Det övergripande syftet med avhandlingen var att generera en grundad teori om huvudproblemet i förflyttningsprocessen mellan intensivvårdsavdelningar (IVA) och allmänna vårdavdelningar, det vill säga den vård som ges; före, under och efter det att patienter förflyttats från intensivvård till allmän vårdavdelning. Avhandlingen består av 4 delstudier (I- IV) som ligger till grund för en slutlig övergripande teori. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, individuella intervjuer, observationer samt en enkät. Data inhämtades från tre sjukhus och fyra IVA-avdelningar samt sex allmänna vårdavdelningar. Olika personalgrupper och närstående har varit i fokus beroende på delstudiens syfte. I de olika delstudierna har Grundad Teori (GT) (I, II, III) och mixed method (IV) använts som metod. De fyra delstudierna har slutligen syntetiseras till en övergripande Grundad Teori.   Avhandlingen visar att samspelet kring IVA-patienters förflyttningar påverkas av sjukhusets organisations- och säkerhetskultur och hur vårdkedjan organiserats. Det som upplevdes vara huvudproblemet för de inblandade var att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan IVA och allmän vårdavdelning. Detta inkluderade att på ett patientsäkert sätt överbrygga de olikheter och det glapp som fanns mellan vården och vårdkulturen på den personaltäta, högteknologiska intensivvårdsavdelningen jämfört med vården och den vårdkultur som återfanns på de allmänna vårdavdelningarna.   Resultatet i den övergripande teorin visade att ett centralt behov hos såväl personal som hos närstående, är att uppleva kontroll och delaktighet i förflyttningsprocessen (kärnkategori). Detta behov kunde tillgodoses genom att det fanns och delgavs rutiner och strategier för vården före, under och efter förflyttning, att upprätta ett kliniköverskridande samarbete, genom kompetens och kunskap, att resurser fanns och genom att ge en personcentrerad vård. Om personal och närstående upplevde egen kontroll och delaktighet i förflyttningsprocessen bidrog detta till att reducera oro och osäkerhet och till att underlätta samverkan och samordning mellan IVA och allmän vårdavdelning. När den egna kontrollen och delaktigheten däremot uteblev, ökade istället de negativa upplevelserna av ett stort glapp mellan IVA och de allmänna vårdavdelningarna och desto mer negativt framstod skillnaderna vara mellan de olika enheterna och istället uppstod ett revirtänkande och misstro mellan personalgrupperna på de inblandade avdelningarna.  Det fanns ett behov av ett gott samarbetsklimat samt en god organisations- och säkerhetskultur för en sammanhållen vårdkedja. Utöver detta påverkades också förflyttningprocessen av om avdelningen byggt upp en god lärandemiljö med fungerande teamwork och rutiner och strategier kring patientomflyttningar. För att kunna ge god vård genom vårdkedjan behövdes också resurser. Personalens intentioner var att ge god, personcentrerad vård genom hela processen men de fick oftast balansera dessa intentioner mot bristande resurser och de förutsättningar som gavs, i form av personalbrist, bristande vårdplatser och avsaknad av planering. Vårdkedjan mellan IVA och allmänna vårdavdelningar kräver en organisation och en kultur som främjar individers egen kontroll och delaktighet. Dessutom krävs det planering och strategier som främjar patientsäkerhet, samordning och kontinuitet samt en tydlig nedtrappningsfas av den högteknologiska vården. Resultatet visar vidare att sjuksköterskor och andra i vårdteamet kring den svårt sjuke patienten har en stor pedagogisk utmaning i att kvalitetssäkra informationsflödet och kunskapsöverföringen om vad som skall hända i processen för närstående och för patienter.

