verben und Argumentstruktur-Konstruktionen 3.4 Vererbungsbeziehungen zwischen Argumentstruktur-Konstruktionen 3.4.1 Polysemy Links (IP) 3.4.2 Subpart Links (IS) 3.4.3 Instance Links (II) 3.4.4 Metaphoric Extension Links (IM) 4 Partikelverben 4.1 Analysierbarkeit von Partikelverben 4.2 Nähe- und Distanzstellungen 4.3 Lexikalisierung von Partikelverben 5 Daten und Methoden 5.1 Partikelbedeutungen 5.2 Notation 5.3 Fusionsprinzipien 6 Analyse 6.1 Argumentstruktur-Konstruktionen mit ‚um‘ 6.1.1 Ortswechsel 6.1.2 Lage oder Bewegung um ein Handlungsobjekt herum 6.1.3 Bewegung innerhalb eines Raumes in verschiedene Richtungen 6.1.4 Teilweise oder ganze (180°) Drehung auf horizontaler Ebene 6.1.5 Kreis- oder bogenförmige Bewegung um ein Handlungsobjekt 6.1.6 Wechsel von vertikal nach horizontal 6.1.7 Drehung von einer Seite auf die andere 7 Diskussion 8 Fazit und Ausblick Literaturverzeichnis Anhang: Liste der PVK als Instanzen der einzelnen Konstruktionen
5

Zur Funktion von würde + Infinitiv in Konditionalsätzen des Deutschen. Eine korpusgestützte Analyse mit konstruktionsgrammatischer Interpretation.

Klotz, Felix 17 April 2018 (has links)
In der vorliegenden Masterarbeit, die im Wintersemester 2016/17 im Bereich der germanistischen Sprachwissenschaft an der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel entstand, wird die Bildung des Konjunktivs II untersucht. Genauer gesagt wird die Annahme klassischer Grammatiken, dass es sich bei „würde + Infinitiv“ um eine synonyme analytische Form für den synthetischen Konjunktiv II handelt, auf den Prüfstand gestellt. Hierzu wird zunächst der theoretische Rahmen abgesteckt, mit Hilfe dessen dieses grammatische Detailphänomen untersucht wird – eine gebrauchsbasierte Konstruktionsgrammatik. Im Zentrum des empirischen Teils der Arbeit steht eine korpusbasierte quantitative Analyse, die das untersuchte Phänomen im direkten Sprachgebrauch abbildet. Daran anschließend wird eine Interpretation vor dem Hintergrund gebrauchsbasierter konstruktionsgrammatischer Annahmen in Form einer qualitativen Analyse angeboten. Die hierdurch zutage geförderten Ergebnisse lassen den Schluss zu, dass es bestimmte Sprachgebrauchssituationen gibt, in denen „würde + Infinitiv“ eine semantische Eigenleistung entfaltet und aus sprach- bzw. koginitionsökonomischen Gründen der synthetischen Konjunktiv II-Form vorgezogen wird.
6

Viel Feind, viel Ehr? Zur Kritik von Hubert Haider am 'Minimalist Program' und der 'Construction Grammar'

Lasch, Alexander 24 September 2018 (has links)
Entgegnung auf Hubert Haider. 2018. Grammatiktheorien im Vintage-Look – Viel Ideologie, wenig Ertrag. In: Angelika Wöll-stein u.a. (Hg.). Grammatiktheorie und Empirie in der germanistischen Linguistik (Germanistische Sprachwissenschaft um 2020, 1). Berlin, Boston: de Gruyter. 47-92. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110490992-003. Wer unter dem Titel 'Grammatiktheorien im Vintage-Look – Viel Ideologie, wenig Ertrag' einen fast 50seitigen Aufsatz publiziert, hat offenbar ein Anliegen. Als interessierter Leser erhofft man sich, dass sich Haider dezidiert mit den von ihm kritisierten Paradigmen des 'Minimalist Program' und der 'Construction Grammar' auf Basis einer sachlichen Diskussion aktueller Forschung auseinandersetzt. Um es, aus Sicht der Konstruktionsgrammatik, für die ich hier sprechen möchte, kurz zu machen: Diese Erwartung wird bitter enttäuscht.
7

Das Fenster wirkt geschlossen: Überlegungen zu nonagentiven Konstruktionen des Deutschen aus konstruktionsgrammatischer Perspektive

