Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun. • Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning? • Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning? • Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning? Metod I studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat Enligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen. Intervjuresultatet pekar på att svaga elever gynnas av åldersintegrering, tydligt är också att ett mer förlåtande klimat uppstår samt att konkurrensen i klassen minskar med åldersintegrering. Slutsats Den slutsats jag anser mig kunna dra är att idrottslärarna till stor del är negativt inställda till åldersintegrerad undervisning, de hävdar dock att det sociala klimatet förbättras. Man ser fler svårigheter/begränsningar än möjligheter. Ytterligare en slutsats jag kan dra är att idrottslärare upplever åldersintegrerad undervisning är mer krävande än åldershomogen undervisning. / Lärarprogrammet 1997-2000

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus: - Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna? - Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP? - Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa? Metod Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP. Resultat Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP. Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten. De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna. Slutsats Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta. / Specialidrottstränar/lärarlinjen 1995-1998

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar: • ”Produkten.” Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt? • ”Processen.” Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till? Metod Uppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering. Citat bröts ut och återges för att illustrera resultaten. Resultat Informanterna ger flera exempel på god metakognitiv insikt i både undervisningsmål och undervisningsformer. Skolans tolkning av de sociala målen har slagit igenom och dess tankar om erfarenhetsbaserat lärande och samarbetslärande är väl grundade i elevernas uppfattningar om hur de lär sig. Utrymme till förbättring och utveckling från skolans sida identifieras genom fokusgruppernas samtal. Slutsats Förutsättningarna för metakognition ligger i detta fall på en acceptabel nivå. Dock bör utveckling ske på några områden; Eleverna i årskurs 1 bör tydligare sättas in i lärandemål och -former. En modell med loggböcker för medveten metakognition bör utredas. Eleverna bör få ökad möjlighet att i årskurs 1 skapa sig en bild av sina egna problemlösningmetoder. Tiden för reflektion bör öka, och även förläggas på lämpligare tidpunkter än nu. Supplemental instruction, SI, som en modell för elever-lär-elever bör utredas. Slutligen bör arbetet med att nå de sociala målen dokumenteras tydligare av skolan. / Lärarprogrammet 1994-1997

Syfte Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka? Metod Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon. Resultat Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion. Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa. På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar. Slutsats Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen. Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget. / Lärarutbildningen 1994-1998

Abstract This degree project focuses on the questions how teachers´ within the four socially oriented subjects’ history, geography, religion and social science use the textbook, and their attitudes towards textbooks. The method used in this project was interviews with teachers. Previous research shows that teachers use the textbook to a great extent. Studies also show that teachers’ way of educating depends upon their individual educational attitudes. Further more studies show that students find difficulty in understanding the texts in educational books in a wider context. The answer to how the teachers in this study use the textbooks is that they use it to a great extent, but that they use it in different ways. The majority of the interviewed teachers use the textbook as their main teaching aid. The teachers’ views on the textbook are mainly positive, with the exception that they often find the text hard to understand. Positive opinions about textbooks given by the interviewed teachers were that the books are an important support for the students, and that they are written to suit their age group. Keywords: social studies’ teachers’, textbooks, attitudes, understanding texts

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation blir en del i barnets läroprocess ur pedagogens perspektiv samt vilka möjligheter och hinder som finns kring pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som tekniker för att samla information. Det sker med hjälp av pedagoger och barngrupper på en förskola. Av resultatet framgår att samtliga pedagoger framhåller att pedagogisk dokumentation synliggör barnet och deras läroprocess samt gynnar pedagogens egen läroprocess. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan pedagogen ge tillbaka dokumentationen till barnet och därigenom sker en utveckling. Tidsfaktorn är ett hinder som pedagogerna berör under intervjun vilket innebär för pedagogen att det är svårt att finna tid då dokumentationen ska bearbetas. Pedagogerna anser att det är stimulerande att arbeta med pedagogisk dokumentation då det ger både dem och barnen något. Det kan i sin tur leda till att pedagogers glädje och engagemang smittar av sig på barnen vilka får en positiv upplevelse under sin tid på förskolan.

