Sveriges resultat i matematik i PISA-undersökningarna har sjunkit i varje undersökning. Sverige har gått från att ha legat över OECDs medelvärde för matematik, till att ligga under det. Sedan dess uppstart i slutet på 90-talet har resultaten från PISA-undersökningarna fått mer och mer uppmärksamhet i media. Varje gång resultaten från den senaste PISA-undersökningen publiceras skrivs det otaliga artiklar med dramatiska rubriker, så som "Sverige sämst i klassen" och "PISA chock". Vad alla dessa artiklar har gemensamt är att de använder sig av resultaten av PISA-undersökningarna utan att ifrågasätta dem. Sällan ser man en artikel som kritiskt granskar PISA-undersökningarna. Därför är syftet med denna konsumtionsuppsats att undersöka och lyfta fram kritik riktad mot PISA-undersökningarna och dess huvudman OECD, specifikt kritik som avser innehåll och kvalitet av PISA-undersökningarna och dess tolkning och användning med särskilt fokus på matematik. Detta har gjorts genom en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att det finns goda skäl till att ifrågasätta PISA-undersökningarna. Syftet med PISA-undersökningarna är att undersöka effektiviteten av ett skolsystem. Metoden för att undersöka detta är ett standardiserat test som ej utgår ifrån deltagarländernas läroplaner. Litteraturen visar att syftet med PISA-undersökningarna inte går ihop med dess metod. Liknande motsägelser finns beskrivna i litteraturen om uppgifterna i PISA-undersökningarna. Uppgifter ska vara autentiska, tidsenliga och baserade i elevers vardag, men samtidigt får de inte favorisera någon kultur eller land så de bearbetas om till att vara kulturellt neutrala. Resultaten från PISA-undersökningarna ger ingen tydlig orsak-verkan effekt vilket gör att de inte är användbara inom utbildningspolitiken

Syftet med den här kunskapsöversikten är att lyfta fram forskning som visar på skillnader i läsutveckling mellan pojkar och flickor. Detta görs utifrån frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsförmåga? Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga? Vilka faktorer kan bidra till dessa skillnader? De artiklar vi har valt ut för kunskapsöversikten har vi hittat i databasen ERIC (ProQuest). I våra sökningar valde vi ut studier som handlade om läsutveckling och som i första hand var i en nordisk kontext. Utifrån de sökkriterier vi använde oss av genererades åtta artiklar som vi ansåg var relevanta. Dels var det artiklar som använde PISA-undersökningar som grund för sina studier, och där vi kunde se en jämförelse med yngre elevers läsförmåga, dels var det artiklar som visade longitudinella resultat. Resultaten visar att det finns skillnader i läsförmåga hos pojkar och flickor, men att anledningen till dessa skillnader är svåra att förklara. Det finns också andra faktorer som är relevanta i sammanhanget, såsom bland annat föräldrars utbildningsbakgrund, kulturella samtal i hemmet, och föräldrarnas härkomst. Det är dock oklart om dessa faktorer är orsaken till skillnaden mellan könen eller om de snarare är ytterligare faktorer som kan försvåra eller hjälpa inlärningsprocessen för eleverna.