The purpose of this study is to investigate and describe the role of course books for teaching English to children at intermediate level of primary school in Sweden. The essay is based on a descriptive, qualitative method and interviews have been conducted with seven teachers in different schools, teaching English in year 4, 5 and 6. The result of the study shows that course books have considerably influence on the teaching of English in the schools who took part in this investigation. The participating teachers use a course book as main teaching material and almost everybody follows the traditional routine working with Textbook and complementary tasks in Workbook every week. They base their lessons on course books and use alternative teaching material mainly for fun activities, speaking practice and individualization. Even though all teachers rank speaking and listening as most important for new learners, it is reading which has the largest impact on their teaching. Only two teachers use the language for purposeful communication by having English as work language in the classroom.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn. Anledningen var också att försöka få fram om detta relationsarbete kan innebära konsekvenser på lärandemiljön.  Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina åsikter om hur viktigt det är med kompisar. Kompisar behövs som sällskap, men också utifrån gemensamma intressen, men framförallt så värdesätts tilliten mellan kompisar. Det är viktigt att ha någon som eleverna känner att de kan prata med förutom föräldrarna. Undersökningsresultatet gav även vinformation om hur eleverna gör för att skaffa nya kompisar. Att skaffa ny kompis visade sig kunna ske på ganska enkla och naturliga sätt enligt eleverna. Nya relationer uppstår också genom olika förändringar som t.ex. vid byte av skola för övergång till högstadiet. Eleverna berättade också hur de ser på skillnaden mellan kompisar och bästisar, när och hur kompisar blir bästisar. Många av eleverna berättade att de inte har samma kompisar som de har haft tidigare utan att det har skett olika förändringar i relationerna. Resultatet visar också att relationer tar slut utan större orsaker; det blir för energikrävande att hålla kvar kompisar som flyttat från samhället eller bytt skola. Det är också viktigt att passa in, och inte vara annorlunda eftersom det är en av anledningarna till att hamna utanför eller t.o.m. bli mobbad. Undersökningen visar också att konflikter uppstår relativt lätt och det är en anledning till att relationer tar slut. Däremot visar resultatet att det inte är lika viktigt att avsluta på rätt sätt, utan det är lättast att låta relationen bara ebba ut.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier. Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg. I det första gjordes en deskriptiv analys och i det andra en narrativ analys.  Den första analysen ger en bild av lärarnas olika strategier för att omsätta styrdokumenten i det praktiska arbetet med att dokumentera, bedöma och betygsätta elever. Den narrativa analysen visar vilka implikationer detta arbete har på undervisning. Ibland ger styrdokumenten tydliga riktlinjer för arbetet, men emellanåt kan styrdokumenten svårligen omsättas i en fungerande praktik.  På formuleringsarenan, där styrdokument arbetas fram, utgör tankar om mänskliga värden, politiska idéer, vetenskaplig forskning och utbildningstraditioner grunden. På realiseringsarenan ska visionerna formulerade i dokumenten omsättas till en fungerande praktik i det vardagliga arbetet. Det kan ibland vara svårt.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hästens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna är för många elever och då framförallt tjejer. Har hästen betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras på kvalitativa intervjuer där jag valt fem elever som går eller har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Inom detta område har det varit svårt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta område. I mitt resultat har det framkommit att hästen har betydelse för val av skola men den har också betydelse för att frigöra sig från föräldrarna. Hästen har också betydelse för motivationen till studierna under skoltiden. Det framkom även att lärarna har stor betydelse för eleverna under studietiden. Alla eleverna är väldigt nöjda med sitt val av skola och har aldrig ångrat sitt val. Hästen är också en vän att prata med när man har det svårt och man får ansvar när man har en häst att sköta om. Att hålla på med hästar är en livsstil.

Detta arbete är en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvärdera mediepedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan med hjälp av IT. Studien har utförts under ett läsår med en klass som tilldelats egna bärbara datorer. Under året har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra ämnen. Jag har sedan i samråd med undervisande lärare valt ut några alternativa arbetssätt som vi har provat. De arbetssätt som vi har använt oss av är Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr. Eleverna har också fått kunskaper i hur man använder Internet som informationskälla på ett kritiskt och korrekt sätt. Utvärderingen av de olika arbetssätten utfördes med hjälp av en enkät. Den visade att alla var positiva till att arbeta på alternativa sätt och att de arbetssätt vi provat var väl lämpade då de tillåter såväl kreativitet och kommunikation som samarbete över ämnesgränser. Både elever och lärare visade sig positiva till en fortsatt användning av alternativa arbetssätt. Eleverna har under året byggt upp tillräckliga kunskaper för en fortsättning medan flertalet lärare inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att klara av en fortsättning på egen hand.

