Studien syfte var att belysa vilka svårigheter och möjligheter yrkesprofessionella inom socialtjänsten upplever i sitt arbete och resultatet baseras på de yrkesprofessionellas egna erfarenheter. Målsättningen med denna studie var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring dessa aspekter. Den valda metoden har en kvalitativ ansats och utgår från det hermeneutiska perspektivet. Datainsamlingen grundades på sex semistrukturerade intervjuer där undersökningspersonerna är verksamma inom socialtjänstens arbetsområde i två olika kommuner i södra Sverige. De teoretiska utgångspunkterna var risk- och skyddsfaktorer samt anknytningsteorin vilket också redogörs i studiens resultat och diskussion. En av studiens slutsatser var att det sociala arbetet är komplext och är i ständigt behov av att utvecklas. Skam, skuld och förnekelse var aspekter som de yrkesprofessionella kunde uppleva som svårigheter. Individuella  bedömningar, samverkan, relationsskapande samt information till andra aktörer kring upptäckandet av barn till föräldrar med missbruksproblematik var viktiga faktorer för  att kunna uppnå goda resultat i det sociala arbetet.

<p> This was an instrumental case study (i.e., Stake, 1995) of an exemplary teacher and the students from one of her 7th grade ELA classes. The collection of data investigated a New Literacies teaching stance that also managed testing and standards requirements. Research questions for this study included: (1) In what ways, if any, does the teacher take and implement a New Literacies stance in her classroom in a school and policy context that press for higher test scores?; (2) What do the New Literacies practices she initiates look like in action in these contexts?; (3) How do students engage with and respond to these practices, if at all?&nbsp;As a qualitative case study (i.e., Creswell, 2007; Kaarbo &amp; Beasley, 1999), data were collected using ethnographic methods (i.e., Glesne, 2006; De Munck &amp; Sobo, 1998). Data sources included: (1) Over 100 pages of field notes from 30 classroom observations; (2) Teacher and student artifacts including lesson plans, assignments, and scores; (3) Audio recordings and transcripts of over 20 teacher interviews and talks throughout the time at the school; (4) 2 student questionnaires; and (5) Audio recordings and transcripts of 9 focal student interviews. Open coding (Ely, 1991), discourse analysis (Gee, 2011), and the constant-comparative method (Strauss &amp; Corbin, 1998) were used in data analysis.</p><p> Through New Literacies pedagogy, Mrs. Blazel positioned students as capable and active participators in learning, shifting the traditional educational paradigm. I found that despite straying from traditional pedagogy, Mrs. Blazel&rsquo;s students more than met high-stakes assessment scores and flourished in her classroom. This research contributes to the growing field of research on NL teaching, learning, high-stakes assessments in education.</p>

No description available.

No description available.

Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare tänker kring representation i valet av skönlitterär högläsningsbok. Utöver styrdokumenten har lärare stor frihet att själva välja hur kunskapsinnehållet ska förmedlas. Detta  innebär att ett visst innehåll inkluderas och ett annat innehåll exkluderas. Valet av innehåll baseras på lärarens normer, värderingar och tidigare erfarenheter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig faktor för barns läs- och skrivutveckling. Lärarens val av högläsningsbok är på så sätt relevant. Forskning visar även att det är en fördel att använda litteratur som inkluderar olika typer av normbrytande karaktärer för att läsaren ska kunna identifiera sig och öka förståelsen för andra människor och världen. Den här studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex stycken yrkesverksamma lärare. Resultatet av den här studien visar att lärarna till stor del inte har representation i form av genus, etnicitet och funktionsvariationer i åtanke när de väljer högläsningsböcker till klassrummet. Genus är den representation som är vanligast i de fall ett aktivt val görs. Den här studiens slutsats är att representation behöver få en större roll i valet av högläsningsbok för att medvetandegöra lärare om vilka normer, värden och värderingar de reproducerar genom sitt val av högläsningsbok.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.