Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar. Samtliga kommuner i undersökningen fortsätter med exploatering i riskområde och tar med i sina beräkningar att skydd skall uppföras längs kusten som omger de tätbebyggda områdena. För de mer glesbebyggda orterna, med övervägande del småhusbebyggelse, är risken stor att dessa hamnar utanför kommunens skyddsåtgärder och får därmed själv ansvara för att skydda sin fastighet. Kommunerna har inget svar på hur de skyddsåtgärder som de planerar för, ska finansieras utan förväntar sig att staten ska ta ansvar för denna framtida problematik.I kommunerna råder en viss motsägelsefullhet gällande hur nybyggnation ska hanteras. De egna framtagna styrdokumentens riktlinjer frångås, som jag uppfattar det, delvis beror på osäkerheten inför hur den framtida havsnivåhöjningen kommer utveckla sig i kombination med att efterfrågan är stor på bostäder i attraktiva kustnära lägen.

Abstract Sea level rises are expected to be a problem for both Helsingborg and Malmö. The municipal planning of the coast is vital for the management of future sea level rise. In recent decades, the planning of cities has been characterized by a neoliberal ideal. The neoliberal planning ideal is also found in municipal coastal planning, where the coastal areas are adapted to the city's visions. However, the future is uncertain and the strategies vary both in design and time span. It appears that the future technology is the solution to the abstract problems that await. The localization of resources in coastal areas risks contributing to social problems when investments from the municipality benefit socio-economically strong groups by making the area more attractive and more exclusive. Our data collection consists of a document analysis and two supplementary interviews. The analysis is based on the concept "for whom is the city built". This to be able to describe the contradictions that arise when the planned vision ignores the city's continuous and gradual changes. By examining two geographically similar municipalities, we have performed a comparative case study where we have examined planning documents and performed two interviews. We conclude that the strategic coastal planning risks contributing to social inequalities where socio-economically strong groups are prioritized. / Sammanfattning Havsnivåhöjningar förväntas bli ett problem för både Helsingborg och Malmö. Den kommunala planeringen av kusten är vital för hanteringen av framtida havsnivåhöjningar. Planeringen av städer har under de senaste decennierna präglats av ett nyliberalt ideal. Det nyliberala planeringensidealet återfinns även i den kommunala kustplaneringen, där kustnära områdena anpassas till stadens visioner. Framtiden är emellertid oviss och strategierna varierar både i utformning och tidsspann. Det framgår i plan-dokumenten att tekniken ska vara lösningen på de abstrakta problem som havsnivåhöjningar bidrar med. Lokaliseringen av resurser kring kustområden riskerar att bidra till segregering när investeringar från kommunen gynnar socioekonomiskt starka grupper genom att göra området attraktivare och mer exklusivt. Vår empiriinsamling har bestått av en dokumentanalys samt två kompletterande intervjuer. Detta diskuteras utifrån teori baserad på begreppet “för vem byggs staden”. Det här för att kunna beskriva de motsättningar som uppstår när den planerade visionen ignorerar stadens kontinuerliga och gradvisa förändringar. Genom att granska två geografiskt lika kommuner har vi kunnat genomföra en fallstudie där vi menar att den strategiska kustplaneringen riskerar att bidra till sociala ojämlikheter där framförallt socioekonomiskt starka grupper premieras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner. Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden. Samtliga kommuner är överrens om att exploateringar ska ske i anslutning till befintliga tätorter och oexploaterade områden ska låtas bli. När det gäller erosionsrisker och havsnivåhöjningar visade resultatet på att det finns tre grupper som kommunerna kunde delas in i: Kommuner med planering, kommuner som hänvisar till att planer är på väg och sedan kommuner som inte nämner något om riskerna i sin översiktsplan. Indelningen påvisade att det var få kommuner som hade klara planer på hur dessa risker skulle förebyggas. Dock var det många kommuner, ca 60 %, som hänvisade till att de ska planera för dessa risker i kommande översiktsplan. Slutligen förhöll sig kommunerna ganska väl till länsstyrelsens rekommendationer.  Det finns naturligtvis undantag, då kommunerna ansåg att området kan vara till något annat än vad länsstyrelsen rekommenderade. Men i huvuddrag var kommunernas översiktsplaner någorlunda sammanstämmig med länsstyrelsens råd.

Den globala medelhavsnivån stiger och är ett oåterkalleligt fenomen som kommer fortsätta att stiga flera tusen år framöver. Studien syftar till att förstå hur kustkommunerna, Malmö och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassningsåtgärder för att hantera utmaningar med havsnivåhöjningar, såväl som med rådande styrning och ansvarsfördelningen. Studien undersöker även kommunernas syn på havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.  Resultatet från studien visar på ett behov av ett längre tidsperspektiv, bortom 100 år för att möta utmaningarna med havsnivåhöjningar. Det rådande synsättet på havet som en fiende behöver således förändras för att åstadkomma en effektivare planering. Det krävs bland annat ett förändrat synsätt där havet ses som en medspelare och tar hänsyn till havets dynamik, men även alternativa åtgärder som utgår från ett längre perspektiv. Utmaningar kring styrning och ansvarsfördelning har identifieras som centrala i arbetet för en effektivare planering med havsnivåhöjningar. Det krävs inte bara tydligare strukturer för samarbete och ansvarsfördelning, utan även en bättre lagstiftning som främjar agerande över passivitet. / Global sea level rise is a phenomenon that is irreversible and will continue to rise for thousands of years to come. The study aims to understand how the coastal municipalities, Malmö and Trelleborg, reason about strategies and adaptation measures to address the issue of sea level rise, as well as the current governance and responsibility. The study also examines the municipalities' approach to the sea and the decision on the time perspective in planning.  The results of the study show a need for a longer time perspective, beyond 100 years, to meet the challenges of sea level rise. The current approach to the sea as an enemy therefore needs to shift in order to achieve a more effective planning. This requires, among other things, a change in approach where the sea is seen as a co-player and takes into account the dynamics of the sea, but also alternative measures based on a longer-term perspective. Challenges related to governance and the delegation of responsibilities have been identified as crucial in the work towards a more effective planning for sea level rise. Not only do we need explicit structures for governance and accountability, but also improved legislation that promotes action over inaction.

I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar, ökar även behovet av klimatanpassning av den fysiska miljön. Trots behovet av klimatanpassning råder det tveksamheter kring hur proaktiva de svenska kommunerna är gällande deras klimatanpassningsarbeten, där det finns nationell information och reglering som uppmanar kommunerna att genomföra klimatanpassningsarbeten. Det råder även tveksamheter inom forskningsläget kring hur planerarna förhåller sig till klimatanpassning inom sitt yrkesutövande. Sammantaget blir det relevant att undersöka hur kommunerna resonerar kring och planerar för klimatanpassning.   Studien pekar mot att de svenska kommunala klimatanpassningsstrategierna utformas med målet att kunna skydda den befintliga byggda miljön, men att kommunerna även prioriterar skapandet av naturmiljöer som upplevs som estetiskt tilltalande och attraktiva. Det orsakar en konflikt med den statliga ledningen som prioriterar skydd av naturmiljöerna, och därmed strategier som reträtt, till en högre grad än kommunerna. Där den nationella styrningen kan ha lett till att kommunerna agerar för att motverka klimatförändringarnas effekter, men kommunerna väljer andra strategier och policys än de som i princip prioriteras från statligt håll.