The purpose of writing this essay has been to find out what shape yoga has been given in Stockholm, as social processes have left their mark. With a mixed method we've performed a qualitative research to figure out how people reason regarding the subject and how the discourse forms by the active community. We have interviewed people who either teach yoga or performs yoga on a daily basis. We have also analyzed webpages belonging to yoga studios which are active in Stockholm. The central theories have been Durkheim’s theory about the holy and profane, also his theory about the ritual which has been reworked by Collins who added the theory about the symbol. McLeod’s theory about postcolonialism and Said’s theories about orientalism, exotification and the positioned superiority, has together with Askegaard and Eckhardt’s theory about the shapes of yoga also been important in this thesis. We have discovered that yoga has been shaped into two forms; a holiness which the yoga performers finds within themselves and the second form: a product of consumption which modifies to fit the market. / Syftet med att skriva denna uppsats är att ta reda på vad yoga har fått för form i Stockholm allteftersom sociala processer satt sin prägel. Vi har med blandad kvalitativ metod utfört en undersökning för att ta reda på hur centrala aktörer själva resonerar samt hur diskursen formas av aktörer. Vi har utfört intervjuer med personer som är aktiva som yogalärare alternativt utövar yoga på daglig basis. Vi har även utfört analyser av hemsidor tillhörande yogastudios som är verksamma i Stockholm. De teorier som varit centrala i arbetet är Durkheims teori om det heliga och det profana, samt hans teori om ritualen vilken utarbetats av Collins som även adderat teorin om symboler. Ytterligare teorier som varit centrala är McLeods beskrivning av den postkoloniala värld vi lever i, tillsammans med Saids teori om orientalism, exotifiering och den västerländska positionerade överlägsenheten. Slutligen har vi använt Askegaard och Eckhardts teorier om yogans skepnader. Vår studie resulterade i att vi identifierat två former yoga fått i Stockholm, ena formen är yoga som helighet utövare upplever inom sig och den andra formen är yoga som konsumtionsprodukt med exotiska inslag vilken anpassar sig efter marknaden.