SAMMANFATTNING   Bakgrund: Generell anestesi är inte alltid nödvändigt vid kärlkirurgi (t.ex. operation för karotisstenos och kärlförträngningar i benen). Många kärlkirurgiska ingrepp kan utföras med patienten i vaket tillstånd, och lokal- eller regionalanestesi kan ge en tillfredsställande smärtlindring. Emellertid kan operationstiderna bli långa, och det finns en risk för att patienterna kan uppleva en betydande stress. Härvid finns ett intresse från omvårdnadssynpunkt att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen. Syfte: Att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen i samband med kärlkirurgi. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Resultat: En väl fungerande lokal- eller regionalanestesi vid kärlkirurgi är en grundförutsättning för en positiv patientupplevelse. Ökad uppmärksamhet måste emellertid riktas mot patienter som redan innan lider av ångest och oro, eftersom de har en ökad risk för lägre patienttillfredsställelse. Sedering ökar möjligheten till en god patienttillfredsställelse. Upplevelseperspektivet utöver tillfredsställelse med analgesi är mindre ingående beskrivet i samband med kärlkirurgi. Slutsats: Studien visar att kärlkirurgi kan genomföras i lokal- eller regionalanestesi med hög patienttillfredsställelse. Omdömesgill sedering och ökad fokus på patienter med psykisk sårbarhet krävs.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations. / Syftet med studien var att beskriva perifert kärlsjuka patienters erfarenheter av vårdkvalitet i samband med dagkirurgisk vård och identifiera om dagkirurgisk behandling motsvarade patienters förväntningar. Detta mättes med hjälp av frågeformuläret Kvalitet Ur Patientens Perspektiv - KUPP. Designen var en beskrivande empirisk studie med kvantitativ ansats. Patienterna valdes konsekutivt och bestod av 47 respondenter (22 män och 25 kvinnor). Samtliga patienter vårdades elektivt där intentionen varit dagsjukvård. Resultatet visade att patienterna generellt varit nöjda med vårdkvaliteten. Balans eller övergod kvalitet skattades på frågor inom dimensionen fysiskt - tekniska förutsättningar och inom dimensionen kontextspecifik där påståenden om dagsjukvård besvarats. Vårdkvaliteten bedömdes även hög vad gäller medicinsk vård och väntetid, läkarens och sjuksköterskans engagemang och visad respekt och att patienterna fått tillräcklig information om själva ingreppet före behandlingen. Brister identifierades vad gäller patienternas erfarenheter av information om resultatet efter behandling. På frågor som berörde läkares och sjukaköterskors empatieka kvaliteter bedömdes vårdkvaliteten vara hög men på andra frågor inom dimensionen identitetsorienterat förhållningssätt bedömdes vårdkvaliteten bristande. detta gällde frågor som berörde information om ansvarig person, delaktighet och information/undervisning i egenvård. Slutsatsen blev att patienterna generellt var nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns frågor där kvalitetsförbättrande åtgärder bör ges prioritet.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i Sverige. Omhändertagandet vid trauma präglas av effektivitet och tiden är dyrbar för att snabbt identifiera patientens skador och behov av fortsatta medicinska- och omvårdnadsåtgärder. Patienten som drabbas av trauma är i ett utsatt läge och sjuksköterskan får inte glömma bort dennes omvårdnadsbehov i en komplex situation. Hur patienten själv ser på omhändertagande vid trauma lägger grunden för bemötandet. Syftet var att beskriva traumapatienters upplevelser av bemötande och omhändertagande på akutmottagningen.Den metod som användes var en allmän litteraturöversikt för att svara på studiens syfte. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt manuella sökningar. I översikten inkluderades 17 vetenskapliga originalartiklar efter kvalitetsgranskning, dessa var publicerade 2010–2020. En integrerad analys användes för att analysera och syntetisera de artiklar som inkluderades.I resultatet uppkom fyra huvudkategorier; patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande, kommunikationens betydelse för patienten, att vara patient i en utsatt situation och patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom flera underkategorier. Avseende traumateamets omhändertagande handlade det både om tillfredsställelse och missnöje med insatsen. Betydelsen av kommunikationen för patienten kunde delas in i god kommunikation, icke verbal kommunikation och bristande kommunikation. Att vara patient i en utsatt situation handlade om patientens upplevelse i en skrämmande situation på akutmottagningen och hur patienten upplevde undersökningar och procedurer. I huvudkategorin patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande handlade det om personalens kompetens, patientens upplevelse av att bli respekterad och sedd samt att patienten ej kände förtroende för personalen. Slutsatsen av litteraturstudien var att kommunikationen har en särskild betydelse vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. Kommunikationen är inte bara betydelsefull initialt vid undersökningen utan även vid procedurer som att informera om skador, prognos och behandling samt vid utskrivning och återhämtningsfasen. / Trauma is the most common cause of death among young people in Sweden. Care in the event of trauma is characterized by efficiency and time is precious to quickly identify patients´injuries and the need for medical treatment and nursing care. The patient who suffers from trauma is in a vulnerable situation and the nurses must not forget his or her needs for nursing care in a complex situation. How the patient himself views care in the event of trauma lays the foundation for the treatment. The purpose was to describe trauma patients’ experience of treatment and care in the emergency department.The method used to respond to the purpose of the study was a general literature review. Article searches were performed in the database PubMed, CINAHL and through manual searches. Seventeen empirical original articles were included in the literature review after a quality review, the articles were published between 2010-2020. