Univ., Diss.-2004--Halle-Wittenberg, 2003.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1972. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Sveriges resultat i matematik i PISA-undersökningarna har sjunkit i varje undersökning. Sverige har gått från att ha legat över OECDs medelvärde för matematik, till att ligga under det. Sedan dess uppstart i slutet på 90-talet har resultaten från PISA-undersökningarna fått mer och mer uppmärksamhet i media. Varje gång resultaten från den senaste PISA-undersökningen publiceras skrivs det otaliga artiklar med dramatiska rubriker, så som "Sverige sämst i klassen" och "PISA chock". Vad alla dessa artiklar har gemensamt är att de använder sig av resultaten av PISA-undersökningarna utan att ifrågasätta dem. Sällan ser man en artikel som kritiskt granskar PISA-undersökningarna. Därför är syftet med denna konsumtionsuppsats att undersöka och lyfta fram kritik riktad mot PISA-undersökningarna och dess huvudman OECD, specifikt kritik som avser innehåll och kvalitet av PISA-undersökningarna och dess tolkning och användning med särskilt fokus på matematik. Detta har gjorts genom en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att det finns goda skäl till att ifrågasätta PISA-undersökningarna. Syftet med PISA-undersökningarna är att undersöka effektiviteten av ett skolsystem. Metoden för att undersöka detta är ett standardiserat test som ej utgår ifrån deltagarländernas läroplaner. Litteraturen visar att syftet med PISA-undersökningarna inte går ihop med dess metod. Liknande motsägelser finns beskrivna i litteraturen om uppgifterna i PISA-undersökningarna. Uppgifter ska vara autentiska, tidsenliga och baserade i elevers vardag, men samtidigt får de inte favorisera någon kultur eller land så de bearbetas om till att vara kulturellt neutrala. Resultaten från PISA-undersökningarna ger ingen tydlig orsak-verkan effekt vilket gör att de inte är användbara inom utbildningspolitiken

Målen för läsförståelse i läroplanen (Lgr 11) är högt satta, men enligt senare års PISA-tester sjunker läsförståelsen bland svenska högstadieelever. I denna uppsats görs en kvalitativ undersökning av hur tre skolor med undervisning på högstadienivå arbetar för att förbättra läsförståelsen – dels hur undervisning i läsförståelse bedrivs på ordinarie svensklektioner och hur det arbetet förhåller sig till kända undervisningsmodeller (reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning samt begreppsorienterad läsundervisning), och dels om det finns satsningar på läsförståelsefrämjande verksamhet utöver undervisningen på svensklektionerna. Dessa satsningar kan t.ex. vara fortbildning om läsförståelse för skolans lärare, extra stöd till elever med behov därav eller ämnesövergripande arbete med ökad läsförståelse som mål. Undersökningen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare och tre rektorer som arbetar på två högstadieskolor respektive en kommunal vuxenskola med undervisning på grundskolenivå. De tre skolorna har organiserat sitt arbete med läsförståelse på olika sätt och även arbetets utbyggnad skiljer mellan skolorna. Lärarna använder sig av många olika metoder för att förbättra elevernas läsförståelse, och även om vissa arbetssätt är återkommande, saknas konsensus. Två av skolorna deltar i fortbildningar om läsförståelse, den tredje har ännu inte beslutat om deltagande i fortbildning.

I denna studie undersöks likheter och skillnader i synen på läsande och läsförståelse mellan LPO94, LGR11 och PISA-undersökningen. Detta uppnås genom att studera dessa tre texter och på det sättet finna dessa likheter och skillnader. Studien visar att det har skett en förändring i synen på läsande och vilken typ av kunskap som krävs för att på bästa sätt ta till sig en text. LPO 94 lägger ett större fokus på läsaren vars erfarenheter och liv påverkar läsandet men också att läsande ska roa, skapa intresse och utveckla läsaren. LGR 11 har stora likheter med PISA och de båda lägger större fokus på den korrekta tolkningen. Texten är här fast och det är bara läsarens förmåga som bestämmer om den får ut det korrekta budskapet. Fokus har också minskat på den personliga utvecklingen som texter kan leda till för att istället handla om att lära sig lässtrategier för att tolka olika texter korrekt. Denna förändring kan tolkas som att det skett en förändring i tolkningen av vad läsande innebär från en mer traditionell och vid syn till en mer riktad mot arbetskraft försörjning och global ekonomisk konkurrenskraft vilket är vad PISA menar att de står för.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna. När förekomsten av olika symboltyper jämförs med hur höga krav uppgiften ställer på läsförmåga finns det inget som tyder på att förekomsten av olika symboltyper har något samband med hur höga krav på läsförmåga en uppgift ställer.

Inaug.-Diss.--Munich, 1961. / Vita. Bibliography: p. [ix]-xv.

Zugl.: Halle (Saale), Universiẗat, Diss., 2003/2004.

Habilitationsschrift--Rechts- und staatswissenschaftliche Fakultät--Zürich, S.d. / Date 1978 d'après la préface. Bibliogr. 1 p.

Thesis (Ph. D.)--New York University, 1975. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 285-296).