<p>We travel more to day than we have ever done before and there is an abundance of destinations to choose from. All -destinations have vantages and disadvantages and the things that are favourable for one traveller can be the opposite for another. So the questions are, why do we have different opinions about the same destination and what is it that makes us choose one destination before another?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate if the demographic factor age has an influence on the Swedish traveller’s opinion about winter destinations. The thesis also investigates if there is a link between the traveller’s demography and their opinion of a destination. As an example the authors decide to make a comparison between the Alps and the Swedish mountains</p><p>The thesis is built on two primary source, a questionnaire study and interviews. The secondary source is literature and scientific articles concerning tourism, geography and marketing. It is also based on the homepages of Skistar and the ski lift organization.</p><p>The result shows that there is a deferens in the opinions between the Alps and the Swedish mountains, due to the demographic factor age. People have different needs because of their demographics. Income and children can have an influence on their opinions and priorities. It doesn’t mean that you have children or a high wage just because you are in a certain age. But age, income and family can place people in different social-classes, where they share the same opinions and values about a destination.</p> / <p>Idag reser vi mer än tidigare och det finns ett överflöd av destinationer som vi kan välja mellan. Alla resemål har sina för– och nackdelar och det som är positivt för en resenär kan vara något negativt för den andra. Så vad är det som gör att vi har olika uppfattningar om en destination?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om den demografiska faktorn, ålder, påverkar den svenske resenärens uppfattning om destinationerna Alperna och Svenska fjällen.</p><p>Studiens material bygger på två primära källor, en enkätundersökning och sex djupgående intervjuer. De sekundära källorna består av litteratur och vetenskapliga artiklar rörande turism, geografi och marknadsföring samt hemsidor från bland annat Skistar och Svenska liftanläggningars organisation.</p><p>Vi har valt två olika teorier för att kunna tolka och förstå människans olika uppfattningar om en plats. Den första teorin, Identitet och livsstil visar oss vem resenären är och de demografiska faktorerna kan ge en förklaring på varför vi har en viss identitet och livsstil. Attityd, attribut, tid och pengar är alla ett resultat av resenärens identitet och livsstil. Den andra teorin, platsbegreppet, ger oss möjligheten att visa att en plats kan uppfattas olika på grund av de demografiska faktorerna.</p><p>Undersökningens har visat att det finns skillnader i platsuppfattningen mellan Alperna och Svenska fjällen beroende åldern. Människor har olika behov beroende demografiska faktorer, där exempelvis inkomst kan påverkar rörelsen i rummet och barn i familjen kan påverkar en individs prioriteringar. Inget säger dock att bara för att du är i en viss ålder, har barn eller en viss inkomst så kommer du att uppfatta en destination på ett speciellt sätt. Men inkomst eller familjeförhållanden kan dela in människan i olika generella sociala klasser, där de ofta delar samma värderingar och uppfattning av en destination.</p>

We travel more to day than we have ever done before and there is an abundance of destinations to choose from. All -destinations have vantages and disadvantages and the things that are favourable for one traveller can be the opposite for another. So the questions are, why do we have different opinions about the same destination and what is it that makes us choose one destination before another? The purpose with this thesis is to investigate if the demographic factor age has an influence on the Swedish traveller’s opinion about winter destinations. The thesis also investigates if there is a link between the traveller’s demography and their opinion of a destination. As an example the authors decide to make a comparison between the Alps and the Swedish mountains The thesis is built on two primary source, a questionnaire study and interviews. The secondary source is literature and scientific articles concerning tourism, geography and marketing. It is also based on the homepages of Skistar and the ski lift organization. The result shows that there is a deferens in the opinions between the Alps and the Swedish mountains, due to the demographic factor age. People have different needs because of their demographics. Income and children can have an influence on their opinions and priorities. It doesn’t mean that you have children or a high wage just because you are in a certain age. But age, income and family can place people in different social-classes, where they share the same opinions and values about a destination. / Idag reser vi mer än tidigare och det finns ett överflöd av destinationer som vi kan välja mellan. Alla resemål har sina för– och nackdelar och det som är positivt för en resenär kan vara något negativt för den andra. Så vad är det som gör att vi har olika uppfattningar om en destination? Syftet med uppsatsen är att undersöka om den demografiska faktorn, ålder, påverkar den svenske resenärens uppfattning om destinationerna Alperna och Svenska fjällen. Studiens material bygger på två primära källor, en enkätundersökning och sex djupgående intervjuer. De sekundära källorna består av litteratur och vetenskapliga artiklar rörande turism, geografi och marknadsföring samt hemsidor från bland annat Skistar och Svenska liftanläggningars organisation. Vi har valt två olika teorier för att kunna tolka och förstå människans olika uppfattningar om en plats. Den första teorin, Identitet och livsstil visar oss vem resenären är och de demografiska faktorerna kan ge en förklaring på varför vi har en viss identitet och livsstil. Attityd, attribut, tid och pengar är alla ett resultat av resenärens identitet och livsstil. Den andra teorin, platsbegreppet, ger oss möjligheten att visa att en plats kan uppfattas olika på grund av de demografiska faktorerna. Undersökningens har visat att det finns skillnader i platsuppfattningen mellan Alperna och Svenska fjällen beroende åldern. Människor har olika behov beroende demografiska faktorer, där exempelvis inkomst kan påverkar rörelsen i rummet och barn i familjen kan påverkar en individs prioriteringar. Inget säger dock att bara för att du är i en viss ålder, har barn eller en viss inkomst så kommer du att uppfatta en destination på ett speciellt sätt. Men inkomst eller familjeförhållanden kan dela in människan i olika generella sociala klasser, där de ofta delar samma värderingar och uppfattning av en destination.

Syftet med studien är att undersöka människors egna definieringar av kulturhistoriska värden och hur dessa påverkar deras uppfattning av plats. Ett urval av boende i Strömsrum har intervjuats och en innehållsanalys har genomförts för att identifiera mönster i deras berättelser. Det huvudsakliga resultatet visar att deltagarna anser att tillgängliga fysiska lämningar är avgörande i deras definieringar av kulturhistoriska värden i relation till deras uppfattning av plats. Det framkommer också att de kulturhistoriska värdena som respondenterna definierar i vissa fall begränsar dem. Trots begränsningarna är de kulturhistoriska värdena så uppskattade att respondenterna upplever sig ha överseende med de negativa sidorna. / The purpose of this study is to examine people's definitions of cultural heritage values and how these affect their perception of place. A selection of residents in Strömsrum have participated in semi-structured interviews and a content analysis has been performed in order to expose patterns in their narratives. The main result reveals that the respondents consider available physical remnants as a determining factor for their definition of heritage values in relation to their perception of place. The result also shows that the respondents experience limitations in their everyday life by what they define as heritage values. However, they perceive their appreciation of the defined heritage values as to exceed the limiting aspects there of.