<p><p>Aim<p>The aim of this study is to discuss process orientated education by identifying and describing general elements in two alternative pedagogies that in different ways attempt to separate themselves from the didactics in the traditional school. The questions are:</p><p><p>1. How do the general elements for example the pupil, the knowledge and the lesson, in classroom education appear at a Waldorf and a Freinet school respectively?</p><p><p>2. How do the general elements for example the teacher, the lesson planning and the overall goal, that teachers obey to and create in their lesson’s planning appear at the two schools respectively?</p><p><p>Method</p><p><p>The study is based on four days of observations in one ninth grade class at a Freinet school and a corresponding amount of time in one eighth grade class and one ninth grade class at a Waldorf school. At each school three teacher interviews were also made. Both observation scheme, questions for the interviews and the following data analysis are based on models of analysis inspired by the Activity theory.</p><p><p>Results</p><p><p>The result depicts two pedagogies very separate from each other. The Freinet pedagogy starts out from the pupils and is very close to the model of analysis that in this study defines and describes process orientated education. The Waldorf pedagogy on the other hand appears traditional and old fashioned and is closer to the model of analysis that in this study defines and describes traditional education.</p><p><p>A corresponding picture appears by the way that the teachers at the Freinet and the Waldorf schools describe their starting point in the education planning. While the Freinet teachers in different ways start out from interaction with the pupils the Waldorf teachers rather start out from their own thoughts.</p><p><p>Conclusions</p><p><p>The conclusions of the study is that the Waldorf pedagogy unlike the Freinet pedagogy in great parts lies far away from the definition of process orientated education presented in this study. There are also, with reference to the research in the educational field reasons to ques-tion some thoughts in the Waldorf pedagogy. This study though misses tools to bring us nearer to the deeper thoughts of Waldorf. Thereby the picture shown might in some cases not fully justify this pedagogy.</p><p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p> / <p><p>Syfte<p> </p><p>Syftet med denna studie är att diskutera processinriktad klassrumsundervisning genom att identifiera och beskriva centrala delar i två alternativa pedagogiska inriktningar som på olika sätt vill särskilja sig ifrån den vanliga skolans didaktik. Studiens frågeställningar är följande:<p> </p><p>1. Hur framträder de generella elementen t.ex. eleven, kunskapen och lektionen, i klassrumsundervisningen i de högre åldrarna på en Waldorf- respektive en Freinetskola?<p> </p><p>2. Hur framträder de generella elementen t.ex. läraren, lektionsupplägget och det övergripande målet, som lärare förhåller sig till samt skapar vid lektionsplanering på respektive skola?<p> </p><p>Metod<p> </p><p>Studien baserar sig på fyra dagars deltagande observation i en niondeklass på en Freinetskola samt motsvarande tid i en åttondeklass och en niondeklass på en Waldorfskola. På respektive skola genomfördes även tre lärarintervjuer. Både observationsschema, intervjufrågor samt den efterföljande dataanalysen utgår ifrån analysmodeller inspirerade av Aktivitetsteorin.<p> </p><p>Resultat<p> </p><p>Resultatet skildrar två pedagogiker som skiljer sig åt påtagligt. Freinetpedagogiken är elev-orienterad och ligger mycket nära den analysmodell som i denna studie definierar och beskri-ver processinriktad undervisning. Waldorfpedagogiken ter däremot traditionell och närmast ålderdomlig och ligger närmare den analysmodell som i denna studie definierar och beskriver traditionell undervisning.<p> </p><p>På motsvarande sätt beskriver lärarna på Freinetskolan hur deras utgångspunkt i plane-ringen av undervisningen på olika sätt ligger hos eleverna medan Waldorflärarna i större omfattning utgår ifrån sig själva.<p> </p><p>Slutsats<p> </p><p>Studiens slutsats är att Waldorfpedagogiken till skillnad från Freinetpedagogiken till stora delar ligger långt ifrån den definition av processinriktad undervisning som denna studie utgår ifrån och att det finns anledning att med utgångspunkt i forskningen ifrågasätta vissa av de tankar som denna pedagogik utgår ifrån. Dock saknar studien verktyg för att närma sig de djupare liggande tankar som präglar Waldorfpedagogiken varvid en bild skapas som i vissa fall kanske inte är helt rättvisande.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Aim</p><p>The aim with this essay has been to investigate how preschools profiling in motor activity training, work to stimulate motor development of children. In order to study this, the main focus for the research has been on the following queries:</p><p>What characterize motor activity training at the preschools studied?