Lasch, Alexander 11 May 2021 (has links)
Die in diesem Beitrag angestellten Überlegungen sind Teil breiter angelegter Studien zu nonagentiven Konstruktionen des Deutschen, die im Hinblick auf ihre Perspektivierungsleistung modelliert werden. Ziel ist, das ‚Konversen‘-Modell zur Erklärung passivischer und passivähnlicher Strukturen zu suspendieren.¹ Mit anderen Worten: Die verbale Kategorie des Genus verbi wird zur Disposition gestellt und stattdessen ein Bereich des Konstruktikons mit einer Reihe miteinander vernetzter Konstruktionen mit spezifischer Perspektivierungsleistung postuliert.² In diesem Artikel wird unter dieser übergreifenden Zielsetzung und auf der Basis einer qualitativen Untersuchung der Versuch unternommen, einen Vererbungsprozess zwischen Konstruktionen aufzuzeigen und einen Ausschnitt des Konstruktionsnetzwerks im Bereich der nonagentiven Konstruktionen des Deutschen zu beschreiben.³ Dabei wird das Verb wirken im Mittelpunkt stehen. Die Konstruktionen, in die das Verb wirken u. a. eingebettet sein kann, werden dabei als Typen der Konstruktion der Askription, der Eigenschaftszuweisung, aufgefasst, die typischerweise mit dem Verb sein gebildet werden, aber z. B. auch bleiben, erscheinen, scheinen u. a. einbetten können.
8

Determinative vor Anthroponymen: Eine kognitivlinguistische Betrachtung

Sahlbach, Veronika 24 June 2022 (has links)
Die Arbeit untersucht die Verwendung der bestimmten Artikelwörter vor Ruf- und Familiennamen. Für eine gebrauchslinguistische Untersuchung wurden aus Telegram-Nachrichten Sprachnachrichten extrahiert, die transkribiert die Grundlage für eine korpuslinguistische Erhebung stellten. Die gefundenen Verwendungen unterscheiden sich in ihrer Funktionalität und weisen deiktische Komponenten auf. Damit zeigt sich, dass die Verwendung des Artikels nicht nur ein regionales Stilmittel ist, vielmehr zeigt sich darin der Konstruktionscharakter.:1 Einleitung 1.1 Problemstellung und Relevanz 1.2 Arbeitshypothesen 1.3 Argumentation und Vorgehensweise 2 Phänomenbetrachtung in der traditionellen Grammatik 2.1 Artikelwörter im Deutschen 2.1.1 Terminologie 2.1.2 Syntaktische Eigenschaften 2.1.3 Zum Gebrauch der Definitartikel 2.1.4 Funktion des Definitartikels 2.2 Zur Grammatik der Eigennamen 2.2.1 Terminologie 2.2.2 Die Semantik der Eigennamen 2.3 Die Verwendung des Artikels vor Eigennamen 2.3.1 Verbreitung der Konstruktion im deutschen Sprachraum 2.3.2 Der onymische Gebrauch im Süden 2.3.3 Der expletive Gebrauch im Norden 2.4 Zusammenfassung 3 Generative Grammatik vs. Konstruktionsgrammatik 3.1 Kritik an der Generativen Grammatiktheorie 3.1.1 Theorie der Generativen Grammatik 3.1.2 Kritikpunkte 3.1.3 Folgen für die Phänomenbetrachtung 3.2 Grundlagen der Konstruktionsgrammatik 3.2.1 Umfang des Bedeutungsbegriffs 3.2.2 Kognitive Semantik 3.2.3 Gebrauchsbasierte Kognitive Linguistik 4 Methodisches Arbeiten am Korpus 4.1 Vorüberlegungen: Untersuchungen an gesprochener Sprache 4.1.1 Gesprochene Sprache in der Linguistik 4.1.2 Prosodie und gesprochene Sprachverwendung 4.1.3 Auswahl des Sprachmaterials 4.1.4 Sprachnachrichten und Telegram 4.1.5 Auswahl der Gruppen und Erhebung 4.2 Linguistische Untersuchungen 4.2.1 Transkription der Aufnahmen 4.2.2 Korpuslinguistische Bearbeitung 4.2.3 Zusammenfassung 4.3 Kategorisierung der Korpusbelege 4.3.1 Konstruktion mit Indefinitartikel 4.3.2 Konstruktionen mit Definitartikel 4.3.3 Zusammenfassung der Kategorisierung 5 Auswertung der Ergebnisse 5.1 Die Konstruktion [DEF+RufN] – extern 5.2 Die Konstruktion [DEF+RufN] – intern/erweitert 5.3 Die Konstruktion [DEF+RufN] – selbstbezeichnend 5.4 Zusammenfassende Betrachtung 5.4.1 Die Konstruktion als Zugang zum Wissensnetzwerk 5.4.2 Verweisfunktion der Konstruktion 5.4.3 Rolle der Prosodie 6 Abschlussbemerkung 7 Anhang 7.1 Korpusbelege 7.1.1 Belege mit Definitartikel 7.1.2 Belege [DEF+RufN] – extern 7.1.3 Belege [DEF+RufN] – intern/erweitert 7.1.4 Belege [DEF+RufN] – selbstbezeichnend 7.2 Transkriptionen 7.2.1 Beispiel (37) 7.2.2 Beispiel (39) 7.2.3 Beispiel (43) 7.3 Verzeichnisse 7.3.1 Telegramgruppen 7.3.2 Materialbearbeitung 7.3.3 Abbildungen 7.3.4 Literaturverzeichnis 7.4 Selbstständigkeitserklärung
9

