Bakgrund: Det har visat sig genom tidigare forskning att patienter upplever brister i bemötandet från sjuksköterskor i vården och att detta leder till att de känner sig osäkra, osynliga och inte delaktiga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysprocessen presenteras utifrån datainsamling och urval, genomförande och dataanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och fyra subteman. Tema 1: Organisatoriska förutsättningar med subteman, att arbeta över professionens gränser och sträva efter teamwork samt att arbetsmiljön påverkar personcentrerat arbetssätt. Tema 2: Relationens betydelse med subteman, att kommunikationen har betydelse och att sträva efter patientens delaktighet. Slutsats: Sjuksköterskor uttrycker en önskan om att sträva efter en vårdande relation, se personen som en unik individ, göra denne delaktig samt värna om integritet och värdighet hos patienter. Sjuksköterskor har dock svårt att utöva ett personcentrerat arbetssätt i klinisk praxis då det framgår att hinder som bristande förutsättningar i vårdmiljö och vårdverksamhet står i vägen för detta. Dessa hinder utgjordes av bristande teamsamarbete, otillräcklig kommunikation mellan olika professioner, tidsbrist samt en kultur på arbetsplatsen som inte stödjer ett personcentrerat arbetssätt.

Bakgrund: För att vården av patienter med demenssjukdom ska uppnå en god kvalité bör den utgå från personcentrerad vård. I den personcentrerade vården läggs fokus på personen bakom sjukdomen, där sjuksköterskan individanpassar vården efter patientens behov. Enligt lagar och riktlinjer, bör vårdpersonal tillgodose en god vård som är grundad på respekt för självbestämmande, delaktighet samt integritet. Däremot upplever inte alltid patienter och anhöriga att personcentrerad vård tillämpas. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat arbetssätt i olika vårdkontext. Metod: kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: det framkom två teman och fem subteman. Första temat blev Relationella utmaningar, följt av subteman: Att se hela patienten, Att skapa relationer och Att individanpassa vården. Det andra temat blev Organisationella utmaningar, följt av subteman: Att förhålla sig till kunskap och Att relatera till arbetsmiljön. Slutsats: sjuksköterskor belyser vikten av att se hela patienten genom att ta del av patientens livsberättelse, skapa relationer, och slutligen att individanpassa vården för att tillgodose personcentrerad vård. De erfor även att arbetsmiljön försvårade tillämpningen av personcentrerad vård.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.