Risk ligger i tiden och har blivit ett naturligt språk för det militära etablissemanget, med det följer även frågor om språkliga definitioner, divergerande bedömningar och tillämpningar av olika metoder för att hantera risk.Uppsatsen undersöker hur risk och riskhantering representeras på olika militära ledningsnivåer och på vilket sätt riskhantering omhändertas i planeringsmodeller dessa nivåer. Resultatet visar att risk och riskhantering på olika ledningsnivåer i Försvarsmakten kan förstås som komplex och varierad i sin medvetenhet i tillämpning av begrepp, processer och metoder. Skillnaderna mellan ledningsnivåerna är att risk inte definieras fullt ut och att risk definieras olika på olika nivåer och används med varierande innebörd. Riskhantering definieras på strategisk nivå, men inte på någon av de övriga ledningsnivåerna. Riskhanteringsprocessen beskrivs bara på den taktiska ledningsnivån. Det finns en uttalad medvetenhet om att risker måste tas och att risker måste hanteras i olika metoder, men det ges endast begränsad vägledning i planeringsverktygen SPL och PUT, när riskhantering ska omsättas i praktiken.