</p><p>What is the purpose with the motor activity training of preschools which were studied?</p><p>How do the preschools describe the affect that motor activity training has on children?</p><p>How do the preschools look at the need for motor activity training?</p><p>Method</p><p>Four in-depth interviews were conducted with representatives of the chosen preschools profiling in motor activity. My selection was based on a strategic sample and this was made by an internet mapping of preschool activities in the districts of Stockholm, and information from the service guide of the town of Stockholm. Then e-mail was sent to ten contact persons at preschool units, and ten preschools were contacted directly by phone. After calls with preschools and two e-mail replies, four names of preschool personnel who work with motor activity training in different districts of Stockholm were chosen for an interview. An observation of the preschools indoor and outdoor facilities for motor activity training was also made at occasions of the interviews.</p><p>Results</p><p>The respondents point out that motor activity training is important for the development of children as a whole. They say that it is significant that motor activity training is performed in a conscious form, and that it is structured. The goal of the preschools, according to the respondents is that the motor activity training contributes to the automatization of motions. Motor activity training improves the learning ability of children, the control of the body, the self-confidence, and it contributes to further interest in motion training and a simpler life. All of the preschools agree that there is an increased need for motor activity training.</p><p>Conclusions</p><p>It is important that the people responsible for the development of children have good knowledge of motor activity development, and that they document motor activity of children. Early attention to children with disabilities can minimize the risk to fall behind in other development areas. The observation of the preschools facilities showed that all of the preschools have the required facilities, witch means that they also have good opportunities for motor activity training. Stimulation of motor activity of children is not only preschools responsibility but also parents and the society, which have to change attitudes towards activity of motion.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur förskolor med motorisk inriktning arbetar för att stimulera barnets rörelseutveckling. För att studera detta har undersökningens tyngdpunkt legat på följande frågeställningar:</p><p>Vad karaktäriserar de studerande förskolornas rörelseträning?</p><p>Vad är de studerade förskolornas mål med rörelseträning?</p><p>Hur vill de studerade förskolorna beskriva rörelseträningens inverkan på barnet?</p><p>Hur ser de studerade förskolorna på behovet av rörelseträning?</p><p>Metod</p><p>Fyra djupintervjuer gjordes med personer på förskolor som arbetar med motorisk inriktning. Mitt urval baserades på ett strategiskt urval med hjälp av en kartläggning av Stockolms stadsdelsnämnders förskoleverksamhet genom internet, samt vidare genom Stockholmstads serviceguides fritextsökning. Därefter sändes e-post till tio kontaktpersoner för förskoleenheter och ytterligare tio förskolor kontaktades direkt per telefon. Efter samtal med förskolepersonal och svar från två enhetskontaktpersoner, valdes slutligen fyra namn ut på ansvarig förskolepersonal som arbetade med motorisk inriktning i olika stadsdelsnämnder. Vid intervjutillfället gjordes även en observationsstudie av förskolors rörelseutrymmen inne och ute, samt tillgång till material och redskap.</p><p>Resultat</p><p>Representanterna på de studerade förskolorna lyfter fram att rörelseträning är viktigt för barns helhetsutveckling. De anser att det är betydelsefullt att rörelseträningen sker i medveten form, samt att den är strukturerad. Förskolornas mål är att rörelseträningen bidrar till att barnets rörelser automatiseras. Rörelseträning förbättrar barns inlärning, ger kroppskontroll, stärker självförtroendet, bidrar till fortsatt rörelseintresse och gör livet enklare, enligt respondenterna. Samtliga intervjuade är överens om att det finns ett ökat behov av rörelseträning.</p><p>Slutsats</p><p>Det är viktigt att de som ansvarar för barns utveckling har goda kunskaper om den motoriska utvecklingen, samt dokumenterar barns motorik. Detta för att tidigt uppmärksamma och hjälpa barn med bristande rörelseförmåga, vilket även kan minimera risken för att bli efter inom andra utvecklingsområden. Observationsstudien visade att samtliga förskolor hade goda förutsättningar beträffande utrymmen och material, vilket även resulterar i goda möjligheter till rörelsestimulans. Barns rörelsestimulering hänger dock inte enbart på förskolan, utan ett stort ansvar ligger hos föräldrar och att samhället medverkar till förändrade attityder till rörelse.</p>

