Detta arbete görs i samarbete med IKEA of Sweden och behandlar färgförändringar på textilier. Hållbarhet är en av de största utmaningarna för vår tid och drastiska förändringar av våra vanor och attityder krävs. IKEA arbetar aktivt för att skapa en mer hållbar värld för ’de många människorna’ och en vision är att skapa en attitydförändring och omvärdera inställningen till en blekningsprocess, som generellt anses som något negativt, till en positiv uppfattning till färgförändringen. Genom att bygga upp färger på nya sätt kan en kulör börja med en distinkt färg och under en viss tid förändras genom en traditionell blekningsprocess och erhålla en ny distinkt färg. Förhoppningen är att med denna teknik skapa ett konstant nyhetsvärde som gör att kunder inte är benägna att kassera sina varor för att de tröttnat på dem, utan istället finner ett värde i att behålla textilier som förändras under sin livscykel på ett intressant sätt. För denna rapport var uppdraget att utveckla, studera och dokumentera färgförändringen hos textilier. För studien vävdes en bomulls- och hampaväv med bindning önskad av IKEA. Två färgkombinationer utvecklades, en blå/rosa och en gul/rosa. Dessa kombinationer bestod av anjoniskt svavelfärgstoff, blått respektive gult, samt ett rosa svavelpigment. Målet var att få det blå och gula färgstoffet att blekas över tiden och genom denna process göra det rosa pigmentet synligt och därmed bli den dominerande färgen. Detta sker eftersom det blå och gula svavelfärgstoffet har en lägre färghärdighet än det rosa svavelpigmentet. Totalt togs tre färgkompositioner fram för varje färgkombination. En utan tillsatser, en med silikon samt en med harts. Dessa kompositioner studerades för att eventuellt kunna påvisa hur tillsatser kan påverka färgförändringen. Därefter testades färgförändringen på IKEA Testlab i Älmhult genom simulering av inom- och utomhusmiljö, även tvätt- och gnidtester utfördes. Mätningarna visade att det sker en färgförändring över tiden och att de skiljer sig, dels mellan färgerna men även mellan kompositionerna. Den blå/rosa kombinationen påvisade en långsammare förändring än den gul/rosa och gemensamt för båda är att förändringen skedde exponentiellt över tiden inom de studerade tidsintervallen. Det påvisades även att tillsatserna påverkade förändringen, silikon visade den minsta skillnaden numeriskt, det vill säga de proven var närmast den rosa färg som det önskades att provet skulle övergå till. Förändringen är mer påtaglig hos de gul/rosa proverna där det rosa pigmentet är tydligt medan den blå/rosa kombinationen har en förändring inom samma färgspektrum där färgen gått från en distinkt mörk färg till en distinkt ljus färg.

Colour is essential to our perception of the world, regardless of the country we live in or what language we speak. Colour terms are part of all languages. Describing change of colour may be a way of underlining an emotion. Telling that a person turned green with envy, gives a more powerful picture of the person’s envy than just writing that he or she became very envious. Sometimes the change of colour is just a metaphor - no actual change of colour has occurred. In other cases describing a change of colour may be meant literally. Change of colour may be expressed in different ways in different languages. They may be expressed by using an auxiliary verb, describing the change, preceding the colour, e.g. become green or turn red. They may also be expressed using a specific verb that expresses the change of colour, such as redden or whiten. This essay compares constructions describing changes to the colours red and green in Russian and Swedish. It focuses on the following issues: Which are the most common causes of colour change in the two languages? How prevalent is the use of colour change as a metaphor? Which are the expressions most commonly used expressing change of colour to red and to green? How common are constructions using an auxiliary verb as opposed to specific verbs describing colour change? The analysis is corpus based, drawing on material partly from the Russian Nacional’nyj korpus russkogo jazyka, partly from the Swedish corpus Språkbanken. A difficulty is that the material in the two corpuses differs considerably as to age as well as to style. Thus, only conclusions based on very clear differences between the languages can be considered reliable. Some conclusions: Metaphorical use of colour change occurs in both languages and is common particularly for change of colour to green. The frequency of the causes for colour change differs considerably between the languages, regardless of whether the change of colour is meant metaphorically or literally. In Swedish, practically the only cause for metaphoric change of colour to green is envy. This metaphor is present also in Russian, but is far less frequent. Instead, different expressions of anger, to a varying degree, dominate. In the Russian material, time is the dominating cause of literal change of colour to green. The Swedish material, holding only few cases of literal change of colour to green, shows no example of this. In the Swedish material, the dominating cause of change of colour to red is shame. This is also an important cause in the Russian material. However, here different expressions of joy, dominate. The use of specific verbs describing colour change is significantly more common in Russian than in Swedish.