Abstract Sea level rises are expected to be a problem for both Helsingborg and Malmö. The municipal planning of the coast is vital for the management of future sea level rise. In recent decades, the planning of cities has been characterized by a neoliberal ideal. The neoliberal planning ideal is also found in municipal coastal planning, where the coastal areas are adapted to the city's visions. However, the future is uncertain and the strategies vary both in design and time span. It appears that the future technology is the solution to the abstract problems that await. The localization of resources in coastal areas risks contributing to social problems when investments from the municipality benefit socio-economically strong groups by making the area more attractive and more exclusive. Our data collection consists of a document analysis and two supplementary interviews. The analysis is based on the concept "for whom is the city built". This to be able to describe the contradictions that arise when the planned vision ignores the city's continuous and gradual changes. By examining two geographically similar municipalities, we have performed a comparative case study where we have examined planning documents and performed two interviews. We conclude that the strategic coastal planning risks contributing to social inequalities where socio-economically strong groups are prioritized. / Sammanfattning Havsnivåhöjningar förväntas bli ett problem för både Helsingborg och Malmö. Den kommunala planeringen av kusten är vital för hanteringen av framtida havsnivåhöjningar. Planeringen av städer har under de senaste decennierna präglats av ett nyliberalt ideal. Det nyliberala planeringensidealet återfinns även i den kommunala kustplaneringen, där kustnära områdena anpassas till stadens visioner. Framtiden är emellertid oviss och strategierna varierar både i utformning och tidsspann. Det framgår i plan-dokumenten att tekniken ska vara lösningen på de abstrakta problem som havsnivåhöjningar bidrar med. Lokaliseringen av resurser kring kustområden riskerar att bidra till segregering när investeringar från kommunen gynnar socioekonomiskt starka grupper genom att göra området attraktivare och mer exklusivt. Vår empiriinsamling har bestått av en dokumentanalys samt två kompletterande intervjuer. Detta diskuteras utifrån teori baserad på begreppet “för vem byggs staden”. Det här för att kunna beskriva de motsättningar som uppstår när den planerade visionen ignorerar stadens kontinuerliga och gradvisa förändringar. Genom att granska två geografiskt lika kommuner har vi kunnat genomföra en fallstudie där vi menar att den strategiska kustplaneringen riskerar att bidra till sociala ojämlikheter där framförallt socioekonomiskt starka grupper premieras.