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the included articles. In the result, four main categories emerged; the patient's experience of the trauma team's care, the importance of communication to the patient, being a patient in a vulnerable situation and the patient's experience of the healthcare professionals treatment. Under the main categories, several subcategories emerged. Regarding the trauma team's care, it was both about satisfaction and dissatisfaction with the effort. The meaning of communication could be divided into good communication, non-verbal communication and lack of communication. Being a patient in a vulnerable situation was about the patient's feelings in a frightening situation in the emergency department and how the patient experienced examinations and procedures. In the main category, the patient's experience with healthcare professionals' reply, they talked about the staff's competence, the patient's experience of being respected and seen and that the patient felt confidence in healthcare professionals. In conclusion, communication has a special significance throughout trauma care in the emergency department, both initially at the examination and when procedures were done and when informing the patient about injuries, prognosis and treatment, as well as the discharge and recovery phase.

Antalet operationer i Sverige ökar, många är operationer av mag- och tarmkanalen. Brister rapporteras i behandlingen av smärta efter operationen, vilket kan leda till kroniska komplikationer för patienten. Smärtlindring främjar mobilisering och minskar komplikationer, det är en av sjuksköterskans främsta uppgifter att lindra lidande. Det är viktigt att vården tillgodoser patienternas behov av smärtlindring för att minska risken för komplikationer samt främja hållbar utveckling genom att nyttja vårdens resurser rätt. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi. Vald metod är allmän litteraturöversikt där främst kvalitativa artiklar används. Data samlas in från olika databaser för att finna kvalitativa studier. Datainsamlingen resulterar i relevanta artiklar med mixad metod av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Litteraturstudiens resultat baseras på data från de 11 utvalda artiklar som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att patientens upplevelse i samband med postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi kan beskrivas genom sårbarheten när människan blir patient, där vårdrelationen har betydelse för smärtupplevelsen samt vikten av att känna delaktighet för att kunna påverka hur den postoperativa smärtan hanteras. Vidare framkommer att patienters upplevelser av postoperativ smärta präglas av faktorer såsom känslan av att vara till besvär, vikten av engagemang från sjuksköterskorna samt vilken information som ges under vårdtiden. Studien visar vikten av förtroende och god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsatsen som kan dras är vikten av att patienten känner sig sedd utifrån sin livsvärld, även då patientens primära omvårdnadsbehov endast är smärthantering. / The number of surgeries in Sweden is increasing, with many of them being surgeries of the gastrointestinal tract. There are reported deficiencies in the treatment of pain after surgery, which can lead to chronic complications for the patient. Pain management is important for promoting mobilization and reducing complications, and it is one of the nurse's main tasks to alleviate suffering. It is important for healthcare to meet patients' needs for pain relief to reduce the risk of complications and promote sustainable development by utilizing healthcare resources correctly. The purpose of the study is to highlight patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery. The chosen method is a general literature review, primarily utilizing qualitative articles. Data is collected from various databases to find qualitative studies. The data collection results in relevant articles using a mixed method approach of both qualitative and quantitative method. The results of the literature review are based on data from the 11 selected and analyzed articles. The results show that patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery can be described through the vulnerability of becoming a patient, where the patient-care relationship is significant for the pain experience. The importance of feeling involved in influencing the management of postoperative pain is emphasized. Furthermore, patients' experiences of postoperative pain are influenced by factors such as feeling burdensome, the importance of engagement from nurses, and the information provided during care regarding the significance of pain relief and how different pain management methods work. The study highlights the importance of trust and good communication between nurses and patients. The conclusion that can be drawn is the importance of patients feeling seen from their life-world, even when their primary nursing need is pain management.