<img src="Sammanfattning%20Syftet%20med%20denna%20studie%20har%20varit%20att%20undersöka%20vilken%20syn%20på%20ledarskap%20som%20finns%20bland%20verksamma%20förskollärare.%20Särskilt%20fokus%20har%20legat%20på%20vad%20förskollärarna%20anser%20vara%20viktiga%20egenskaper%20för%20ett%20ledarskap%20i%20förskolan%20och%20hur%20förskollärarens%20ledarskap%20kan%20vara%20ett%20redskap%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20barnen.%20Den%20metod%20som%20används%20i%20denna%20undersökning%20är%20intervjuer,%20sex%20förskollärare%20från%20tre%20olika%20förskolor%20har%20deltagit%20i%20studien.%20Det%20resultat%20som%20framkommit%20genomgående%20och%20som%20lyfts%20fram%20på%20något%20sätt%20av%20alla%20förskollärare%20i%20undersökningen,%20är%20följande%20egenskaper;%20lyhördhet,%20att%20kunna%20se%20alla%20barnens%20individuella%20behov%20och%20att%20vara%20tydlig%20som%20ledare.%20Dessa%20tre%20egenskaper%20anses%20av%20de%20intervjuade%20vara%20viktiga%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20och%20fungera%20som%20ledare%20bland%20barnen.%20Då%20denna%20studie%20inte%20gör%20anspråk%20på%20att%20visa%20upp%20ett%20uttömmande%20spektrum%20av%20förskollärares%20syn%20på%20ledarskap%20är%20det%20svårt%20att%20göra%20några%20trovärdiga%20uttalanden%20kring%20ämnet%20i%20allmänhet.%20Min%20tanke%20är%20dock%20att%20dessa%20tre%20ovanstående%20resultat,%20möjligen%20skulle%20vara%20framträdande%20även%20i%20en%20större%20studie,%20då%20de%20så%20genomgående%20varit%20synliga%20i%20denna%20lilla%20undersökning.%20%20" />

