Kommunikationspartnerträning (KPT) är en intervention vid afasi som erbjuds närstående till personer med afasi. Interventionen involverar träning med logoped där den närstående lär sig strategier för att kunna kommunicera med personen med afasi på bästa möjliga sätt. Det finns begränsat med forskning om närståendes perspektiv och upplevelser av KPT, särskilt vad gäller de faktorer som kan få en närstående att tacka nej till träningen. Möjliga anledningar och faktorer till att tacka nej har enbart spekulerats kring i tidigare forskning. Denna studie syftar därför till att utforska varför närstående tackar ja respektive nej till KPT, faktorer som kan öka benägenheten till vartdera beslutet samt upplevelsen av genomförd KPT. Intervjuer genomfördes med fyra deltagare som har blivit erbjudna KPT, där två hade tackat ja till erbjudandet och två hade tackat nej. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visade att det inte fanns någon tvekan att tacka ja till erbjudandet för de deltagare som genomgått träningen. Det fanns flera faktorer som spelade in i beslutet att tacka nej. Faktorer som ökade benägenheten att tacka ja eller nej till erbjuden KPT var relationen till och synen på logopeden och på rehabiliteringsvården i stort, samt hur erbjudandet om KPT presenterades. Vidare ansågs tidpunkten för erbjudandet vara viktig, och flera av deltagarna beskrev att de önskat återkommande erbjudanden om KPT under rehabiliteringsprocessen. De som genomgått KPT upplevde träningen som givande och att den hade stärkt kommunikationen mellan den närstående och personen med afasi. Då det var få deltagare som deltog, bör studien främst betraktas som en pilotstudie inför fortsatt forskning. För att bättre förstå närståendes perspektiv och upplevelser av KPT är ett större urval viktigt i framtida studier.  Nyckelord: Afasi, personer med afasi, närstående, kommunikationspartnerträning / Communication partner training (CPT) is a part of aphasia therapy which most often targets family members of the person with aphasia. The therapy involves a speech and language pathologist teaching family members  strategies to better communicate with the person with aphasia. There is limited research on the family members’ perspectives and experiences with CPT, especially regarding the factors that could make someone decline the training. Potential reasons for this have only been speculated about in prior research. Therefore, this study aims to explore why family members accept or decline CPT in Sweden, what factors influence each decision and the experiences of family members who have completed CPT. Interviews were performed with four participants who were offered CPT, two of which had completed CPT and two that had declined the offer. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results showed that there was no hesitation to accept the offer for the participants that had participated in the training. There were several factors that contributed to the decision to decline the offer. Factors that increased the inclination to accept or decline the offer of CPT were: the relationship with the speech- and language pathologist and the view on the rehabilitation care in general, and how the offer was presented. Another theme that was brought up was the importance of the timing of the offer. Most participants desired recurring offers of CPT throughout rehabilitation. The results showed that the participants that had gone through CPT thought that the training was rewarding and that it strengthened the communication between the family member and the person with aphasia. Since the study had a small number of participants, it should be regarded as a pilot study for future research. In order to better understand the family members’ perspective and experiences of CPT, future studies with larger samples are needed. Keywords: Aphasia, persons with aphasia, family member, communication partner training

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Around 30,000 people in Sweden suffer stroke every year, out of which about 12,000 end up with language difficulties, aphasia. Behind every person with aphasia there are significant others whose lives are also affected. Studies of how aphasia affects the health of these people are few. The overall aim of the present study was to examine how significant others of people with aphasia perceive their life situation, and how their quality of life is affected by the illness of their partner. Spouses of people with aphasia were contacted through aphasia groups and the Swedish Aphasia Association. A total of eleven people participated in the study, which consisted of the health survey SF-36 and semi-structured interviews. The results indicated that men, working people, and people at retirement age are at risk of having a lower health-related quality of life, by living with a person suffering from aphasia. Other factors that seemed to contribute to a lower quality of life were; a more severe aphasia, a big work load at home, less mutual activities as a couple, and a general decrease of communication in everyday life. The conclusion is therefore, that the health-related quality of life is at risk of becoming negatively affected by living with a person who suffers from aphasia. / Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige och av dem drabbas cirka 12 000 av språkliga svårigheter i form av afasi. Bakom varje person med afasi finns det anhöriga, vars liv också påverkas. Hur afasin påverkar den anhöriges hälsa är inte väl studerat. Det övergripande syftet med föreliggande studie var därmed att undersöka hur anhöriga, till personer med afasi, uppfattar sin egen livssituation, samt hur deras livskvalitet påverkas av den närståendes sjukdom. Partner till personer med afasi kontaktades genom afasigrupper och afasiföreningar. Totalt valde elva personer att deltaga i studien, vilken bestod av hälsoenkäten SF-36 samt en semistrukturerad intervju. Resultaten pekade på att män, yrkesverksamma och personer i pensionsålder riskerar att få en lägre hälsorelaterad livskvalitet av att leva med någon med afasi. Övriga faktorer, som tycktes bidra till en lägre livskvalitet, var en svårare afasi, en hög börda i hemmet, färre gemensamma aktiviteter som par samt en generell försämring av kommunikationen i vardagen. Slutsatsen är därmed att den hälsorelaterade livskvaliteten riskerar att påverkas negativt av att leva med en person som drabbats av afasi.