<p>Aim</p><p>The purpose of this study is to investigate how schools who have a health concentration and schools who haven’t are teaching physical education and if possible compare these schools.</p><p>This study is based on following questions: How do schools with a health concentration and schools who haven’t, in compulsory school, teach physical education and health. How do physical education teachers describe their teaching and how do the students describe it.</p><p>Method</p><p>My study is a qualitative study based on interviews with teachers and students from different schools. The interviews have been made on four different schools from all over the country. I have interviewed one physical education teacher and four students, two boys and two girls, from each school. The schools, participating in the study, are one health promoting school from the northern part of Sweden, one health school from Stockholm, one “ordinary” school from Stockholm and one “ordinary” school from the ambient parts of Stockholm.</p><p>Results</p><p>The physical education teaching doesn’t part between schools who have a health concentration and schools who haven’t. The pupils´ on every interviewed school consider that the teaching contain different activities. The most common activities according to the pupils´ are ballgames, gymnastics and strength. Most of the pupils interviewed have the opinion that physical education and health is fun. Both physical education teachers and the pupils think that the learning’s are connected with health. The teachers think that the pupils´ possibility to influence the teaching is much bigger than what the pupils think.</p><p>Conclusions</p><p>In the end I reached the conclusion that the teaching in physical education and health, didn’t contain any differences between the schools who had a health concentration and schools who hadn’t.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa, bedrivs på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning samt om möjligt jämföra skolornas undervisning. Frågeställningarna har varit: Hur bedrivs undervisningen i ämnet idrott och hälsa, på grundskolenivå på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning? Hur bedriver idrottslärarna sin undervisning och hur beskriver eleverna undervisningen?</p><p>Metod</p><p>Studien är en kvalitativ studie och innehåller intervjuer med både lärare och elever från olika skolor. Intervjuskolorna består av fyra skolor från spridda delar av landet. På varje skola intervjuades en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Skolorna bestod av en hälsofrämjande skola från norra Sverige, en hälsoskola från Stockholm, en ”vanlig” skola från Stockholm och en ”vanlig” skola från Storstockholm. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 4-9. Intervjuerna antecknades och sammanställdes i resultatdelen.</p><p>Resultat</p><p>Studien har resulterat i att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte skiljer sig mellan skolor som har en uttalad hälsoinriktning och de skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning. Både idrottslärarna och eleverna anser att idrottsundervisningen främst består av olika bollspel, gymnastik och styrka. De flesta av de elever som jag har intervjuat tycker att idrottsundervisningen är rolig. De lärdomar som eleverna ska få inom ämnet idrott och hälsa nämner både vissa idrottslärare och vissa elever att det ska ha med hälsa att göra. Möjligheten för eleverna att påverka innehållet i undervisningen, tycker idrottslärarna i större utsträckning än eleverna, att de får.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen som man kan dra av den här studien är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte visade sig innehålla några större skillnader vare sig skolan arbetade inom något hälsoprojekt eller ej.</p>

<p>Aim</p><p>The aim of this essay is to investigate some local curriculum’s interpretation of the upbringing assignment that is expressed in Lpo 94, together with how the physical education teachers in these schools interpret and give expression to this assignment in their teaching. The questions are:</p><p>• How does the local curriculum interpret the upbringing assignment of the PE teachers?</p><p>• How does the PE teacher interpret the concept upbringing?</p><p>• How does the PE teacher work with the upbringing role in their daily teaching?</p><p>• How does the different experiences regarding to uppbringing and the schools development affect their or the PE teschers’ daily teaching?</p><p>• Is there any difference in the subject teacher’s upbringing role compared to the PE teacher’s?