Handledda gruppsamtal för lärare är en ung, men starkt växande företeelse i skolan. Influensernakommer från många traditioner, och handledningen ges av olika sorters handledare och med skildasyften, förutsättningar och metoder. Den skrivna handledningsdiskursen, vilken huvudsakligenbestår av förmedlad erfarenhet, har ökat påtagligt i omfattning under de senaste decennierna. Däremotfinns mycket lite forskning inom området, och det kan konstateras att nästan ingenting är käntom handledningens karaktär, innehåll och teoretiska underlag. Inte heller har handledningens organisatoriskaförankring, eller dess konsekvenser för skolans verksamhet studerats.Skolledarna har en central roll för handledningens framväxt och utveckling, de uppmärksammarbehov, tillskjuter resurser och gör beställningar av handledartjänster. I denna studie undersöksrektorernas diskursiva förståelse av den verksamhet som de på detta sätt bidrar till. De teoretiskaansatserna i studien kan hänföras till ett sociokulturellt perspektiv, såsom det beskrivs av i första handWertsch och Säljö med bidrag från Bakhtin. Linells kontextteori utgör ytterligare en utgångspunktoch vid tolkningen av data används ett hermeneutiskt angreppssätt.12 skolledare med erfarenhet av, och en positiv inställning till handledning av lärargrupper, intervjuadesom sina erfarenheter och sin förståelse av verksamheten. Som förberedelse till intervjustudiengjordes en webenkät vilken besvarades av 433 personer. Enkätens syfte var att bilda underlag förintervjuerna, och med utgångspunkt från dess resultat gjordes urval och utformades intervjufrågor.Analysen av intervjudata genomfördes i form av tre läsningar av materialet. Den första tolkningengjordes på en beskrivande nivå mot bakgrund av min förförståelse. Vid den andra läsningen undersöktesskillnader i informanternas förståelse, genom tolkning av hur deras diskursiva yttranden ärsituerade i kulturella och historiska kontexter. Vid den tredje läsningen vidgades och fördjupadestolkningarna ytterligare, genom att kopplingar gjordes till skola och samhällskontext.Resultaten visar att skolledarnas kontextbundna förståelse skapar skilda förutsättningar och handledningsverksamheterpå deras respektive skolor. Tre huvudtyper av grupphandledning för yrkesverksammalärare identifierades; verksamhetsinriktad, professionsutvecklande och personalstödjande.Genom att handledning med olika syften och inriktningar begreppsliggörs, skapas nya och bättremöjligheter att klargöra villkor, möjligheter och begränsningar för olika typer av handledning. Resultatenhar följaktligen pekat på behovet av olika sorters handledning av lärargrupper i skolan. Det harockså visat sig att skolledarna upplever ett starkt behov av egen grupphandledning. I Sverige arbetarmånga skolledare ensamma på sina respektive skolor, vilket gör att deras möjligheter till lagarbete försvinner,och att deras yrkesroll riskerar att försvagas. Flera betonar att såväl lärare som skolledare, påsamma sätt som andra yrkesgrupper, har kontinuerliga behov av gemensamma handledningssamtal,och att detta av många skolledare ses som den viktigaste formen av, inte bara kompetensutveckling,utan också kompetensutnyttjande. / Group supervision for teachers is a young, but strongly growing phenomenon in schools. Influencescome from many traditions, and supervision is given by different sorts of supervisors and fordifferent reasons, in different conditions and with different methods. The supervision discourse,which mainly comprises communicated experience, has increased significantly in the recent decades.However, there is little research in the area, and it can be said that almost nothing is known about thecharacter of the supervision, the contents and theoretical basis. Nor is supervision firmly establishedin the organisation, nor have the consequences for the school been studied.School leaders have a central role for the progress and development of supervision, they noticeneeds, make resources available, and buy in supervisory services. In this study, the principals’ discursiveunderstanding of the activity to which they hereby contribute, was investigated. The theoreticalthrust of the study can be assigned to a sociocultural perspective, as described mainly by Wertschand Säljö with contributions from Bakhtin. Linells context theory is a further starting point and forintepretation is used a hermeneutic method.12 school leaders with experience of, and positive attitude towards supervision of teacher teams,were interviewed about their experience and understanding of the activity. In preparation for theinterview stage a web-based survey was used and was answered by 433 people. The aim of the surveywas to create a basis for the interviews; choice of informants was as well as design of interviewquestions based on this.The analysis of the completed interviews was carried out by three readings of the material. Thefirst reading was at a descriptive level related to my understanding. The second reading investigatedthe informants’ understanding, by interpretation of how their discursive remarks were founded incultural and historical contexts. In the third reading, the interpretations were further widened anddeepened, by looking at the connections to the school and community.The results show that the school leaders’ contextual understanding creates different conditionsand supervision at their respective schools. Three main types of group supervision for practisingteachers were identified, activity-oriented, professional development and personnel support.Through the conceptualisation of supervision with different aims and directions, new and betterconditions and possibilities for different types of supervision are created. The results have subsequentlyindicated the need for different kinds of supervision of teacher teams in schools. In additionit was shown that school leaders also have a strong need for their own group supervision. In Swedenmany school leaders work alone in their respective schools, which means they have no opportunitiesto team work, and their professional role is weakened. Many emphasize that teachers and schoolleaders, in the same way as other professional groups, need continuous supervision talks, and formany school leaders this is the most important form of, not only competence development, by alsocompetence utilization.

Bakgrund: Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser. Syfte: Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser? Metod:  Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola. Vårt val av metoder grundar sig i att vi ville ha möjlighet att jämföra det som framkom i intervjuerna med det vi såg vid observationerna, för att få en så tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. I våra intervjuer och observationer har fokus endast legat på pedagoger och deras förhållningssätt, inte på barn. Resultat:  Vi har med utgångspunkt i de fem huvudfrågor vi använde vid intervjuerna, som utformats utifrån vårt syfte och våra frågeställningar, valt att dela upp de delar av resultaten från de genomförda intervjuerna som vi ansett vara relevant för vår undersökning. Det mest framträdande i våra intervjuer var pedagogers barnsyn och tilliten till barns kunnande. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattande analys. Vi redovisar sedan för de tre observationer vi genomfört i de olika förskolorna. Observationerna redovisas med stöd i de tillhörande intervjusvaren från respektive förskola, i vilka vi kunnat se att pedagogernas förhållningssätt till stor del stämde överens med hur de sade förhålla sig till barns lärprocesser. Avslutningsvis redovisar vi en sammanfattande analys av samtliga observationer