Forskning visar att människor huvudsakligen återger starkt emotionellt laddade händelser väl. Information och detaljer runt omkring händelsen har dock visat sig vara betydligt svårare att rapportera, jämfört med centrala detaljer som är kritiska för den känslomässiga upplevelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekter av emotionell arousal beträffande minne för central respektive perifer detaljinformation. Hypotesen var att negativt känsloladdad information påverkar minnet positivt beträffande centrala detaljer, men negativt för perifera detaljer. Två experiment utfördes, där kontrollgruppen i båda experimenten förevisades 15 neutrala färgbilder föreställande vardagliga situationer. Samma bildspel visades för experimentgruppen, förutom att den åttonde bilden var utbytt mot en arousal-väckande obehaglig bild. I experiment 1 testades undersökningsdeltagarnas minne av detaljer ifrån dessa bilder. I experiment 2 lades ett igenkänningstest till i ett försök att främja minne. Resultaten från båda experimenten var i linje med hypotesen då experimentgruppen mindes den centrala detaljen bättre än kontrollgruppen, och ytterst få undersökningsdeltagare kunde rapportera den perifera detaljen ifrån den arousal-väckande bilden. Studien visar att människor som bevittnat händelser av negativt känsloladdad karaktär inte kan förväntas rapportera en helhetsbild av händelsen, vilket är av yttersta vikt i vittnespsykologiska sammanhang.

<p>Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information. Slumpmässig fördelning användes. Resultatet visade att en veckas retentionsintervall inte påverkade minnesbilden men att en delförsökspersoner tog till sig den missvisande informationen och inkorporerade den i sin minnesbild. En större generalisering kan ej genomföras men resultaten påvisar betydelsen av missvisande information samt centrala och perifera detaljer för vittnes utsagor.</p>

Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information. Slumpmässig fördelning användes. Resultatet visade att en veckas retentionsintervall inte påverkade minnesbilden men att en delförsökspersoner tog till sig den missvisande informationen och inkorporerade den i sin minnesbild. En större generalisering kan ej genomföras men resultaten påvisar betydelsen av missvisande information samt centrala och perifera detaljer för vittnes utsagor.