Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: Världens befolkning ökar och blir allt äldre. Med stigande ålder ökar risken att drabbas av sår, och följaktligen förväntas också en global ökning av antalet människor som lever med sår. Samtidigt förväntas mängden vårdpersonal minska. För att lösa hälso- och sjukvårdens utmaning att med minskande resurser ta hand en ökande och åldrande befolkning föreslås patienters egenvård ta större plats. Positiva effekter av egenvård har påvisats vid flera långvariga sjukdomstillstånd. Egenvård av sår är dock ett relativt outforskat ämne, och lite är känt om hur patienter uppfattar fenomenet. Patienters uppfattningar är värdefulla att undersöka eftersom de kan fungera vägledande vid framtida planering av egenvård av sår. Syfte: Syftet var att beskriva patienters uppfattningar om egenvård av sår. Metod: En litteraturöversikt i vilken artiklar analyserades med tematisk syntes enligt Thomas och Harden (2008). Resultat: Studiens resultat baserades på tolv artiklar med kvalitativ design. Patienter såg egenvård som en positiv möjlighet som gjorde det möjligt för dem att leva ett mer självständigt liv. Anhörigas stöd lyftes fram som särskilt viktigt för att egenvård ska vara möjligt. Vårdpersonalens kompetens uppfattades i vissa fall som bristfällig, vilket ansågs försvåra utförandet av egenvård. Patienterna efterfrågade bättre information och utbildning om sårbehandling. Slutsats: Patienter såg egenvård av sår som en tilltalande möjlighet som kan realiseras genom stöd från anhöriga, bättre information och utbildning, god kompetens hos vårdpersonalen, samt genom en tillitsfull relation mellan patienter och vårdpersonal. / Background: The world’s population is growing and getting older. At the same time, the number of healthcare workers is expected to decrease. To solve the healthcare challenge of taking care of a growing and aging population with diminishing resources, patients’ self-care is suggested to take a bigger place. Positive effects of self-care have been shown in several long-term medical conditions. However, self-care of wounds is a relatively unexplored topic, and little is known about how patients perceive the phenomenon. Patients’ perceptions are interesting to investigate because they can serve as a guide in future planning of self-care of wounds. Aim: The aim was to describe patients’ perceptions of self-care of wounds. Method: A literature review that analyzed articles using thematic synthesis according to Thomas and Harden (2008). Result: The study’s results were based on twelve articles with qualitative design. Patients saw self-care as a positive opportunity that enabled them to live a more independent life. The support of relatives was highlighted as important for self-care to be possible. The healthcare staff's competence was perceived as flawed, which was considered to make it difficult to perform self-care. Patients requested better information and wound care education. Conclusion: The patients saw self-care of wounds as a positive opportunity that can be realized through support from relatives, better information and education, good competence of the healthcare staff, and through a trusting relationship between patients and healthcare staff.