Studded tires are widely used during the winter season in the Nordic countries due to their performance qualities in extreme cold temperatures, however they cause wear on the road surface. This is not only an economic problem but also a health problem due to amount of airborne wear particles that are generated.  Therefore, a test method under controlled laboratory conditions for tire and road wear is needed. In this thesis,studded tire wear on concrete road samples are studied using two test equipments; a Pin on disc and a British pendulum rig test.  Three different types of concrete road materials and two different types of tire stud geometries were used in the study. The road sample wear ranks the same in both test equipment’s following the rebound hardness of the concrete material. For the two studded tires samples differences in the amount of wear could be noticed. One possible explanation here is the wear dependence on the velocity due to the difference in simulated vehicle speed for the two tests equipment’s. / Dubbdäck används i stor utsträckning under vintersäsongen i Norden på grund av deras prestandaegenskaper i kalla temperaturer. Ett problem med dubbdäck är att de orsakar slitage på vägytan. Detta är inte bara ett ekonomiskt problem utan också ett hälsoproblem då en del av slitaget är partiklar som är luftburna och inandningsbara. Därför finns det ett behov av testmetoder för däck och vägslitage i kontrollerad laboratoriemiljö. I denna studie utvärderas dubbdäcksnötning i två testutrustningar; den brittiska vägpendeln och en pinne-på-skiva maskin. Prov utfördes med tre olika vägvarianter av betong och två olika dubbgeometrier. Storleken på nötningen rankades den samma för de olika vägbeläggningarna i de två olika provutrustningarna. Dock så inverkade dubbgeometrin på resultatet och olika nivåer på vägslitage kunde noteras för de två dubbvarianterna i beroende på val av provutrustning. En möjlig förklaring kan vara ett hastighetsberoende av nötningen då de två olika provutrustningarna simulerar olika fordonshastigheter.

Due to their adverse health effects emissions have been regulated for over three decades. Brake wear particulate matter is the most important non-exhaust source, however current knowledge is mainly limited to observational studies. This thesis aims to investigate relations between the brake system contact conditions and the related emissions on a model scale; validate the results on a component level; and understand to what extent they are significant on a full-scale. Paper A investigates the influence of nominal contact pressure on a model scale. Results show that higher pressure corresponds to higher emissions Paper B investigates the influence of the nominal contact pressure, for different friction materials, on a model scale. A temperature threshold, responsible for a relevant emission increase, is identified. Paper C investigates particle characteristics and wear mechanisms for different nominal contact pressures, on a model scale. Results show an enhanced tribo-layer at higher pressure levels. Paper D investigates the influence of brake system conditions on emissions, on a model scale. Results show that frictional power is the most important parameter. A transition temperature independent of the contact condition is identified. Paper E investigates similarities occurring on a component scale and a model scale in terms of emissions. Results show a promising correlation, and the possibility of using a pin-on-disc tribometer for R&amp;D activities. Paper F investigates analogies occurring on a component scale and a model scale, in terms of friction performance, fictional surface and chemical composition. Results show similar phenomena occurring for the two test stands. Paper G analyses real brake system working conditions in a urban environment defining, by means of an inertia dyno bench, the related emissions. Results reveal emission factors compliant to EURO6 and EURO2 regulations, in terms of number and mass, respectively. / På grund av deras negativa hälsoeffekter har partikel emissioner reglerats i över tre årtionden. Bromsslitagepartiklar är den viktigaste icke-avgaskällan, men nuvarande kunskaper är huvudsakligen begränsade till observationsstudier. Avhandlingen syftar till att undersöka förhållandena mellan bromssystemets kontaktförhållanden och de relaterade utsläppen på modellskala. Validera resultaten på komponentnivå och förstå i vilken utsträckning de är betydande i full skala. Papper A undersöker påverkan av nominellt kontakttryck i en modellskala. Resultat visar att högre tryck motsvarar högre utsläpp. Papper B undersöker påverkan av det nominella kontakttrycket, för olika friktionsmaterial, i modellskala. En temperaturtröskel,  för en emissionsökning identifieras. Papper C undersöker partikelegenskaper och slitagemekanismer för olika nominella kontakttryck, i en modellskala. Resultat visar ett förbättrat triboskikt vid högre trycknivåer. Papper D undersöker påverkan av bromssystemets förhållanden på utsläpp i en modellskala. Resultat visar att friktionskraften är den viktigaste parametern. En övergångstemperatur oberoende av kontaktförhållandet identifieras. Papper E undersöker likheter som uppträder på komponentskala och  modellskala när det gäller emissioner. Resultatet visar en lovande korrelation, och möjligheten att använda en pinne-på-skiva-tribometer för FoU-aktiviteter. Papper F undersöker analogier som förekommer på en komponentskala och en modellskala, vad gäller friktionsprestanda, friktionsyta och kemisk sammansättning. Resultat visar liknande fenomen som förekommer för de två testskalorna. Papper G analyserar verkliga bromssystem arbetsförhållanden i en stadsmiljö som definierar, med hjälp av en tröghetsdyno bänk, de relaterade utsläppen. Resultatet visar utsläppsfaktorer som är förenliga med EURO6 och EURO2-reglerna, i fråga om antal respektive massa. / <p>QC 20170808</p> / REBRAKE Project