This present study is a result of a research that I made . My purpose is to find out how the debate about inclusion looked like back in the history. My research was about the view we had absolut inclusion in the history, I also made some interviewes among teachers and students in the schools of today. I wanted to se their views about inclusion today and I wanted to know their opinions about inclusion. Did the students and the teachers have prejudice against other students with functional disabilities as Down syndrom and blindness? What was their thoughts about inclusion of students with differents functional disabilities? One more task I had with this study I made was to raise another debate about inclusion .!   Keywords: Inclusion and funtional disabilities / Sammanfattning Detta arbete är ett resultat av en undersökning jag själv har gjort. Mitt syfte med arbetet är att undersöka hur synen kring inkludering sett ut under historiens. Jag har gjort egna kvalitativa intervjuer bland lärare och elever i dagens skola för att ta reda på deras åsikter kring inkludering. Har dagens lärare och elever fördomar kring elever med olika funktionshinder och vad är deras tankar kring inkludering av elever med olika funktionshinder? I min undersökning utgick jag ifrån frågeställningarna .   Hur har utbildning sett ut ur ett historiskt perspektiv för elever med funktionshinder? Uppfattar elever begreppet inkludering? Hur förhåller sig lärare till begreppet inkludering ?   De slutsatser jag har gjort av min undersökning är att synen på utbildning för elever med särskilda behov har förändrats drastiskt genom åren. Från att ha haft synen på att utvecklingsstörda inte var bildbara och ifrågasätta om dessa barn var människor , till att idag jobba med inkludering i skolan för elever med utvecklingsstörning.     Nyckelord: Inkludering och Funktionshinder

The main problem that is seen in schools is that teachers sometimes don not reflect on what kind of pupils they have in the class and therefore do not adapt their way of communicate, which can lead to confusion and misunderstandings from the pupils side. In this essay I have study a teacher’s way to communicate with her pupils depending of what kind of class she has. The main question is How the dialogue between teacher and pupils looks like, and after that there are two more questions that are answered. The method in this essay is of a qualitative form where the observation is the main method to gather the empiric parts. The analysis is also of a qualitative form. The theoretical frame is taken from different scholars but the main focus lies in the subject of communication and dialogue and how these subjects are depending on the relationships  between people. But there are also a theory from Bahktin were he points out how to succeed with a dialogue in a classroom. The conclusion in this essay is that communication and dialogue in the classrooms are important regardless what kind of pupils you as a teacher have. It is also in great significant that the teacher adapt her way to communicate otherwise a lot of information can be lost which can lead to lost motivation and inspiration for the pupils.

No description available.

cultural concern, education, formalization level, Namibia, realization level, senior secondary school / VG

Nästan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra länder och att undervisa flerspråkiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för många lärare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andraspråkseleverna inte når nationella mål i matematik och svenska. Även internationella jämförelser visar att andraspråkselevers förutsättningar för lärande inte tillgodoses i lika stor utsträckning i Sverige som i andra OECD-länder. I förlängningen får detta demokratiska konsekvenser, då många andraspråkselever saknar verktyg att tolka och förstå sin omgivning och därmed inte kan påverka och aktivt delta i samhällsgemenskapen. Den mångfald som elever utgör med avseende på social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsätter därför nya pedagogiska förhållningssätt för att alla aktivt ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den här kvalitativa studien är att beskriva och förstå skolans pedagogiska verksamhet för andraspråkselever med fokus på språk och matematik. Studien tar sitt avstamp i tidigare forskning som förtydligat och exemplifierat pedagogisk praktik som visat positiv effekt på andraspråkselevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning utgör tillsammans med sociokulturell lärandeteori studiens ramverk och teoretiska utgångspunkt. Den undersökta verksamheten är en F-5 skola där andraspråkselevers undervisning i språk och matematik studerats ur olika aspekter. Studiens empiri har samlats in genom observationer av undervisning och lärandekontext, samt intervjuer med pedagoger. Pedagogerna som deltagit i studien har olika roller i verksamheten, en matematiklärare, en lärare i svenska som andraspråk samt en modersmålslärare. Studiens resultat presenteras som en beskrivning av tre andraspråkselevers skolvardag. Deras förutsättningar att lära språk och matematik beskrivs genom att arbetsmetoder och pedagogiska förhållningssätt skildras. Även utvecklingsmöjligheter i verksamheten som pedagogerna gett uttryck för förmedlas. Andraspråkselevers förutsättning för lärande i språk och matematik påverkas av både pedagogisk praktik och elevernas motivation och engagemang. Det visar sig att kommunikation och frekventa tillfällen att använda språket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Även inställning till och användandet av elevernas modersmål i undervisningen spelar en avgörande roll. Ytterligare en faktor för framgångsrikt lärande utgörs av en lärandemiljö som bejakar och tar tillvara andraspråkselevernas språkliga och kulturella bakgrund.