Syftet med denna uppsats har varit att undersöka möjliga påverkansfaktorer som leder fram till karriärvalet att bli präst. För att svara på syftet har jag intervjuat sex prästkandidater som är i slutet på sin utbildning. Intervjuerna har behandlat deras livsförlopp fram till där de befinner sig idag. Resultatet har analyserats utifrån careershipteorin, som är en yrkesvalsteori utvecklad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Teorin baserar sig på resultatet utifrån en undersökning författarna gjort av unga vuxna i Storbritannien. Careershipteorin bygger på tre dimensioner: 1. Individen gör karriärval som är pragmatiska och delvis rationella utifrån sitt habitus. 2. Individens karriärval påverkas av fältet som denne agerar inom, de andra personerna som finns inom fältet samt de ojämlika resurser de förfogar över. 3. Karriärval påverkas av var i livet individen befinner sig och de omständigheter som besluten tas under. Hodkinson och Sparkes skriver att karriärval görs utifrån individens sociala och ekonomiska kontext. Individens yrkesval kan endast förstås utifrån hans eller hennes kultur, livshistoria och familjebakgrund. Nyare teorier om yrkesval benämns karriärutvecklingsteorier och omfattar samhällsfaktorer, utbildnings- och arbetsmarknadsutbud såväl som uppväxtförhållanden, familj och tillfälligheters betydelse. Resultat från intervjuundersökningen har också jämförts med den tidigare svenska forskning som finns inom området prästers yrkesvalsprocess. Den tidigare forskningen utgörs av en avhandling om prästkandidaters bakgrund och rolluppfattning av Anders Bäckström samt en rapport om innebörden av att bli och vara präst av Else-Maj E. Falk. I resultatet har det framkommit att vägen till att bli präst har kantats av många tankar och tvivel där prästkandidaterna har funderat över sin kallelse och duglighet att bli präst. Innan det har varit möjligt för kandidaterna att bli präster har de varit tvungna att mogna och lära känna sig själva. Således krävs det livserfarenhet för att bli präst och därför är präst numera vanligen en andrakarriär. Individuellt kyrkligt engagemang både under uppväxten och i vuxen ålder tycks spela roll i prästkandidaternas karriärutveckling. Familj och vänner är viktiga i yrkesvalprocessen såväl som tillfälligheter och rådande omständigheter har betydelse för karriärutvecklingens riktning. Att bli präst är inget självklart val och upplevs inte alltid som frivilligt av de intervjuade prästkandidaterna. I slutändan har de varit tvungna att följa sin kallelse och utbilda sig till präst trots sitt tidigare motstånd. Under utbildningstiden tycks motvärnet suddas ut och kandidaterna socialiseras in i prästrollen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L. Berger och Thomas Luckmann (1979) skriver att socialisationsprocesser startar så snart barnet föds och pågår sedan resten av livet. Socialisationen syftar i första hand till att utveckla en personlighet hos individen och att fostra denne till att bli en god samhällsmedborgare. Under livets gång genomgår individen socialisationsprocesser som vidareutvecklar dennes personlighet så att hon eller han passar in i olika samhällsgrupperingar, till exempel i skola och arbetsliv. Olika grupperingar kan ha olika identifikationsgrunder, såsom exempelvis olika samhällsklasser eller yrkesgrupper. Per Lauvås och Gunnar Handal (2001) skriver att yrkessocialisation leder till medlemskap i en specifik yrkesgrupp. Genom att ta till sig yrkesgruppens värderingar, normer, beteenden och handlingsmönster blir individen en del av yrkeskåren.I resultat och analys har framkommit att nyblivna prästers yrkesidentiteter fogas samman av ett flertal aspekter. Dessa är Kyrklig bakgrund. Prästutbildning och handledning. Varierande och människoorienterat yrke. Prästuppgifterna är förenade med känslor och positiva egenskaper. Att arbeta i Svenska kyrkan. Regler och fördomar. Övning ger färdighet. Prästers alternativa planer.Kyrkan finns internaliserad i relativt tidig ålder hos alla pastorsadjunkterna.Yrkesidentitetskonstruktion påverkas av flera dimensioner: individ, grupp/organisation och samhälle. Därmed påverkas nyblivna prästers yrkesidentiteter av en mängd olika intryck.Även församlingen är del av prästens yrkesidentitet. Det är svårt att formalisera yrkespraktik i utbildning så att nyblivna präster känner sig till fullo redo vid intåg i arbetslivet.Därför är handledning och annan yrkesintroduktion är värdefullt för nyblivna präster.Prästers arbete är av sådan karaktär att den nyblivne prästen måste agera på eget initiativ för att situationen kräver det. Derasyrkesidentiteter är därför mer individuellt förankrade än kollektiva.Präster har krav på sig som sträcker sig utanför yrkesrollendå denne måsteagera på samma sätt privat som i tjänsten för att fullgöra sina vigningslöften.En viktig del i prästens identitet är den kristna läran och att förkunna evangelium. Pastorsadjunkterna har dock i sin individuella yrkesidentitetskonstruktion lagt in egna värdeord såsom att förmedla hopp, gemenskap, öppenhet och godhet.