</p><p>Method</p><p>This study is qualitative and based on four deep individual interviews of teachers, two at the age between 25 and 35, and two at the age of 45 or older. In addition, four local curriculum’s have been investigated with consideration to upbringing. The result has been recorded and handled confidential. Due to the low number of interviewes, no general conclusions can be made from this study.</p><p>Result and conclutsion</p><p>The local curriculum’s have a clear value foundation, but they don’t define the upbringing concept. It’s optional for each teacher to give an individual expression to this concept. The absence of satisfactory self confidence and education lead to insecurity in the teaching staff. Individual methods and ideas control the educational upbringing in school. According to the older teachers, the development of the curriculum hasn’t changed their way of teaching, but they also mention that is up to each teacher to make the change. The interviewed physical education teachers do not experience the upbringing concept negatively, instead they think of it as a natural element in the daily teaching. The teacher’s individual concentration on the upbringing concept depends on the group of pupils, individual experience and the curriculum. An experience is that pupils with a problematic home environment, also seem to have different difficulties in the school environment.</p> / <p>Syfte</p><p>Uppsatsen har syftat till att, undersöka några lokala kursplaners tolkning av fostransuppdraget som uttrycks i Lpo 94 samt hur idrottslärarna på dessa skolor själva tolkar och implementerar detta i sin undervisning. Våra frågeställningar har varit:</p><p>• Vad uttrycker den lokala arbetsplanen om lärarens fostransroll?</p><p>• Hur tolkar idrottsläraren begreppet fostran?</p><p>• Hur implementerar idrottsläraren fostransbegreppet i sin undervisning?</p><p>• Hur har idrottslärarnas personliga erfarenheter med avseende på fostran och skolans utveckling påverkat deras undervisning?</p><p>• Skiljer idrottslärarens fostransroll från fostransrollen för lärare i teoretiska ämnen?</p><p>Metod</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på fyra individuella djupintervjuer av lärare. Av dessa är två stycken i åldrarna 25-35 år och två 45 år eller äldre. Dessutom har fyra lokala arbetsplaner undersökts med avseende på fostran. Resultaten har sammanställts och behandlats konfidentiellt. Eftersom det är så få respondenter kan inga generella slutsatser dras av studien.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>De lokala arbetsplanerna har en tydlig värdegrund men definierar inte begreppet fostran. Detta lämnas öppet för tolkning och implementering av varje enskild idrottslärare. Avsaknad av tillfredsställande kompetens och utbildning leder till en osäkerhet i kollegiet, där individuella metoder och uppfattningar styr fostran i undervisningen. Läroplanernas utveckling av begreppet har, enligt de äldre respondenterna, inte orsakat några större förändringar i deras undervisning, men man påtalar dock att det är beroende av individens villighet att förändra sitt sätt. De intervjuade idrottslärarna tolkar inte begreppet som något negativt, utan anser att det är något som hela tiden faller sig naturligt i den dagliga undervisningen. Hur inriktad man är på att fostra beror mycket på vilken grupp man har, ens habitus och skolplanen. När en elev har problematiska familjeförhållanden upplevs den även ha svårigheter i skolan på olika sätt. Vissa upplever skillnader i statusen mellan idrott och de mer teoretiska ämnena vilket inverkar på fostransrollen</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska ansträngning på två olika skolgårdar. Våra frågeställningar var följande:</p><p> Hur påverkar skolgårdens utseende elevernas fysiska ansträngning?</p><p> Vilka motoriska färdigheter tränas på respektive skolgård?</p><p> På vilket sätt påverkar skolgårdens utseende elevernas aktiviteter?</p><p>Metod</p><p>Studien omfattar två delar; registrering av hjärtfrekvensvärden och en observation. Observationen bestod av två delar, de motoriska färdigheter eleverna tränade på respektive skolgård samt de aktiviteter eleverna utförde.</p><p>Resultat</p><p> Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgårdens utseende utövar inflytande på elevernas fysiska ansträngning är bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgården är en öppen yta eller utformad av mindre rum.</p><p> På skolgård A tränas kast, elevernas förmåga att springa och hoppa. På skolgård B tränas de motoriska färdigheterna gång, balans men även färdigheten att springa.</p><p> Huruvida det är skolgårdens utseende som påverkar elevernas aktiviteter eller inte går att diskutera. Det vi har kommit fram till i vår studie är att en öppen yta kan påverka hur väl elevgrupper blandas men också huruvida aktiviteterna utförs i lag eller individuellt i grupp.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att en öppen skolgård tränar motoriska färdigheter bättre än en skolgård med olika rum. För att elevernas fysiska ansträngning ska utmanas ska skolbyggnaden vara belägen så att eleverna kan transportera sig runt den. Skolgården ska även vara uppbyggd av flera ytor som eleverna kan transportera sig mellan. De motoriska färdigheter som utförs skiljer sig delvis skolgårdarna mellan. Eleverna på skola A utförde aktiviteter som var anpassade för individuellt deltagande. Dessa aktiviteter utfördes i blandade grupper avseende ålder och kön. På skolgård B utfördes lagidrotter med bestämda lag.</p>

