<p>För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.</p><p>Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.</p><p>Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.</p><p>En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.</p><p>Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa. Samtidigt bör en politik föras inriktad mot direkta investeringar som främjar teknikutveckling och privata investeringar på området.</p><p>Ett problem för utformning av politiken inom drivmedelsområdet rör distinktionen mellan försörjningstrygghet och klimatproblematik, där klimatproblematiken riskerar att hamna i skymundan.</p>

För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete. Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg. Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna. En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar. Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa. Samtidigt bör en politik föras inriktad mot direkta investeringar som främjar teknikutveckling och privata investeringar på området. Ett problem för utformning av politiken inom drivmedelsområdet rör distinktionen mellan försörjningstrygghet och klimatproblematik, där klimatproblematiken riskerar att hamna i skymundan.

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angående hur mycket man skulle lyssna på den folkliga opinionen när det gällde utvecklingen av kärnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har använt sig av i kärnkraftspolitiken 1986-2009, om de har låtit sig påverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhällets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har använt sig av ekonomisk styrning inom kärnkraftspolitiken och om/hur samhälleliga opinionsskiften påverkat styrningen. Resultaten visar att den allmänna opinionen inte har påverkat politikernas beslut i kärnkraftsfrågan och att politikerna har fattat sina beslut i samhällets intresse.

Sedan valnatten den 9 september 2018 har ingen regeringskonstellation kunnat tillträda i Sverige. En jämn mandatfördelning mellan de traditionella blocken har resulterat i ett komplext parlamentariskt läge som utlöst en regeringskris. Ett riksdagsparti som tillhör ingetdera av de traditionella blocken är Sverigedemokraterna. Partiet är Sveriges yngsta riksdagsparti och utmanar de etablerade partierna (övriga riksdagspartier) med sin politiska sakfråga. För att få utökad politiskt inflytande ställer Sverigedemokraterna krav på att deras politiska sakfråga ska vinna gehör i den politiska arenan. Studien visar att de etablerade riksdagspartierna och Sverigedemokraterna möts i en strategisk maktkamp i regeringskrisen 2018. De etablerade partierna bemöter Sverigedemokraterna antingen genom att anta utmaningen i deras sakfråga och närma sig en snarlik politik, eller genom att inta en motsatt position till Sverigedemokraternas politiska sakfråga. Studien utgick ifrån ett fall med två kontexter. Kontexterna utgår ifrån en statsministeromröstning samt Sverigedemokraternas besked inför en budgetreservation.

The overall aim of this study is to contribute to knowledge about the implementation of equality policies in public sector organisations. This is achieved through the development of a theoretical framework of feminist implementation studies. It involves the study of influential factors that impact upon the implementation process, with the aim of contributing to an understanding of the outcome of implementation processes within the equality policy field. The methodology used is based on qualitative case study research combined with a meta-analysis that allows for comparisons across cases. Four initiatives in the implementation of gender mainstreaming strategy were studied in different contexts, namely, two local municipalities and one government agency in Sweden. The main questions asked are: How was gender mainstreaming implemented? What were the main factors influencing the implementation process and why? What was the impact of change actors working to implement gender mainstreaming? The case studies were conducted using an interactive research approach where the different dilemmas encountered by the gender mainstreaming practitioners are used as a starting point for developing a joint learning process. The thesis comprises an introduction and five published papers. The main findings of the study include how the implementation process developed over time and the impact of the micropractices of the “gender mainstreamers” involved. The study provides insights into the factors influencing the implementation process, and how these factors change over time. Different types and levels of conflict, together and interlinked with different ambiguities, affect the practical work where dilemmas inherent in the concepts of “gender”, “equality” and “change” become central. Overall, the study shows how the specific preconditions for implementation of gender mainstreaming make the local arenas of implementation crucial for understanding the outcomes. / Syftet med avhandlingen är att bidra till kunskapen om implementeringen av jämlikhetsstrategier i offentliga organisationer. Detta görs genom utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för implementeringsstudier med ett feministiskt perspektiv. För att bidra till en ökad förståelse av de resultat som nås inom jämlikhetspolitiken studeras faktorer som påverkar implementeringsprocessen. Studien är baserad på kvalitativa fallstudier och en meta-analys som möjliggör jämförelser mellan fallstudierna. Fyra olika fall av implementering av jämställdhetsintegreringsstrategin har studerats utifrån olika kontexter; i två svenska kommuner och en statlig myndighet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställningar är: Hur implementerades jämställdhetsintegreringsstrategin? Vilka var de huvudsakliga faktorer som påverkade implementeringsprocessen och varför? Hur påverkades processen av de förändringsaktörer som arbetade med att implementera strategin? Fallstudierna har genomförts med en interaktiv forskningsansats i vilken olika dilemman i det praktiska arbetet har använts som utgångspunkt för en gemensam lärandeprocess med de som arbetat med implementeringen av strategin. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling och består av en introduktion och fem publicerade paper. Avhandlingens huvudsakliga resultat inkluderar hur implementeringsprocessen utvecklades över tid och den påverkan som "jämställdhetsintegrerarnas" mikropraktik haft på implementeringen. Avhandlingen visar vilka faktorer som påverkar  implementeringsprocessen samt att dessa varierar över tid. Olika slags konflikter påverkar tillsammans och sammanvävt med jämställdhetsstrategiers mångtydighet det praktiska arbetet i vilket dilemman rörande betydelsen av "kön", "jämlikhet/jämställdhet" och "förändring" blir centrala. Sammantaget visar avhandlingen hur de specifika förutsättningarna för implementering av  jämställdhetsintegreringsstrategin gör det lokala implementeringsarbetet avgörande för att förstå resultaten. / <p>The articles in this Ph.D. thesis are published in full text with kind permisson from Studentlitteratur (article I, II and V), TGV (article II) and VINNOVA (article IV).</p>

The purpose of this essay is to analyze why the Sweden Democrats (SD) continued to grow in the 2018 election, while the Danish Peoples Party (DF) lost over half of their support in the election in 2019. By using a structured, focused comparative method, the essay analyses the similar political systems of Denmark and Sweden, focusing on the traditional established parties’ different strategies to gain back the voters lost to populists. The analysis concludes that the success of SD and failure of DF can be contributed to ineffective strategies by Sweden’s traditional parties and a more effective strategy in the Danish case. Sweden’s established parties used isolating strategies by demonizing SD and their voters as extremists, paving way for SD to use populist political communication. In the danish case, most established parties have legitimized DF by co-opting their stances on immigration. The blue block has cooperated with DF in the Danish government.  By anchoring the analysis in theories about favorable conditions for populism, the main conclusion is that SD, because of the established parties’ isolating strategies, have been able to use populist political communication to present themselves as a distinct political alternative which mobilizes voters. DF have not had this opportunity, due to the co-optation, cooperation and broad consensus on their main issues