I det svenska samhället finns flera olika religiösa församlingar etablerade och i dagens globala kontext är frågor och forskning rörande migration och religion mer aktuella än någonsin. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre unga kvinnor med invandrarbakgrund som tillhör en rumänsk pingstförsamling belägen i Skåne skapar och vidmakthåller mening kring sitt religiösa engagemang samt huruvida det finns några samband mellan etnicitet och religiös engagemang. Metoden som använts har varit kvalitativ intervju och teorierna som har varit utgångspunkt i undersökningen har varit kunskapssociologi och teorier kring migration. Resultatet av undersökningen visade att det var relativt enkelt för de unga kvinnorna att skapa och vidmakthålla mening kring sitt religiösa engagemang som en följd av gruppens ständiga förstärkning. Resultatet visade även att det samband som finns mellan etnicitet och religiös engagemang beror på viljan att anpassa sig till religonens ställning i Sverige och religionsutövningen i en svensk pingstförsamlingen och viljan att bevara vissa aspekter från hemlandet.

<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.