Das mutet besonders gegenwartsnah an - anmuten mit (deverbalem) Adjektiv als nonagentive Konstruktion

Lasch, Alexander 31 August 2022 (has links)
Der Beitrag stellt das System passivischer als nonagentiver Konstruktionen des Deutschen als Gegenstand einer gebrauchsbasierten Konstruktionsgrammatik und Diskussionsangebot (im Anschluss an Lasch 2016a) vor. Die Konstruktionen der ASKRIPTION, der KOMMUTATION und der AKZEPTATION werden im Hin blick auf die ihnen eigene Perspektivierungsleistung ausfuhrlich vorgestellt und am Beispiel der Einbettung von anmuten in die Konstruktion der ASKRIPTION einer qualitativen Analyse unterzogen, die bezüglich des Verhältnisses zwischen kognitiver und kommunikativer Perspektivität einen interessanten Sonderfall dar stellt. Eine Einfuhrung in die Konstruktionsgrammatik des Deutschen und eine Würdigung der Forschung zu passivischen Strukturen des Deutschen kann der Beitrag nicht ersetzen. / This article introduces the System of passive non-agentive constructions in German in the framework of a usage-based construction grammar as a contribution to the debate on the subject (following Lasch 2016a). The constructions of ASCRIPTION, COMMUTATION and ACCEPTATION are discussed in detail with regard to their effect on perspectivation and are subjected to a qualitative analysis using the example of the embedding of anmuten in the construction of ASCRIPTION, which represents an interesting Special case of the relationship between cognitive and communicative perspectivity. The article cannot replace an introduction to a constructive grammar of German and an awareness of the research on passive structures in German.
10

Argumentstruktur i förändring : Verben sända och giva i fornsvenska och äldre nysvenska

Valdeson, Fredrik January 2015 (has links)
Uppsatsen behandlar konstruktionsmönster vid de bitransitiva verben sända och giva i äldre forn­svenska, yngre fornsvenska och äldre nysvenska. I uppsatsen undersöks dels för­del­ningen mellan de fyra konstruktionsalternativen DAT-ACK, ACK-DAT, PP-ACK och ACK-PP för sända respektive giva under var och en av de undersökta perioderna, dels vilka se­mantiska och informationsstrukturella faktorer som ligger bakom valet av en viss kon­struk­tions­va­riant vid ett visst verb under en viss tidsperiod. Resultaten visar att för verbet sända fö­re­lig­g­er inga sig­nifikanta skillnader i för­delningen av konstruktionsalternativ mellan de tre tids­pe­ri­oderna. Verbet konstrueras med ACK-PP i över hälften av fallen under alla tidsperioderna, me­dan DAT-ACK genomgående står för ungefär en tredjedel av beläggen. Verbet giva upp­vi­s­ar däremot en signifikant minskad användning av ACK-DAT mellan yngre fornsvenska och äl­d­re nysvenska, medan bruket av ACK-PP ökar under samma period. Mellan äldre forn­sven­ska och yngre fornsvenska ökar bruket av DAT-ACK, medan ACK-PP blir ovanligare. Båda des­sa tendenser beror dock på en specifik användning av ACK-PP i Fornsvenska legendariet, och speg­lar förmodligen inte utvecklingen i språket som helhet. Vad gäller de informationsstruktu­r­ella fak­torerna påverkar dessa valet av konstruktionstyp i stort sett som väntat, i så måtto att kor­t­a­re, pronominella och definita led (dvs. informationsstrukturellt tematiska led) ofta pla­ce­ras fö­re längre, icke-pronominella och indefinita led (informationsstrukturellt rematiska). Ana­lysen av de semantiska variablerna visade att DAT-ACK vid båda verben gynnas av ani­ma­ta m/m-ar­gument (mottagare/mål) och abstrakta p/t-argument (patient/tema), medan ACK-PP å andra si­dan gynnas av inanimata m/m-argument och konkreta p/t-argument. Vid verbet sän­da kon­stru­eras DAT-ACK enbart med animata m/m-argument, medan verbet giva i äldre och yngre forn­svenska endast konstrueras med ACK-PP om m/m-argumentet är inanimat. En se­mantisk ut­vidgning av ACK-PP vid verbet giva uppstår emellertid i äldre nysvenska, där kon­struk­tions­varianten blir kompatibel även med animata m/m-argument. ACK-DAT är vid verbet gi­va vanligare när p/t-argumentet betecknar någonting konkret, vilket indikerar en se­man­tisk upp­delning inte bara mellan dubbelobjektsvariant och prepositionsvariant utan även mel­lan de bå­da dubbelobjektsvarianterna DAT-ACK och ACK-DAT.

Page generated in 0.1507 seconds