<p>Syfte</p><p>Studiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.</p><p>Metod</p><p>Studien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut. En förfrågan sändes till åtta skolor i varje stad, de sex skolor som först visade intresse deltog i studien.</p><p>Resultat</p><p>Kursplanerna för respektive land skiljer sig i den mån att den norska är centralt styrd och den svenska lokalt styrd. I den norska kursplanen för Idrott (kroppsøvning) finns tydliga instruktioner om vad eleverna ska undervisas i, beträffande friluftsliv. I den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa finns friluftsliv med som ett obligatoriskt moment men vad som ska/bör ingå i undervisningen är upp till varje skola att bestämma.¨</p><p>I de telefonintervjuer som genomfördes deltog sex idrottslärare, tre från varje land. De tre intervjuskolorna från Oslo hade alla en uteprofil, vilket resulterade i att eleverna var ute 1 gång/vecka till 1gång/varannan vecka. Utöver dessa dagar genomfördes två heldagar varje år, en på vintern och en på hösten alternativt våren. I de svenska skolorna genomfördes i regel två friluftsdagar varje år, en på vintern och en på våren. I de norska skolorna samarbetade klassläraren med idrottsläraren och de tillsammans planerade och genomförde dagarna, allt från enkel matlagning till paddling kunde prägla dessa dagar. De svenska skolorna lade stort fokus på orienteringsundervisning på vår/höstdagarna och vinterdagen bjöd på valmöjligheter som slalom, skridskor, pulka osv.</p><p>Slutsats</p><p>Friluftsundervisningen i de intervjuade skolorna skiljer sig markant, både i mängd och i innehåll. Integrering verkar vara nyckelordet för en väl fungerande friluftsundervisning. Det som skiljer skolorna åt och som kan vara förklaringen till variation i mängd friluftsundervisning är läroplanernas skillnader, pedagogernas personliga intresse, tidsramar, tradition/nationalism.</p>

<p>The purpose of my work is to study what attitude pupils with immigrant background as well as native pupils have towards the subject Physical Education (PE). An other purpose with my work is to contribute in a way that all newly graduated PE teachers think of making the subject PE to a subject that all pupils regardless gender or background can get advantage of.</p><p>During the whole work I compare pupils with immigrant background to native pupils and boys to girls. The reason why I compared boys to girls is that I want to study how satisfied girls are compared to boys when it has to do with the subject PE. I consider that boys take more and more space in PE lessons.</p><p>The method I have used is both interviews and surveys. I chose a school in Stockholm. The investigation group consists of 50 pupils with immigrant background and 50 native pupils. Among the pupils with immigrant background were 30 boys and 20 girls and among the native pupils were 28 boys and 22 girls. The pupils had to answer a survey, some of them answered it during PE lessons and others answered it in the classroom. I interviewed two PE teachers in the same school. I asked the same questions to both teachers but I did the interviews with one at the time in order not to have a situation of influence.</p><p>The result and the conclusion of my study is that the subject PE is a very appreciated subject among pupils between 9-13 years regardless background. My study also shows that more native girls have a favourite sportman compared to girls with immigrant background. Why is it like that? This could be a topic for another study.</p><p>The teachers who took part in the survey did n't think that the attitude towards the subject PE is different between pupils with immigrant background and native pupils. They considered that some pupils with immigrant who were a little messy in the classroom did better during PE lessons.</p> / <p>Syftet jag hade med mitt arbete var att studera vilket inställning elever med invandrarbakgrund respektive svensk bakgrund har till ämnet Idrott och hälsa. Ett annat syfte jag hade med mitt arbete var att kunna bidra till att alla nyutbildade idrottslärare, tänker på att göra ämnet Idrott och hälsa till ett ämne som alla elever oavsett kön eller bakgrund kan få nytta av.