Abstrakt En avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning. De fokuserade på att via individuellt anpassade kartläggningar försöka finna pedagogiska lösningar till svårigheterna. De uppgav flera orsaksförklaringar till att yngre elever hamnade i räknesvårigheter och de använde olika verktyg för att analysera dessa. Det fanns inga rutiner, utan det var specialpedagogens erfarenhet och kompetens som avgjorde, från fall till fall, hur de gick till väga. / Abstract One determinant key factor in averting, redressing or in mitigating difficulties in mathematics, is the pedagogues competence in implementing a guiding road map for continuous pedagogical efforts. This being the starting-point, the purpose of this study was to investigate working special pedagogues view on mapping and younger pupils difficulties in arithmetic. In addition the purpose included the issue of how they perform a pedagogical mapping in mathematics. The study has a qualitative approach using the method of semi structured interviews. The participants in this study are two special pedagogues with substantial education and experience in this area. The result of the study shows that the informers have a formative view on mapping. Their focus lies on trying to find pedagogical solutions for the difficulties through individually adjusted mappings. They pointed out a number of reasons to why younger students came to have difficulties in calculating, and used different tools to analyze these reasons. There were no guidelines and consequently it was the special pedagogues experience and professional skill that determined in each case, how this was performed.

Enligt svensk skolas styrdokument ska pedagogiska utredningar syfta till att ge en helhetsbild av elevers skolsituation på skol-, grupp-och individnivå. Denna kvalitativa textstudie avser söka förståelse för hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar med hjälp av systemteoretiska tankegångar och specialpedagogiska perspektiv. Vi menar att systemteori som paraplybegrepp bidrar till att påvisa betydelsen av att se elevers skolsituation ur flera perspektiv och kontexter för att bidra till inkluderande arbetssätt. Studien bygger på analys av tjugo pedagogiska utredningar från tre svenska kommuner. Både ett kategoriskt och ett relationellt perspektivsyns i vår analys. Dock visar resultatet att en röd tråd mellan beskrivningar av syfte, elev samt åtgärder saknas i dokumenten. Vidare saknas beskrivningar av relationer och samspel runt eleven i de pedagogiska utredningar som analyserats. Tidigare forskning som presenteras i studien pekar på värdet av att belysa elevers olika kontexter samt att pedagogers syn på elevers olikheter är avgörande vid ett inkluderande arbete. Vidare visar studier vikten av gemensamma förhållningssätt inom personalgrupper i pedagogiska verksamheter. / In accordance with the Swedish School ́s governing documents, pedagogical investigations should provide an overall picture of the pupils’ school situation at both school-, group-and individual level. This qualitative text study aims at seeking understanding of how students are described in pedagogical investigations using system theory and perspectives on special education. We argue that using system theory as an umbrella concept helps showing the importance of seeing students’ school situations from multiple perspectives and context to contribute to inclusive work methods. The study is based on analysis of twenty pedagogical investigations form three Swedish municipalities. Both a categorical and a relative perspective appear in our analysis, however, the result shows that a line of argument between descriptions of purpose, student and actionsis missing in the documents. Furthermore, descriptions of relationships and interactions around the student are lacking in the pedagogical investigations analysed.