Aim The purpose of this study was to examine how teachers in Swedish high school and upper secondary school work to get their students to participate actively in physical education. The querys in this study was: How do teachers talk about motivation? Do teachers use any specific methods to motivate their students? Do teachers use any specific methods to motivate their students which do not participate? And at least. Do the teachers feel that girls and boys are motivated in different ways? Method The study have used an qualitive approach. Data collection was done through interviews based on a semistructured interview guide. The interviews have been analysed based on the studies theoretical framework, Self-determination theory. The participants in the study were based on a comfortable and targeted selection, where PE (Physical Education) teachers working in Swedish high school and upper secondary school where included. The selection is taken from contacts at former VFU-schools, working life and at the sports convention that takes place each year at GIH (The Swedish school of sports and health sciences). Six PE teachers participated in the study. Results Teachers describe motivation as an internal driving force where joy is included. They also described a future reward as a motivational factor. Furthermore the result shows that teachers have similar methods in how they work to motivate students. The methods are foremost to support relatedness and to support competence. Similar results are presented based on teachers methods to motivate students who do not participate but with greater emphasis on extrinsic motivation in the form of grades. Finally, the result shows that there are no general or distinctive differences in how boys and girls are motivated. Conclusion Teachers demonstrate methods such as support for relatedness, support for competence and in some cases support for autonomy. There are, however, no clear methods for creating an intrinsic motivation. According to the study’s theoretical framework Self-determination theory, the basic needs of the human being need to be supported, which according to the study results only prove to happen randomly. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i högstadiet och gymnasiet arbetar för att få eleverna att delta aktivt i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna i studien var: Hur talar lärarna om motivation? Använder lärare i idrott och hälsa några specifika metoder för att motivera sina elever? Använder lärare i idrott och hälsa några specifika metoder för att motivera sina elever som inte deltar? Upplever lärarna att flickor och pojkar motiveras på olika sätt? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk, Self-determination theory. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighets- och målinriktat urval där idrottslärare som arbetar i högstadiet och i gymnasiet ingår. Urvalet är hämtat ifrån kontakter på tidigare VFU-skolor, arbetsliv samt på idrottskonventet som äger rum varje år på GIH. Sex idrottslärare deltog i studien. Resultat Lärarna beskriver motivation som en inre drivkraft där glädje ingår. De beskriver också en framtida belöning som motivationsfaktor. Vidare visar resultatet att lärarna har snarlika metoder i hur de arbetar för att motivera eleverna. Metoderna är främst tillhörighetsstödjande samt kompetensstödjande. Liknande resultat presenteras utifrån lärarnas metoder att motivera elever som inte deltar men med en större vikt vid yttre motivation i form av betyg. Slutligen visar resultatet att det inte är några generella eller utmärkande skillnader i hur pojkar och flickor motiveras.  Slutsats Lärarna visar på metoder som är tillhörighetstödjande, kompetensstödjande och i enstaka fall även autonomistödjande. Det saknas däremot genomarbetade metoder för att skapa en inre motivation. Enligt studiens teoretiska ramverk Self-determination theory behöver människans grundläggande behov stödjas, vilket enligt studiens resultat endast visar sig ske slumpmässigt.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att pröva hur motiverade elever i årskurs 9 är för ämnet Idrott och Hälsa. Studien syftade även till att utifrån behoven autonomi, kompetens och tillhörighet i Självbestämmandeteorin undersöka hur elevernas motivation ser ut, samt vilket av dessa tre behov som är störst. Frågeställningarna var: Vad är det som driver eleverna i årskurs 9, utifrån Självbestämmandeteorin, till att delta i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser motivationen ut i relation till biologiskt kön? Hur ser motivationen ut beroende på om eleven är aktiv i en idrottsförening eller inte? Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med totalt 132 respondenter där majoriteten var från Stockholm. En webbenkät genomfördes med högstadieelever i årskurs 9. Respondenterna var jämnt fördelat mellan könen där 70 % av de svarande var aktiva i en idrottsförening vid genomförandet. Resultat Resultatet visar att pojkar är mer motiverade än flickor till idrottsämnet. Dessa skillnader förelåg även mellan de psykologiska behoven kompetens och tillhörighet. Inga skillnader i motivation visade sig mellan elever som är föreningsaktiva och de elever som inte är det. Slutsats Ytterligare studier behövs för att undersöka varför dessa skillnader i motivation mellan kön finns. Det behöver även tas fram metoder och arbetssätt för att motivera samtliga elever till idrottsundervisningen. / Aim The purpose of this study was to examine students’ motivation to physical education in secondary schools’. The aim was also to examine which of the three psychological needs autonomy, competence and relatedness from Self Determination Theory, that has the largest impact on the students’ motivation. The issues of this study was: What motivate students in 9th grade, from Self Determination Theory, to participate in physical education? How does the motivation look like in relation to biological gender? How does the motivation look like in relation to sports club membership? Method A quantitative study was performed with a total of 132 respondents where the majority of the students come from Stockholm. A web survey was performed vid 9th grade students. The respondents were equally distributed between gender, and 70 % of the respondent where has a membership in a sports club. Results The results indicate that boys are more motivated to physical education than girls. This differences were also found in the psychological needs competence and relatedness. No differences were found between the students who where a member in a sports club and the students who were not. Conclusions Further studies are required to investigate why the differences in motivation between gender exist. Methods are also needed to motivate all students to participate in physical education.