</p><p>Under hela arbetet gör jag en jämförelse mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund och mellan pojkar och flickor. Anledningen att jag jämför pojkar med flickor är att jag vill studera hur nöjda flickorna är jämfört med pojkarna när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Jag anser att pojkarna tar över mer och mer på idrottslektionerna.</p><p>Metoden jag har använt mig av är både intervjuer och enkäter. Jag valde en grundskola i Stockholm. Undersökningsgruppen bestod av 50 elever med invandrarbakgrund och 50 elever med svensk bakgrund. Bland de eleverna med invandrarbakgrund fanns 30 pojkar och 20 flickor och bland de eleverna med svensk bakgrund fanns 28 pojkar och 22 flickor.</p><p>Eleverna fick svara på en enkät, vissa fick svara på den under idrottslektionerna och andra svarade på den i klassrummet.</p><p>Jag intervjuade två idrottslärare i samma skola. Jag ställde samma frågor till de båda lärarna men intervjuerna genomförde jag med en och en för att undvika att de ena skulle kunna påverka den andra.</p><p>Resultat och slutsats av min studie är att ämnet Idrott och hälsa är ett väldigt uppskattat ämne bland elever mellan 9-13 år oavsett bakgrund. Flickornas svar visar att de inte är lika nöjda som pojkarna, speciellt flickor med invandrarbakgrund.</p><p>Min studie visar också att flera flickor med svensk bakgrund har en sportidol jämfört med flickor med invandrarbakgrund. Den här tolkar jag som om flickorna med svensk bakgrund är mer intresserade av sport än flickorna med invandrarbakgrund. Varför är det så? Det skulle kunna var ett ämne till en annan studie.</p><p>De lärarna som deltog i undersökningen tyckte inte att inställningen till ämnet Idrott och hälsa skiljer sig mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund. De ansåg att vissa elever med invandrarbakgrund som var lite stökiga i klassrummet fungerade bra på idrottslektioner.</p>

<p>Aim and questions</p><p>The purpose for this study was to investigate how marks and mark settings are formed in physical training at some compulsory schools. We also wanted to see how the criteria for marks are formed. These were the main questions during this study.</p><p>• How do the students find the evaluation and the making in physical training?</p><p>• Are there differences between different student groups when it comes to their experience around estimation and marking in physical training? (gender, marks, schools etc.)</p><p>• How do the teachers motivate their marking in physical training?</p><p>• Are there any differences between the criteria for marking between different schools?</p><p>Method</p><p>The study was carried out during the spring 2005 at eight schools in a municipality in the middle of Sweden. The study involved 339 students opinion polls and 12 teacher opinion polls. Four of the teachers were also interviewed. The criteria for marking were also collected from the schools in the study.</p><p>Results</p><p>The majorities of the students are satisfied with the marking and find the marks are fair, compared to other students. The students also feel that attendance, interest and hard working reflect the marks. About 50% of the students in the study think that the teacher compares students when marking and also that teachers may miss some results which could motivate some other mark. They also find that they have got information about the curriculum and criteria for marking. The teachers consider that they have informed the students about the criteria of marking and that the teaching is carried out according to the aims that the students should achieve during their senior year in high school. The teachers do compare students when marking. Almost 50% of the teachers in the study gave the students a lower mark in the 8:th year than in the 9:th year. The criteria for marking and the request for the marks differs between the schools in the study.</p><p>Conclusions</p><p>The evaluation and mark setting varies between the different schools and the teachers. The student’s opinions of mark setting and evaluation also vary between the different schools. The criteria for marking also vary between the different schools in the study.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka hur bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa går till på grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra betygskriterierna i ämnet mellan olika grundskolor. Följande frågor har varit centrala för studien:</p><p>• Hur upplever eleven bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa?</p><p>• Finns det skillnader mellan olika elevgrupper i deras upplevelser kring bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa? (kön, betyg, skolor etc.)</p><p>• Hur motiverar lärare i idrott och hälsa sin betygsättning?</p><p>• Hur ser betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa ut på olika grundskolor?