Background: High demands are today placed upon Swedish elderly care nurses as more elderly live with multimorbidity while the hospital bed capacity is becoming lower.  Aim: The aim of the study was to explore nurses’ perception of decision-making in situations with acutely ill patients in nursing homes and which factors may influence the decision about transferring patients to the emergency department or not.  Method: This is a qualitative study with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews have been conducted with 11 nurses working in nursing homes. The data analysis was based on Dahlgren and Fallsberg (1991) data analysis.  Result: Three different description categories were presented, which describes variations of the nurses’ perceptions. Feeling comfortable in making the decision; which involved the nurses feeling confident in the decision-making about transferring patients to the emergency department or not. Hesitant in making the decision; which described how nurses perceived the decision-making as problematic, with regard to transferring patients to the emergency department. Many wishes to consider in taking the decision; which explained how nurses’ decision-making was influenced by requests from the patients or from people close to them. Conclusion:  The study reflected how  supporting and aggravating factors could influence how nurses in nursing homes perceived the decision-making and how nurses have to take in consideration different opinions concerning the decision making process of transferring patients to the emergency department or not.  The result could provide an idea of what support nurses need in order to avoid unnecessary patient transfer to the emergency department.

Bakgrund: Sjuksköterskor bär ansvaret för omvårdnadsarbetet med patienterna och förväntas agera adekvat i såväl vardagliga som komplexa situationer. För att klara av dessa situationer har de olika verktyg att använda sig av för att exempelvis kontrollera vitalparametrar samt underlätta kommunikationen. Studier visar att sjuksköterskor upplever att det är viktigt med god kommunikation och bra samarbete när patienter ska flyttas över från intensivvårdsavdelningar till vårdavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övertagandet och omvårdnaden av patienter från intensivvårdsavdelningar samt att undersöka om sjuksköterskorna upplever att något skulle kunna förbättras. Metod: Studien genomfördes via en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuerna bestod av semi-strukturerade frågor och insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienterna skiljde sig och påverkades bland annat av erfarenhet. En känsla av osäkerhet, främst hos de mindre erfarna, förekom ofta inför övertagandet. Deltagarna upplevde inte omvårdnaden av dessa patienter som särskilt problematisk men det kunde ibland uppstå ovana eller komplicerade moment. Detta gjorde att de blev mer skärpta och tittade till patienten oftare. Tydligare riktlinjer för vården, korrekta ordinationer och ytterligare utbildning lyftes fram som förslag på förbättring. Slutsats: Deltagarna i studien hade varierande upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienter från olika intensivvårdsavdelningar. Patienterna från intensivvårdsavdelningarna upplevdes ofta som mera komplicerade och omvårdnadskrävande vilket ställde högre krav på deltagarnas kompetens samt att de var mer fokuserade i sitt yrkesutövande. Övertagandet och omvårdnaden gick ofta bra men hade kunnat förbättras ytterligare med avdelningsanpassade ordinationer och riktlinjer. / Background: Nurses are responsible for the nursing care of patients and are expected to act adequately in both everyday and complex situations. To cope with these situations, the nurses have different tools that they can use when checking patients’ vital signs and when communicating with other nurses. Studies show that nurses feel that it is important with good communication and cooperation when patients are being transferred from intensive care to hospital wards. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of the takeover and care of patients from an intensive care unit and also to investigate if the nurses felt that something could be improved. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with a descriptive design. The interviews consisted of semi-structured questions and the data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The participants experienced differences in the takeover and care of the patients and these differences were affected by the participants’ experience. A sense of insecurity, particularly among the less experienced participants, often occurred before the takeover. The participants did not experience that the care of these patients was particularly problematic but unfamiliar or difficult moments sometimes appeared. In these moments the participants were more alert and they also observed these patients more frequently. More explicit guidelines for the care, accurate prescriptions and further training were highlighted as suggestions for improvement. Conclusion: The participants of the study had varying experiences of taking over and caring for the patients from ICU. The former ICU patients were often experienced as more complex. They also demanded more care, which required more knowledge and focus from the nurses in their daily work. The takeover and the care was often good but could have been further improved with more accurate prescriptions and guidelines.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.