Denna litteraturstudie diskuterar och analyserar forskning om mångkultur i klassrummen. Undersökningen ämnar skapa förståelse kring vilka skillnader som kan finnas i undervisningen beroende på om den genomförs i ett homogent eller mångkulturellt klassrum. Genom att förstå eventuella skillnader kan man motverka dem och då ge alla elever likvärdig chans till utbildning och därigenom skapa ett mer jämlikt samhälle. Arbetets koppling till jämställdhet och demokratiska värderingar gör att vi kopplar det till den samhällsvetenskapliga ämnesdidaktiken. Vi har i studien utgått från tre frågeställningar: Hur påverkas undervisningen av mångkulturalitet? Vilka anpassningar krävs av läraren i ett mångkulturellt klassrum? samt Skiljer sig vårdnadshavares förväntningar på läraren åt mellan ett mångkulturellt och ett homogent klassrum? Forskningen vi utgått från är referee-granskad och samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaser och manuella sökningar. Resultatet visar att lärare i det mångkulturella klassrummet idag får en större pedagogisk utmaning. Detta anser vi kräver specificerade lärarutbildningar, som idag inte finns, för att alla elever ska få det stöd och de anpassningar de behöver. I vår forskningsanalys framkom även att mångkulturalitet i skolan av samhället framför allt ses som något negativt men till största delen är till fördel för alla elever, oavsett kulturell bakgrund. Att undervisa mångkulturellt anser vi skapa inkluderande individer som gemensamt bildar till ett jämlikt samhälle med mindre segregation.

No description available.

Demokratisk fostran har enda sedan demokratin fick sitt stora genombrott som ledande politiska styre i västvärlden efter andra världskriget. Hur denna fostran ser ut skiljer sig en del från land till land, men gemensamt brukar vara att skola och utbildning har stor betydelse. I Sverige har demokratisk fostran av elever till välfungerande medborgare funnits med som en central del i skolan styrdokument under en längre tid. Inom ramen för den här uppsatsen studeras sex stycken läroplaner från 1955-2011 för att se hur uppdraget kring demokratisk fostran har sett ut och förändrats över åren. Man kan tydligt se att detta har varit en viktig del i alla dessa läroplaner även om betoning och vikt varierat en del. En annan central del för den här studien har varit att studera samhällskunskapens betydelse för den demokratiska fostran av medborgare i den svenska skolan. Genom att studera kursplanerna för samhällskunskap och jämföra dessa mot andra liknande ämnen för att se skillnader och likheter i hur det behandlar ämnet demokrati ska vi kunna se om samhällskunskapen haft en större roll i den demokratiska fostran än de övriga. Även här visar resultatet att det är tydligt att samhällskunskap har en betydande roll att spela när det gäller att föra över våra demokratiska värderingar till kommande generationer.

The purpose of this study is to examine how textile teachers are experiencing and describing their work towards a sustainable society. Since our consumption of clothes is constantly increasing which generates mountains of textile waste, this study seeks to increase the understanding of the problem. The society signals that we must change our ways towards a sustainable society, through among other things change our consumption behaviour.          But, how are we supposed to do? How do we teach our students about sustainable behaviour in textile handicraft classes? The European Union adopted a strategy to reduce waste that it’ s members are encouraged to follow. The first step is to minimize, to shop less. The next step is to recycle, to give away things we don’t longer need to others rather than throwing it away. The third step is to repurpose, which is something we often work with in textile handicraft. To sew something new from the old and worn.                        Through questions in a qualitative interview, I’ve wanted to shed a light on how teachers everyday life is affected and how they go about their work in regards to a sustainable development. Are they doing anything else besides common repurposing in their textile handicraft classes?                                       The result shows that the teachers are facing very different conditions to carry out this work. The unequal situation is rooted in the teachers own education that either did or didn’t have elements about sustainable behaviour. The situation also depends on the teacher´s further education, and if that featured any elements regarding sustainability. On top of that, all classrooms are equipped differently.                        Keywords                                       Textile repurposing, sustainable development, minimizing, recycling, repurposing. consumption behavior, the conditions of textile teachers.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen. Synen på vad validering är och att det är en kunskapsmätare förenlig med de definitioner som finns kring validering.</p>