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen genomfördes under vårterminen 2005 vid åtta grundskolor i årskurs 9 i en kommun belägen i mellersta Sverige. Studien omfattade 339 elevenkäter och 12 lärarenkäter. Fyra av idrott och hälsa lärarna deltog i samtal kring bedömning och betygsättning. Betygskriterierna för ämnet idrott och hälsa samlades in från de undersökta grundskolorna.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av eleverna är nöjda med betygsättning och anser att betygen är rättvisa. Omkring 50 % av eleverna upplever att det förekommer jämförelser mellan elever och att läraren kan missa kunskaper som skulle kunna motivera ett annat betyg. Eleverna upplever även att närvaro, engagemang och flit påverkar betyget. Det finns skillnader mellan olika grupper av elever och hur dessa upplever bedömning och betygsättning. Lärarna anser att de informerat eleverna om betygskriterierna och att undervisningen utgår från de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Lärarna gör jämförelser mellan elever vid bedömning och betygsättning. Betygskriteriernas utformning och vilka krav som ställs för respektive betyg skiljer sig åt mellan skolorna.</p><p>Slutsats</p><p>Bedömning och betygsättning skiljer sig från skola till skola och från lärare till lärare. Eleverna upplever lärarnas bedömning och betygsättning olika. Det finns tydliga skillnader mellan skolor, mellan olika grupper av elever och mellan elever inom samma skola. Även betygskriterierna skiljer sig åt mellan de olika skolorna.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor. Enkätundersökningen utfördes på 75 stycken flickor. Samtliga elever har tidigare haft samundervisning och samtliga elever har svarat på alla frågor.</p><p>Resultat</p><p>53 % av flickorna är alltid med på lektioner med särundervisning, medan 3 % menar att de sällan är med. Vid samundervisning var 45 % alltid med medan 9 % sällan var med. 75 % av flickorna menar att innehållet blir mer varierat vid särundervisning. Nästan 50 % svarade att de har chans att få bättre betyg vid särundervisning. 13 % av flickorna känner sig helt trygga vid samundervisning, 73 % känner sig helt trygga vid särundervisning. 55 % menar att det är ordning på lektionerna vid särundervisning, 11 % säger att det är ordning vid samundervisning. Att stämningen är bättre vid särundervisning säger 37 %.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt denna studie är flickor mer positivt inställda till deltagande i idrott och hälsa vid särundervisning. De uppger även känna sig mer trygga på lektionerna samt att innehållet blir mer varierat och att särundervisningen gynnar deras chans till bättre betyg.</p>

<p>Syfte</p><p>Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklass</p><p>Resultat</p><p>Genom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning. Resultaten visar att flickor med samundervisning i både Finland och Sverige är mer positivt inställda till samundervisning än pojkarna, flickor med särundervisning föredrar särundervisning istället för samundervisning, medan pojkarna med samundervisning föredrar särundervisning. Eleverna med samundervisning har överlag ett bättre betyg i idrottsämnet, är fysiskt mera aktiva under sin fritid samt kan påverka lektionsinnehållet i ämnet i större grad i jämförelse med de särundervisade grupperna. De pojkar med särundervisning som inte är så aktiva under sin fritid föredrar samundervisning då de tror att de betygsmässigt skulle gynnas av denna undervisningsform. De svenska flickorna med särundervisning känner sig mest stressade, dåliga samt uttråkade under lektionerna, men samtidigt känner de sig nöjdast av alla grupperna. Eleverna i Finland deltar flitigast i idrottslektionerna känner sig mindre stressade och otrygga i jämförelse med eleverna i Sverige. Hur eleverna i de båda länderna förhåller sig till sam-, och särundervisning anser jag att stora skillnader mellan länderna inte finns. -STRYK- Genomgången av styrdokumenten ur ett historiskt perspektiv visar att attityden till könen har varit densamma i de båda länderna. Framtill 1999 var särundervisning den vanligaste undervisningsformen i Finland. Sedan 1980 har i princip alla skolor i Sverige samundervisning idrottsundervisningen. Enligt de nuvarande styrdokumenten i Finland kan skolan eller läraren bestämma vilken undervisningsform de föredrar eller anser som den bästa i idrottsundervisningen. Trots detta är den vanligaste undervisningsformen särundervisning.</p><p>Slutsats</p><p>Studiens slutsatser är att eleverna i de båda länderna överlag känner sig nöjda med den undervisningsform de har, dvs. den form som ges. Det något skeva urvalet gör det svårt att med säkerhet dra ytterligare slutsatser. Bedömning och betygssättning framträder som ett område som bör bevakas ur ett kön/genusperspektiv i relation till ämnets innehåll, målsättning och undervisningsform.</p>