Client-initiated threats and violence towards social workers is a widespread problem, nationally as well as internationally, where every third social worker is at risk. Social workers' vulnerability can, according to previous studies, conceivably be derived from the dual role of authority personnel, where they need to balance functions of support and control when facing clients. It appears from previous studies that social workers operating within children and young people are particularly exposed. The study aims to examine the experiences of client-initiated threats and violence of social workers in an authority position within children and young people. Through the study’s framing of questions, the study intends to examine how client-initiated threats and violence affect social workers’ professional role and possibilities for action, social workers’ strategies in dealing with client-initiated threats and violence, and to examine how the workplace views this problem. The empirical material was collected through semi-structured interviews with professionals. The selection of interviewees has been targeted and includes seven social workers in southern Sweden. A thematic analysis was used to identify key aspects considering the study’s framing of questions and the social workers’ experiences. Lipsky’s professionalism theory and Lazarus and Folkman’s coping theory have been applied to analyze the empirical material. The result shows that social workers’ professional role contains complex considerations between a helping role and setting boundaries in the meeting with clients, which can alter the possibilities for action. Consequently, this can threaten legal certainty and change the social workers’ democratic role in society. Furthermore, the result also shows different strategies being used both preemptively as well as remediatively in the meeting with a client. The strategies are individual and affected by the workplace’s resources. Thus, there is no unequivocal understanding of which strategies that can and should be used regarding client-initiated threats and violence. The workplace’s support is portrayed differently between the respondents, where the workplace’s safety climate affects how the social worker perceives client-initiated threats and violence. In light of this, there is a demand for an increased commitment from the management of the workplace, together with the social workers, to carry out a discussion regarding guidelines, support and policy for the organization to develop continuously. / Klientutövat hot och våld mot socialsekreterare är ett utbrett problem, såväl nationellt som internationellt, där var tredje socialsekreterare är utsatt. Socialsekreterares utsatthet kan enligt den tidigare forskningen härledas till den dubbla rollen hos myndighetsutövare, där de behöver balansera funktioner av stöd och kontroll i mötet med klienter. Det framgår av tidigare forskning att socialsekreterare som är verksamma i barn och ungdomsenheter är särskilt utsatta. Studien syftar till att undersökta erfarenheter av klientutövat hot och våld hos myndighetsutövande socialsekreterare inom barn och unga. Genom studiens frågeställningar ämnar studien att undersöka hur klientutövat hot och våld inverkar på socialsekreterares yrkesroll och handlingsutrymme, socialsekreterares strategier i mötet med klientutövat hot och våld och att undersöka hur arbetsplatsen betraktar detta problem. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma. Urvalet har varit målstyrt och omfattat sju socialsekreterare i södra Sverige. En tematisk analys användes för att identifiera centrala aspekter med utgångspunkt från studiens forskningsfrågor, utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Lipskys professionsteori och Lazarus och Folkmans copingteori har använts för att analysera det inhämtade empiriska materialet. Resultatet visar att socialsekreterares yrkesroll innehåller komplexa avvägningar mellan en hjälpande roll och gränssättning i mötet med klienter, vilket kan förändra handlingsutrymmet. Följaktligen kan detta hota rättssäkerheten och förändra socialsekreterares demokratiska roll i samhället. Resultatet visar även olika strategier som används både förebyggande samt avhjälpande i mötet med klient. Strategierna är individuella och påverkansbara av arbetsplatsens resurser. Därigenom finns det ingen entydig uppfattning om vilka strategier som kan och bör användas beträffande klientutövat hot och våld. Arbetsplatsens stöd skildras olika mellan respondenterna där arbetsplatsens säkerhetsklimat påverkar hur socialsekreteraren uppfattar klientutövat hot och våld. Mot bakgrund av detta finns en efterfrågan till ökat engagemang från arbetsplatsens ledning att tillsammans med socialsekreterarna föra en öppen diskussion gällande riktlinjer, stöd och policy för att verksamheten ska utvecklas fortlöpande.