Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser + 1 appendix.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 9 uppsatser.

No description available.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is becoming a more common diagnosis of younger children. In recent years the perception that some ingredients in our food may have a negative effect regarding the symptoms in children with ADHD has grown stronger. Children with ADHD often suffer from irritated bowel syndromes which affect their ability to digest food. This may result in malnutrition as well as a release of substances that are harmful.The purpose of this report is to compile and illustrate the knowledge of how special food, particular milk protein and gluten, may affect the symptoms of children with ADHD. Also, the report aims to evaluate if there should be changes made in Kindergarten to increase the well-being of these children. The report is a summary of research results on the effects milk protein and gluten have on children with ADHD.The majority of children with ADHD demonstrate decreased symptoms if they receive a diet without milk protein and gluten.If children with ADHD would be given a special diet excluding milk protein and gluten it is realistic to assume that their ADHD-symptoms might be reduced with a greater sense of well-being and quality of life as a result. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt mer vanligt förekommande diagnos hos förskolebarn. Uppfattningen om att en anpassad kosthållning kan lindra symtomen hos barn med ADHD har växt sig starkare de senaste åren. Barn med ADHD lider ofta av en irriterad tarm som har en störd matspjälkningsfunktion, vilket kan leda till att näringsämnen bryts ner ofullständigt och resulterar i näringsbrister och frisättning av ämnen som kan påverka oss negativt.Syftet med rapporten är att sammanställa och belysa kunskapen om hur kosten kan påverka symtomen hos barn med ADHD, med särskild inriktning på påverkan från mjölkprotein och gluten. Samt att belysa vilken nytta skolverksamheten kan ha av dagens forskning inom ämnet.Rapporten är en sammanställning av de forskningsresultat som finns inom ämnet ADHD-anpassad kost där mjölkprotein och gluten utesluts.Majoriteten av barn med ADHD påvisar en minskade symtom om de får en anpassad kost utan mjölkprotein och gluten.Om förskolan skulle erbjuda barn med ADHD en anpassad kost är det realistiskt att anta att deras ADHD-symtom skulle kunna minska med ett ökat välbefinnande som följd.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels på två farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus på substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider är små katjoniska molekyler som ingår i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De är kända för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har därför blivit föremål för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till läkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, såväl meticillinkänslig som –resistent. De visar på goda möjligheter att utvinna och utveckla verksamma och effektiva molekyler, såväl från naturliga peptider som syntetiserade. Då peptiderna är en utmaning att omvandla till läkemedel med hänsyn till produktionskostnader och stabilitet kan det dröja innan ett läkemedel för systemiska infektioner finns på marknaden. För lokalt bruk, till exempel för sårinfektioner och nasal eradikering, ser framtiden mer lovande ut. Kanske kommer antimikrobiella peptider aldrig att bli förstahandsbehandling, men det borde vara möjligt att utnyttja dem till förebyggande och/eller kompletterande behandling.