Bakgrund: Delirium är ett vanligt förekommande tillstånd inom somatisk vård. År 2016 var 85 % av patienterna som diagnosticerades med delirium i Sverige 70 år eller äldre. Det finns många olika faktorer som bidrar till uppkomsten av delirium, bland annat hög ålder, hypertoni, att genomgå kirurgi, tidigare hjärtsjukdom eller stroke och kognitiva nedsättningar.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av delirium. Metod: En litteraturstudie där resultatet grundas på tio kvalitativa originalartiklar med intervjustudie som metod. Artiklarna söktes i databaserna PubMED, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vid granskning av resultatet; Upplevelser av en förändrad verklighet, Upplevelser av starka känslor, Upplevelser av att minnas tillbaka och Upplevelser av bemötande. Patienterna beskrev starka känslor av rädsla, oro och ilska i samband med delirium. Känslor av isolering och otrygghet förekom när patienternas verklighetsuppfattning var nedsatt. Rädsla kunde uttryckas genom aggressivitet vilket kan bidra till stigmatisering och försvårande omständigheter för patienten. Lugn, närvaro och säkerhet hos sjuksköterskan ingav patienterna trygghet. Att minnas tillbaka på delirium orsakade känslor av skam, skuld och ånger. Några förnekade att de haft delirium medan andra uppskattade att samtala om sina upplevelser. Sjuksköterskans kompetens hade stor betydelse för patienternas upplevelser av bemötande. Slutsats: Upplevelsen av delirium är individuell. Att bli bekräftad och sedd som en unik individ beskrevs av patienterna leda till ökat välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och stötta patienten för att minska stigmatisering och lidande. Det är också betydelsefullt att sjuksköterskan behandlar patienternas upplevelser med respekt. / Background: Delirium is a common condition within somatic care. In 2016 85 % of patients diagnosed with delirium in Sweden were 70 years of age or older. There are many different factors that contribute to the onset of delirium, including high age, hypertension, undergoing surgery, previous heart disease orr stroke and cognitive impairments. Aim: The aim of the study was to explore patients’ experiences of delirium. Method: A literature study where the result is based on ten qualitative original articles with interviews as a method. The articles were searched in the databases PubMED, CINAHL and PsycINFO. Results: Four main categories emerged when reviewing the results; Experiences of a Changed Reality, Experiences of Strong Emotions, Remains of Remembrance and Experiences of Personal Treatment. Patients described strong feelings of fear, concern and anger associated with delirium. Feelings of isolation and insecurity occurred when the patient's perception of reality was reduced. Fear could be expressed through aggressiveness, which could contribute to stigmatization and aggravating circumstances for the patient. The calm, presence and safety of the nurse provided patients with security. Recalling delirium caused feelings of shame, guilt and regret. Some denied that they had delirium while others appreciated talking about their experiences. Nursing skills were of great importance to the patient's experiences of treatment. Conclusion: The experience of delirium is individual. Becoming confirmed and seen as a unique individual was described by patients leading to increased well-being. The nurse has an important role in informing and supporting the patient to reduce stigmatization and suffering. It is also important that the nurse treats the patient's experiences with respect.