Thesis (Ph.D.)--Duquesne University, 2004. / Title from document title page. Abstract included in electronic submission form. Includes bibliographical references (p. 90-97) and index.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1987.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1972.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1983.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1983.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1987.

Thesis (M.A.)--Northern Kentucky University, 2006. / Made available through ProQuest. Publication number: AAT 1434310. ProQuest document ID: 1136092721. Includes bibliographical references (p. 41-43)

ABSTRACTBackground: Thoracic surgery includes surgical diseases in the thorax and is dominated by coronary artery surgery. Pain after heart surgery is often most intense three to four days after the surgery. The pain treatment has improved over the last 20-30 years. Despite this, 30-50% report unbearable postoperative pain. Pain can in many cases be relieved by non- pharmacological methods such as Transcutaneous Electric Nerve Stimulation (TENS). TENS activates the body's own pain-relieving mechanisms by stimulating peripheral nerves. Aim: The aim of this study was to explore whether TENS has an effect on postoperative pain after thoracic surgery and to describe obstacles and opportunities for TENS as a pain management method. Method: The study has a descriptive design. The method of the study is a quantitative literature review that included 11 articles. The database PubMed was used to find articles. Result: TENS had a positive effect on self-estimated pain and reduced the consumption of analgesics after thoracic surgery. The few articles that included obstacles and opportunities showed that nurses perceived using TENS moderately difficult. Furthermore, they did not show any side effects. Conclusion: TENS as a pain management method after thoracic surgery relieves pain and reduces the consumption of analgesics, which could lead to less suffering for the individual, reduced burden on healthcare and a lower social cost.

Bakgrund: Utvecklingen inom kirurgi och anestesi har bidragit till att allt fler operationer utförs dagkirurgiskt då det minskar sjukhusvistelse för patienten och är kostnadseffektivt för vården. Det finns många fördelar med dagkirurgiska ingrepp men nackdelen är att ansvaret för den postoperativa återhämtningen läggs på patient och eventuella anhöriga att bevaka. Det är viktigt att vården förbereder patient och anhöriga inför hemgång med specifik information och instruktioner utifrån patientgrupp för att patienterna ska känna sig trygga. Syfte: Att studera postoperativ återhämtning efter dagkirurgisk operation. Metod: Studien har en randomiserad kontrollerad design. Studien omfattade 565 patienter som randomiserats till en interventions- och kontrollgrupp. Alla inkluderade svarade på Svensk Post-discharge Surgical Recovery Scale preoperativt och dag 28 postoperativt. Interventionsgruppen svarade även på mobilfrågor dag 1 – 14, 21 och 28 postoperativt. Resultat: I resultatet framkom att kvinnor hade sämre återhämtning jämfört med män och att den postoperativa återhämtningen skiljde sig mellan olika operationsgrupper. Ortopedpatienterna behövde längre tid för återhämtning, hade mer smärta, mer behov av vila, sämre rörlighet och behövde mer hjälp med ADL än övriga grupper. Det positiva med resultatet var att alla patienter uppgav lite besvär med illamående och yrsel vilket kan tyda på att patienterna fått bra PONV profylax inför hemgång. Konklusion: Författarna anser att det behövs fler studier som undersöker kvinnors postoperativa återhämtning. Resultatet styrker att ortopediska patienter kan behöva mer uppföljning efter hemgång och att mer specifik information utifrån ingrepp kan höja kvaliteten inom dagkirurgisk vård.

No description available.